Beslut på 70-talet bär frukt – sälstammen i Östersjön återhämtar sig

Populationen av östersjövikare (Pusa hispida botnica) har ökat från ungefär 5 000 individer till 25 000 individer efter bottennoteringen på 1970-talet. Bakom tillväxten ligger jaktförbud och användningsstopp av miljöfarliga gifter såsom PCB och DDT. Genom att användningen av miljögifter minskat har sälarnas reproduktionsförmåga återgått till en normal nivå. 

– Tillväxten är ett exempel på hur mänskliga val kan ha positiv effekt på naturen. Utan besluten på 1970-talet, då man rättade till gamla misstag, skulle vikarstammen inte återhämtat sig så här, säger professor Jarno Vanhatalo vid Helsingfors universitet. 

Vanhatalo har lett ett team av finländska och svenska forskare, som utvecklat en ny statistik metod för att utreda hur mänskliga aktiviteter och miljöförändringar påverkar vikarpopulationens struktur och utveckling. 

I metoden kombineras flera olika långtidsdata. Genom att sammanföra olika källmaterial kunde vikarpopulationen studeras betydligt mer detaljerat än vad som varit möjligt med enskilda material var för sig. Bland de mest betydelsefulla datakällorna finns flygräkningar och prover från döda vikare, vilka gav insikter om stammens ålders- och könsfördelning samt honornas fortplantningshistorik.

– Moderna modelleringstekniker möjliggjorde en så kallad digital populationsbeskrivning, med vars hjälp det går att uppskatta hur populationen och dess individers beteende förändras om yttre faktorer, såsom väderförhållandena och jakttrycket, förändras, beskriver Vanhatalo. 

Jakten påverkar sälpopulationen  

Under de senaste vårarnas flygräkningar har antalet observerade östersjövikare varierat mycket. Enligt den nya modellen kan detta till stor del förklaras av förändrade isförhållanden till följd av klimatförändringar, vilket tros påverka sälarnas beteenden. Isförhållandena påverkar hur många sälar som syns uppe på isen vid observationstillfällena. 

I Bottenviken och Kvarken har jakt på östersjövikare varit tillåten med stöd av jaktlicens sedan år 2015. Den nya modellen visar jakten har en märkbar effekt på populationens storlek och tillväxt.  

– Jakten påverkar sälpopulationen. Vår uppskattning är att populationen skulle öka med ungefär sju procent per år utan jakt. Med jakt rör sig tillväxttakten i nuläget kring fem procent,  säger forskningsartikelns huvudförfattare Murat Ersalman. 

Undersökningen visar att modern modellering är ett effektivt redskap för uppföljning av djurpopulationer och kan användas som stöd i beslut som berör t.ex. jaktkvoter. 

Undersökningen utfördes i samarbete med Finlands Naturresursinstitut, Naturhistoriska riksmuseet i Sverige, Åbo yrkeshögskola samt Östra Finlands universitet.

Artikeln har publicerats i tidskriften Marine Ecology Progress Series: https://doi.org/10.3354/meps14886