Eduskunnan tulee avata hallituksen Palestiina-solmu / Riksdagen bör lösa regeringens Palestina-knut

Kehitysjärjestöjen kattojärjestö Fingon mukaan Suomen hallituksen rimpuilu ja toimettomuus Palestiinan tunnustamisen kanssa ei ole eduksi siviilien epäinhimilliselle ahdingolle eikä Suomen kansainvälisen maineelle. Tasavallan presidentti Alexander Stubb kertoi viime viikolla hyväksyvänsä Palestiinan tunnustamisen, mikäli hallitus tekee siitä esityksen. Kyseessä on selkeä viesti hallituksen suuntaan. Hallituksen kanta tunnustamiseen on kuitenkin ristiriitainen. 

Entinen pääministeri, valtioneuvos Matti Vanhanen on viimeisimpänä tehnyt ehdotuksen päätöksen siirtämisestä eduskunnalle. 

”Näin hallituksen sisäinen solmu aukeaisi, kun kunkin hallituspuolueen eduskuntaryhmä ilmaisisi parlamentaarisesti kantansa asiaan. Hallituksen olisi luontevaa sitoutua noudattamaan eduskunnan kantaa, koska kyseessä on periaatteellinen kansainvälisen politiikan ylivaalikautinen päätös ja linjaveto”, sanoo Fingon toiminnanjohtaja Linda Konate. 

Tällä hetkellä YK:n 193 jäsenvaltiosta 147, mukaan lukien muun muassa Ruotsi ja Norja, ovat tunnustaneet Palestiinan. Viimeisimpänä Ranska sekä tietyin ehdoin Iso-Britannia ja Kanada ovat ilmoittaneet aikeistaan tunnustaa Palestiinan. Ranska on ilmoittanut etenevänsä asiassa YK:n yleiskokouksen syyskuussa alkavan istunnon aikana. 

“Palestiinalaisilla on kansainvälisen yhteisön, mukaan lukien EU:n ja Suomen, mukaan itsemääräämisoikeus eli oikeus päättää omasta poliittisesta tulevaisuudestaan. Tilanteessa, jossa Israelin miehitys uhkaa muodostua pysyväksi, Palestiinan tunnustaminen on yksi keino konkretisoida tuki palestiinalaisten itsemääräämisoikeudelle ja kahden valtion ratkaisulle käytännössä”, sanoo kansainvälisen politiikan asiantuntija Johannes Hautaviita. 

Palestiinan tunnustamisen lisäksi tarvitaan myös muita kiireellisiä toimenpiteitä siviilien ahdingon lievittämiseen ja konfliktin lopettamiseen. “Tunnustaminen on laajalti symbolinen ele ja EU:lla on työkalupakissa laaja keinovalikoima vaikuttaa valtioihin, jotka rikkovat kansainvälistä oikeutta ja ihmisoikeuksia”, Hautaviita jatkaa. “Yksi konkreettinen keino olisi EU:n ja Israelin välisen vapaakauppasopimuksen jäädyttäminen, kunnes Israel noudattaa sopimukseen kirjattua ihmisoikeusvelvoitetta. Kyse ei ole siitä, etteikö vaikuttavia, kenties ratkaiseviakin keinoja olisi, poliittinen tahtotila toimia vaan toistaiseksi puuttuu.” 

Konate muistuttaa, että ensisijaisesti täytyy saada ratkaistua humanitaarinen kriisi Gazassa. ”Aivan akuutein tarve alueella on tulitauon aikaansaaminen ja se, että Israel päästää Gazaan riittävästi humanitaarista apua. Palestiinan tunnustaminen on pidemmällä aikavälillä vaikuttava ratkaisu”, Konate sanoo. 

Johtava kansainvälinen ruokakriisien asiantuntijaorganisaatio kuvasi viime viikolla nälänhädän pahimman mahdollisen skenaarion olevan toteutumassa Gazassa.  

Suomalaiset ovat huolissaan Gazan inhimillisestä hädästä ja haluavat päättäjiltä toimia, mikä näkyy yleisessä mielipiteessä sekä kansalaisyhteiskunnan liikehdintänä. Yli puolet suomalaisista haluavat asettaa Israelille talouspakotteet, kunnes se lopettaa palestiinalaisalueiden miehityksen.  

Miten voit auttaa Gazan siviilejä? 

• Voit tukea Gazassa humanitaarista työtä tekeviä järjestöjä lahjoituksilla ihmisten auttamiseksi. 

• Voit vaatia toimia päättäjiltä siviilien suojelemiseksi liittymällä Fingon vetoomukseen: https://fingo.fi/ajankohtaista/allekirjoita-vetoomus-gazan-suojelemiseksi/

Svensk version:

Ett internationellt erkännande av Palestina och därmed främjandet av en tvåstatslösning är en väsentlig – om än inte ensam avgörande – åtgärd för att nå varaktig fred i regionen. Det handlar om ett viktigt utrikespolitiskt principbeslut för Finland, men den finländska regeringen har interna svårigheter i frågan. Därför är det motiverat att omedelbart överföra beslutet om att erkänna Palestina till riksdagen. 

Regeringens svajande och passivitet i Palestinauppgörelsen gagnar varken civilbefolkningens omänskliga lidande eller Finlands internationella anseende. Republikens president Alexander Stubb meddelade förra veckan att han skulle godkänna ett erkännande av Palestina om regeringen lägger fram ett förslag. Det är ett tydligt budskap till regeringen – vars hållning i frågan ändå är splittrad. 

Den tidigare statsministern och ministerstatsrådet Matti Vanhanen har som senaste aktör föreslagit att beslutet bör överföras direkt till riksdagen. 

”På så sätt kunde regeringens interna knut lösas, då varje regeringspartis riksdagsgrupp parlamentariskt skulle uttrycka sin ståndpunkt i frågan. Det vore naturligt för regeringen att följa riksdagens linje, eftersom det rör sig om ett principiellt utrikespolitiskt beslut som sträcker sig över valperioder,” säger Linda Konate, verksamhetsledare för Fingo. 

För närvarande har 147 av FN:s 193 medlemsstater – däribland bland andra Sverige och Norge – erkänt Palestina. Nyligen har även Frankrike, samt under vissa förutsättningar Storbritannien och Kanada, meddelat sina avsikter att erkänna Palestina. Frankrike har signalerat att man kommer att ta upp frågan under FN:s generalförsamlings session som inleds i september. 

Enligt det internationella samfundet – inklusive EU och Finland – har palestinierna rätt till självbestämmande, det vill säga rätten att bestämma över sin egen politiska framtid. I en situation där Israels ockupation hotar att bli permanent, är ett erkännande av Palestina ett sätt att praktiskt stödja palestiniernas rätt till självbestämmande och en tvåstatslösning, säger Johannes Hautaviita, sakkunnig i internationell politik. 

Förutom erkännandet av Palestina krävs också andra akuta åtgärder för att lindra civilbefolkningens nödläge och få slut på konflikten. ”Ett erkännande är till stor del en symbolisk gest, men EU har en bred arsenal av verktyg för att påverka stater som bryter mot internationell rätt och mänskliga rättigheter,” fortsätter Hautaviita. ”Ett konkret verktyg kunde vara att tillfälligt frysa frihandelsavtalet mellan EU och Israel tills Israel uppfyller de människorättsförpliktelser som ingår i avtalet. Det handlar inte om att effektiva, kanske till och med avgörande, medel saknas – det är den politiska viljan att agera som hittills uteblivit.” 

Konate poängterar att det främst är akut humanitär hjälp i Gaza som måste prioriteras. ”Den absolut mest akuta åtgärden är att uppnå eldupphör och att Israel tillåter tillräcklig humanitär hjälp till Gaza. Ett formellt erkännande av Palestina har en långsiktig effekt,” konstaterar Konate. 

En ledande internationell expertorganisation för livsmedelskriser beskrev förra veckan att det värsta möjliga svältscenariot nu är nära att inträffa i Gaza. 

Finländarna är starkt oroade över den humanitära nödsituationen i Gaza och vill se handling från beslutsfattarna. Detta syns i opinionsmätningar och i det civila samhällets engagemang. Över hälften av finländarna vill införa ekonomiska sanktioner mot Israel tills ockupationen av de palestinska områdena upphör. 

Hur kan du hjälpa Gazas civila? 

• Stöd humanitära organisationer som verkar i Gaza genom att ge donationer för att hjälpa utsatta människor. 
• Kräv handling av beslutsfattarna för att skydda civila genom att ansluta dig till Fingos appell: https://fingo.fi/ajankohtaista/allekirjoita-vetoomus-gazan-suojelemiseksi/