Sammandrag av den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier juni–augusti 2025: Trots värmen var mängden cyanobakterier på många håll normal

Observationer från insjöar, kuster och öppna havsområden sommaren 2025  

På grund av det svala och ostadiga vädret i juni var observationerna av cyanobakterier i insjöarna rätt så få i hela landet. I början av sommaren observerades något mindre cyanobakterier jämfört med långtidsmedelvärdet (1998–2024). I månadsskiftet juni–juli ökade observationerna och antalet återgick till den nivå som är typisk för tidpunkten.   

Den varma och lugna perioden som började i mitten av juli ledde till att ytvattentemperaturen steg till rekordnivå på vissa ställen, vilket var gynnsamt för cyanobakteriernas tillväxt. Antalet observationer var dock rätt normalt i relation till långtidsmedelvärdet och det minskade igen i månadsskiftet juli–augusti. Cyanobakterierna förbrukade nästan alla näringsämnen som fanns i vattnet redan i början av värmeböljan. Under de påföljande varma veckorna sköljdes inte mer näringsämnen ut i vattendragen från avrinningsområdet via nederbörd och vinden blandade inte om vattnet så att näringsämnen från sjöbotten skulle ha stigit upp till ytan. Detta dämpade cyanobakteriernas tillväxt. Regnen som typiskt förekommer på sensommaren sköljde ut mer näringsämnen i vattendragen, men cyanobakterieblomningarna förblev ändå mestadels måttliga.

Det ostadiga vädret i början av sommaren bromsade cyanobakteriernas tillväxt vid kusten och denna sommar ökade observationerna av cyanobakterier först i mitten av juli. I juni gjordes klart färre observationer av cyanobakterier än långtidsmedelvärdet. Också havsvattentemperaturen var ganska låg i juni. I månadsskiftet juni–juli närmande sig observationerna av cyanobakterier det antal som är typiskt för tidpunkten, men antalet var fortfarande måttligt.   

Värmeböljan som började i juli gjorde att havsvattentemperaturen steg och observationerna av cyanobakterier vid kusten ökade till den normala nivån för tidpunkten i mitten av månaden. I augusti minskade observationerna inledningsvis, men i mitten av månaden ökade de och överskred långtidsmedelvärdet. De anmälda observationerna av cyanobakterier längs kusten var flest i mitten av augusti. Under sommaren observerades mest cyanobakterier i kustområdena i Nyland, Kymmenedalen och Egentliga Finland, men observationerna sträckte sig längs hela kusten ända till Bottenviken.

Länk till Järvi-meriwikis barometrarna för cyanobakterier i Finlands insjöar, och skärgården och kustområden.

Mängden cyanobakterier på öppet hav varierade mycket beroende på väderlek och vind. Allmänt taget var situationen på öppet hav rätt så normal jämfört med hela 2000-talet. För att bälten av cyanobakterier ska bildas på öppet hav krävs en varm och solig period på några veckor med en efterföljande vindstilla period på åtminstone några dagar. Värmeböljan i juli gynnade cyanobakteriernas tillväxt och i och med det lugna vädret steg cyanobakterier upp till ytan i mitten av juli. Blomningstoppen för cyanobakterier i västra Finska viken inföll i mitten av juli och var ganska kort. Ytförekomster av cyanobakterier observerades på öppet hav på rätt så typiskt sätt även i östra Finska viken, norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Ålands hav och Bottenhavet. I Bottenviken och Kvarken observerades cyanobakterier endast lokalt vid kusten.  

Vid Utö atmosfär- och havsobservationsstation, som ligger utanför öppna havet i södra Skärgårdshavet, var de vanligaste blågröna algarterna i början av sommaren Aphanizomenon flosaquae och Dolichospermum spp. I slutet av juli ökade biomassan av Nodularia spumigena, och i augusti var N. spumigena den dominerande blågröna algarten vid Utö. Alla tre arter förekommer vanligtvis i havsprover under sommarsäsongen, även om deras inbördes mängdförhållanden varierar.

Situationen med cyanobakterier på öppna havsområden kan följas med hjälp av cyanobakteriebarometrar som sammanställs från satellitdata i tjänsten Tarkka. Barometrarna beräknas dagligen utifrån molnfria observationer från Sentinel-3-satellitens OLCI-instrument och publiceras i Tarkka-tjänsten. 

Barometrarna för cyanobakterier i alla sex öppna havsområden finns nertill på Tarkka-tjänstens startsida.

Riskbedömning av cyanobakterieblomningar baserad på modellering:  

Riskbedömningen av cyanobakterier på öppet hav sommaren 2025 utarbetades i början av juni genom att statistiska prognoser och prognoser baserade på maskininlärning kombinerades. Som utgångsdata för modellerna användes uppföljningsmaterial från öppet hav från Finlands miljöcentral och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), NTM-centralernas uppföljningsinformation från kusterna, resultat från Alg@line-övervakningen som görs på fartyg i kommersiell trafik samt satellitbilder och vädermaterial.

Baserat på satellitobservationer förekom omfattande cyanobakterieblomningar på öppet hav, där risken enligt modelleringen var hög. I områden där risken för cyanobakterieblomning bedömdes vara liten förekom inga ytbälten av cyanobakterier. Riskbedömningen fungerade alltså väl för att förutse förekomsten av cyanobakterier i de öppna havsområdena kring Finland. Det är inte möjligt att förutse småskaliga regionala variationer i mängden cyanobakterier exempelvis vid kusten.

Allmänheten anmälde rekordmånga observationer av cyanobakterier  

I sommar har den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier inkluderat 373 officiella observationsplatser i Järvi-meriwiki, varav 97 finns på öppet hav och 276 i insjöarna. Dessutom har allmänheten sparat observationer om cyanobakterieläget på över 800 olika platser i Järvi-meriwiki.   

Fram till den 25 augusti har sammanlagt 5 709 observationer av cyanobakterieläget förts in i Järvi-meriwiki. Av dessa härrör 3 919 från den officiella uppföljningen och 1 790 är medborgarobservationer eller andra observationer utanför uppföljningen. 

Cyanobakterier förekom i 535 (14 procent) av observationerna i den officiella uppföljningen och i 821 (46 procent) av observationerna utanför uppföljningen.  

Utöver Järvi-meriwiki har det varit möjligt att skicka in observationer av cyanobakterieläget också via tjänsten Vatten.fi. I Vatten.fi visas observationerna på kartorna under några dagar, men de kopplas inte till observationsplatserna och det bildas inget arkiv av dem. I år har 2 199 observationer av cyanobakterieläget skickats in via tjänsten Vatten.fi fram till publiceringen av sammandraget. I 1 869 (85 procent) av dessa förekom cyanobakterier.   

Fram till den 25 augusti 2025 hade totalt 3 989 medborgarobservationer gjorts via båda tjänsterna. Det är avsevärt fler än fjolårets ungefär 2 500 observationer och ett nytt rekord i cyanobakterieövervakningens historia.   

Syke följer upp förekomsten av cyanobakterier som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd 

Finlands miljöcentral Syke följer upp förekomsten av cyanobakterier som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd och publicerar i juni–augusti varje vecka en allmän översikt över algläget i insjöarna och i havsområdena nära Finland. Observationen av cyanobakterier fortsätter fram till slutet av september och den riksomfattande lägesöversikten publicerades en gång i veckan under perioden 19.6–7.8.2024.    

Den typiska förekomsttiden för algblomningar är från månadsskiftet juni–juli till augusti. Under sensommaren sänker de svala nätterna i allmänhet yttemperaturerna i vattnen, vilket kan dämpa förekomsten av blomningar av cyanobakterier. Även den minskade ljusmängden dämpar cyanobakteriernas tillväxt. Rikliga blomningar av cyanobakterier kan dock ännu förekomma långt in på hösten. Om det finns tillräckligt med näringsämnen för cyanobakterierna kan blomningen fortsätta även under istäcket. När cyanobakteriernas celler bryts ner frigörs färgpigmentet fykocyanin som kan färga vattnet och stranden samt på vintern isråkar turkosa eller blåaktiga och bilda turkosa målarfärgsaktig massa på stränderna. Massan av cyanobakterier som bryts ner kan också orsaka obehaglig lukt.  

Den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier har gjorts sedan 1998. Syke genomför uppföljningen i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och de kommunala miljömyndigheterna. Även Finlands Rotary har deltagit i uppföljningen av cyanobakterier i flera år. Medborgarna kan delta i uppföljningen genom att skicka sina observationer via applikationen Havaintolähetti till Järvi-meriwiki eller via karttjänsten för algläget på webbplatsen Vatten.fi.  

Information om algsituationen i öppna havsområden nära Finland förmedlades via satellitbilder och från Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, blågrönalgernas art-, biomassa- och pigmentmätningar på atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg som utrustats med mätanordningen Alg@line. Meteorologiska institutets sjötjänst gav tidsenlig information om havsvattnets yttemperatur, och algmattornas driftprognoser sammanställdes i samarbete med Meteorologiska institutet. I år utnyttjades satellitobservationer både i havsområden och i cirka 80 sjöområden.  

Syke tackar alla som deltagit i observationen av blågrönalger för det viktiga samarbetet! 

Riksomfattande information om algblomning 

• Algsituationen (leväseuranta, Järvi-meriwiki) 

• Algobservationer (Itämeri.fi)  

• Vatten.fi 

• Havaintolähetti(på finska) 

• Blågrönalgöversikter 

• Meteorologiska institutet sjövädret och Östersjön 

Satellitobservationer 

• Tarkka, algsituationen via satellitobservationer (på finska) 

Utö havs- och atmosfärforskningsstation och Alg@line-övervakningen 

• Utös resultat för art, cyanobakteriebiomassa och pigmentresultat  

• Alg@line automatiska observationer från fartyg (itämeri.fi) 

• Alg@line-automatiska observationer i tjänsten Tarkka