Färre barn och större ojämlikhet när barnanskaffandet skjuts fram till senare i livet

I Finland har andelen kvinnor över 35 år som föder barn ökat till 27,7 procent av alla födslar år 2024. Denna trend har betydande sociala och individuella konsekvenser.

– För kvinnor som överväger att skaffa barn senare i livet är det viktigt att ha i åtanke att det inte är riskfritt att skjuta upp barnafödandet. För en del kvinnor, särskilt kvinnor med lägre socioekonomisk status, är riskerna ännu större, säger Zahra Roustaei, som i sin doktorsavhandling har undersökt hur mödrarnas ålder och socioekonomiska ställning tillsammans påverkar det totala antalet barn och hälsoriskfaktorerna i samband med moderskapet.

Hennes resultat visar att uppskjutandet av den första födseln till en högre ålder än 30 år var förknippat med en total fertilitetsgrad på mindre än två barn per kvinna.  Samma mönster observerades i alla socioekonomiska grupper, men kvinnor med låg socioekonomisk status uppvisade den lägsta fertilitetsgraden i de flesta åldersgrupperna. För att upprätthålla befolkningstillväxten borde antalet barn per kvinna överskrida ersättningsnivån 2,1 barn per kvinna.

Ojämlikhet i hälsa ökar med åldern

Övervikt och graviditetsdiabetes är vanligare bland äldre kvinnor, vilket ökar risken för komplikationer under graviditeten. Kvinnor med lägre socioekonomisk status löper ännu större risk att drabbas av dessa riskfaktorer, vilket i samverkan med trenden att senarelägga barnanskaffandet förstärker ojämlikheten ytterligare.

Till exempel hade långtidsarbetslösa kvinnor i åldern 35 år och äldre upp till 2,3 gånger högre risk för övervikt under graviditeten och 1,6 gånger högre risk för graviditetsdiabetes än kvinnor i samma ålder i högre socioekonomiska klasser. Detta kan vara förknippat med långvariga socioekonomiskt ogynnsamma omständigheter som kan öka äldre mödrars utsatthet för hälsoproblem.

Cirka 29 150 fall av övervikt under graviditeten (2004–2015) och 9 045 fall av graviditetsdiabetes (2008–2015) kunde ha förebyggts genom att eliminera skillnader mellan befolkningsgrupperna. Risken för förlossningsdepression är högst bland tonårsmödrar. Risken ökar dock igen efter 35 års ålder bland de kvinnor med lägre socioekonomisk status som skjutit upp barnanskaffandet. 

Avhandlingens resultat lyfter fram en fråga som de politiska beslutsfattarna måste ta ställning till: Vilka prioriteringar bör vägleda utformningen av folkhälsa och socialpolitik i ett hållbart välfärdssamhälle? 

Ingen enkel lösning i sikte

Att ta itu med låga fertilitetsgrader och ojämlikheter i hälsa är en komplicerad uppgift. På samhällsnivå måste man åtgärda de samhälleliga och sociala faktorer som bidrar till att mödrarnas medelålder och hälsoriskfaktorer ökar. Samtidigt bör låg socioekonomisk status erkännas som en riskfaktor vid insatser på individnivå, särskilt bland kvinnor som skjuter upp sin graviditet.

Forskningen baserar sig på data från THL:s register över födda barn, det nationella vårdanmälningssystemet och Statistikcentralen. Materialet består av data från åren 1987 till 2016 och omfattar 1 792 792 kvinnor som fött barn i Finland.

Zahra Roustaei försvarar sin doktorsavhandling Embodiment in maternal health – The interplay of reproductive timing, completed fertility, and socioeconomic disparities vid Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet den 26 september 2025 klockan 12.00. Disputationen äger rum på Kvinnokliniken, Seth Wichmann-salen, Haartmansgatan 2 och via livestream.