Kommundirektörerna om ledarskapet i dotterbolagen: Kompetens ska gå före partipolitiska ståndpunkter i kommunala bolagsstyrelser

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
22.8.2013
Får publiceras kl. 9.00

Kommundirektörerna om ledarskapet i dotterbolagen:
Kompetens ska gå före partipolitiska ståndpunkter i kommunala bolagsstyrelser

Över 90 procent av de kommundirektörer som besvarade Kommunförbundets enkät anser att  en mångsidig kompetens är viktigare än politisk representation i sammansättningen i de kommunala dotterbolagens styrelser. Kommundirektörerna anser det vara viktigast att styrelseledamöterna är förtrogna med både bolagets verksamhetsområde och principerna för affärsverksamhet.

– Det bör föras en öppen diskussion om styrelseledamöternas kvalifikationer. Kommunallagen revideras som bäst, och eventuella nya bestämmelser om ledningen av kommunkoncernerna kan beaktas i den reviderade lagen, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma på Kommundirektörsdagarna i Esbo på torsdag.

- Professionell kompetens och politisk representation är ändå inte motsatser till varandra, utan frågan är hur den rätta kompetensen kan hittas hos representanterna för de olika partierna.  Om styrelseledamöterna inte har någon politisk koppling kan det innebära att ledningens trovärdighet och förtroendet gentemot ledningen blir lidande.

Kommundirektörernas samt fullmäktige- och styrelseordförandenas synpunkter på utvecklingen av kommunledningen utreddes genom en enkät i början av augusti. Kommunförbundet utnyttjar enkätresultaten i beredningen av kommunallagen. Denna enkät var den andra i ordningen med hjälp av vilken Kommunförbundet har utrett synpunkter som hjälpmedel vid beredningen av kommunallagen.

Enkäten besvarades av totalt 150 kommundirektörer samt 311 ordförande och vice ordförande för fullmäktige och kommunstyrelser. Det finns 320 kommuner i Finland.

Direktörsavtal ska göras obligatoriska – kommunstyrelseordförandens uppgifter in i lagen

Två tredjedelar av kommundirektörerna anser det vara nödvändigt att kommundirektörsavtalen görs obligatoriska genom den nya kommunallagen.

- Att leda en kommun är ett flerdimensionellt arbete som lyckas bäst genom att förväntningar, ansvar, skyldigheter och mål avtalas om gemensamt. Tydliga spelregler för alla parter förbättrar arbetets resultat och politikerna kan utvärdera kommundirektörens arbete med hjälp av avtalade mått, säger Finlands Kommundirektörer rf:s ordförande, Lovisa stadsdirektör Olavi Kaleva.

- Man kunde i kommunallagen bestämma minimikrav som ska ingå i ett direktörsavtal. På så sätt skulle kommunerna få också lokalt svängrum, föreslår  Kommunförbundets forsknings- och utvecklingsdirektör Kaija Majoinen.

Hälften av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever att det vore bra att reglera också styrelseordförandens ställning och uppgifter i kommunallagen.

- Det skulle förtydliga styrelseordförandens roll och arbetsfördelningen med kommundirektören. En allmän reglering av ställningen och uppgifterna skulle förtydliga den politiska ledningens ställning och roll i kommunen, säger Majoinen.

Kommunanställd lämpar sig inte som kommunstyrelseordförande

Sammanlagt 80 procent av de kommundirektörer som besvarade enkäten anser att en person som är anställd hos kommunen eller kommunkoncernen inte kan vara ordförande för kommunstyrelsen.

- Närmare 80 procent av den förtroendevalda ledningen har samma ståndpunkt när det gäller de kommunanställdas möjlighet att ha ett ledande kommunalt förtroendeuppdrag. Det talar sitt tydliga språk om att bestämmelserna om styrelseordförandens valbarhet bör ses över i samband med beredningen av kommunallagen, säger Majoinen.

Två tredjedelar av kommundirektörerna anser det inte vara nödvändigt att styrelseordförandens uppdrag är ett förtroendeuppdrag på del- eller heltid. Fyra av fem kommundirektörer anser att inte heller fullmäktigeordförandens uppgift behöver vara ett del- eller heltidsarbete.

- Här finns det en betydande skillnad jämfört med fullmäktige- och styrelseordförandenas synpunkter. Cirka 60 procent av ordförandena anser att styrelseordförandens uppdrag bör vara ett del- eller heltidsuppdrag, säger Majoinen.

Enligt nuvarande praxis sköts förtroendeuppdragen på fritiden, men kommunen kan välja att införa ett styrelseordförandeuppdrag på del- eller heltid.

- Så här stora meningsskiljaktigheter visar på utmaningarna i att slå samman den politiska och den professionella ledningen. Den kommunala självstyrelsen verkställs endast med hjälp av en god politisk ledning och utmaningarna i kommunens verksamhetsmiljö kräver också professionell ledning, bedömer Majoinen.

Största delen av kommundirektörerna arbetar i sin hemkommun

Totalt 86 procent av de kommundirektörer som besvarade enkäten arbetar i sin hemkommun. Bland kommundirektörerna under 40 år finns det fler direktörer som bor i en annan kommun än i den där de har uppgiften som kommun- eller stadsdirektör. Också bland de unga kommundirektörerna bor ändå tre fjärdedelar i den kommun där de arbetar.

- Resultatet visar att många kommundirektörer upplever att ur ledarskaps-, förtroende- och marknadsföringsperspektiv hör det till deras roll att bo i den kommun som de leder.  Kommundirektörerna vill delta i samma vardag som kommuninvånarna, säger Kaleva.

Närmare upplysningar:
Kommunförbundet
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 7883
Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör, tfn 0500 811 239
Sini Sallinen, forskare, tfn 050 464 5662

Finlands Kommundirektörer rf
Olavi Kaleva, tfn 0440 555 212