Utredning: Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående
Kommunerna har under det senaste decenniet avsevärt ökat resurserna för att främja barns och ungdomars välmående, enligt en utredning från Kommunförbundet. Omkring 13 000 nyanställningar har gjorts och tjänsterna har blivit mångsidigare. Majoriteten av de unga mår fortfarande bra: cirka 85 procent säger att de är nöjda med sitt liv.
Samtidigt behöver vissa unga alltmer stöd. Kommunerna har infört effektfulla lösningar, och utan dessa insatser skulle de unga må klart sämre. De växande utmaningarna i framtiden kräver att resurserna riktas rätt och kommunerna måste ges tillräckligt med handlingsutrymme för att utveckla sin verksamhet.
– Vi måste fråga oss om vi gör rätt saker och riktar resurserna dit där de gör mest nytta. Behoven av tjänster kan inte tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Därför bör kommunernas utvecklingsutrymme inte krympas, utan utvidgas, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Massiva satsningar på barnens och de ungas vardag
Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående under det senaste decenniet. Under 2010–2023 anställdes cirka 13 000 nya personer till den grundläggande utbildningen, gymnasierna och ungdomsarbetet, och nettokostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade med 1,9 miljarder euro. Antalet elever per lärare är nu i genomsnitt 15 i stället för tidigare 16.
Också annan personal än lärare har anställts: 94 procent av kommunerna erbjuder skolungdomsarbete, och i skolorna arbetar allt fler vuxna som stöder välbefinnandet. Skolan samlar ett brett utbud av lärare, kuratorer, handledare och andra anställda som stöder lärande och välbefinnande. Tjänsterna för barn i skolåldern har blivit mångsidigare även till följd av ändringar i lagstiftningen.
”Kommunerna har infört effektfulla lösningar som gagnar barn och unga. Utan dessa insatser skulle de unga må klart sämre”, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.
Utredningen har gett omfattande information om hur barns och ungas välmående utvecklats och vilka åtgärder kommunerna vidtagit under 2010–2024. Som material har använts bland annat resultat från skolhälsoenkäter, verktyget TEA-viisari, ekonomiska nyckeltal och personalmängdens utveckling.
Välmåendet blir allt mer polariserat
Majoriteten av ungdomarna mår fortfarande bra: cirka 85 procent säger att de är nöjda med sitt liv (år 2023). Hos en del barn och unga har behovet av stöd dock vuxit. Under 2010–2024 har till exempel allt fler fått problem med sin psykiska hälsa och upplevt ensamhet och otrygghet. Inlärningsresultaten har sjunkit trots ökade resurser.
"I skolan möter man barnen och de unga varje dag, och dessutom har kommunens fritidstjänster en stor roll i de ungas liv. Barn i skolåldern har många vuxna runt sig, och lagstiftningen har medfört nya tjänster i vardagen. Vi behöver ändå fråga oss om vi gör rätt saker och om vi riktar resurserna dit där de gör mest nytta,” säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor.
Utmaningar kräver nya lösningar
Barns och ungas vardag påverkas av många fenomen som kommunerna inte kan hantera ensamma: utmaningar med psykisk hälsa, ensamhet, fysisk inaktivitet, digitalisering, nedskärningar som drabbat familjer och organisationer samt global instabilitet. De här utmaningarna är som tvålar – de glider oss lätt ur händerna.
"När det är svårt att öka resurserna måste vi överväga hur vi kan säkerställa kommunernas verksamhetsförutsättningar och deras förmåga att skapa en hållbar grund för ett gott liv för barn och unga mitt under många förändringar. Speciellt behöver vi komma på hur vi kan hjälpa de barn och unga som behöver mest stöd. Inget barn och ingen ung person får gå förlorad”, betonar Susanna Huovinen.
Antalet barn minskar, men kostnaderna minskar inte i samma proportion
Under de undersökta åren syntes den sjunkande nativiteten ännu inte i det totala antalet barn i skolpliktsålder. År 2030 kommer det ändå att finnas uppskattningsvis 80 000 färre barn i grundskoleåldern. Samtidigt ökar kostnaderna och det behövs allt fler sorts tjänster. Det ställer allt högre krav på kommunerna.
Kommunernas arbete har redan visat att välmåendet kan byggas upp målmedvetet. Nästa steg är att fundera ut hur man skapar strukturer som särskilt hjälper de barn och unga som behöver mest stöd.
Nyckeln är samarbete
Kommunernas tjänster skapar grunden för barns och ungas välmående, men hela samhällets insats behövs för att problemen ska kunna lösas. Familj, vänner och fritid är viktiga, och det är nödvändigt att kommunerna och välfärdsområdena samarbetar kring tjänsterna för barn och familjer. Även organisationerna har en central roll.
Behoven av tjänster kan inte tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Vi måste också kunna utreda vad som kan göras annorlunda. Därför bör kommunernas utvecklingsutrymme inte krympas, utan utvidgas. I framtiden är det viktigt att söka lösningar genom samarbete med andra kommuner, dela god praxis och kunskap samt utnyttja redan insamlad information om välmåendet när verksamheten utvecklas.
En viktig observation från utredningen är att det gamla sättet att arbeta i silor inte längre räcker. Frågor om barns och ungas välmående kräver ett nytt slags samarbete och en mer tillåtande lagstiftning som stöder långsiktig utveckling.
Mer information
Ta del av rapporten på finska: Kuntapalveluiden vaikuttavuus? Oppivelvollisuusikäisten hyvinvoinnin ja kuntien panostusten tarkastelua | Kuntaliitto.fi
Närmare upplysningar och intervjuer:
Maria Salenius
direktör för välfärdsfrågor,
Maria.Salenius@kommunforbundet.fi
+358 50 561 0466
Irmeli Myllymäki
direktör för utbildningsfrågor
irmeli.myllymaki@kommunforbundet.fi
+358 46 921 4443
Susanna Huovinen
vice verkställande direktör
susanna.huovinen@kommunforbundet.fi
+358 9 771 2006
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Puoluejohdon paneeli: Puolueet valmiita kunta- ja palvelurakenteen parlamentaariseen uudistamiseen17.9.2025 13:33:35 EEST | Tiedote
Kahdeksan suurimman puolueen johto vakuutti olevansa valmis parlamentaariseen työhön kunta- ja palvelurakenteen uudistamiseksi keskiviikkona 17.9. Kuntamarkkinoiden Puoluejohdon paneelissa. Kaikki puoluejohtajat jakoivat yhteisen huolen siitä, että väestön ikääntyminen, matala syntyvyys, kaupungistuminen ja keskittyvä maahanmuutto vaikeuttavat kaupunkien ja kuntien mahdollisuuksia tarjota laadukkaita palveluja. – Kunta- ja palvelurakenteen tulevaisuutta suuntaavat päätökset ovat poliittisia ja toivon, että näistä asioista voidaan keskustella, sopia ja päättää laajasti yli puoluerajojen, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen totesi.
Selvitys: Kunnat tehneet isoja panostuksia lasten ja nuorten hyvinvointiin17.9.2025 10:18:13 EEST | Tiedote
Kunnat ovat lisänneet viime vuosikymmenen aikana merkittävästi voimavaroja lasten ja nuorten hyvinvointiin, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Uusia työntekijöitä on palkattu 13 000 ja palvelut ovat monipuolistuneet. Valtaosa nuorista voi edelleen hyvin: noin 85 prosenttia kertoi vuonna 2023 olevansa tyytyväisiä elämäänsä. Samaan aikaan osa nuorista tarvitsee entistä enemmän tukea. Kunnat ovat tehneet vaikuttavia ratkaisuja, ja ilman näitä panostuksia nuorten hyvinvointi olisi selvästi heikommalla tasolla. Jotta tulevaisuudessa voitaisiin vastata kasvaviin haasteisiin, voimavarat on kohdistettava oikein ja kunnille on jätettävä riittävästi tilaa kehittää toimintaansa. "On paikallaan kysyä, teemmekö oikeita asioita ja kohdistammeko voimavarat sinne, missä niistä on eniten hyötyä. Palvelutarpeisiin ei voida vastata loputtomasti lisäämällä uusia tehtäviä entisten päälle. Siksi kuntien kehittämistilaa ei tulisi kaventaa, vaan sitä olisi syytä laajentaa", kokoaa varatoimitusjohtaj
Kuntaliiton Talousbarometri: Kuntien taloudellinen liikkumavara pienenee tulevina vuosina15.9.2025 11:13:47 EEST | Tiedote
Kuntaliiton Talousbarometriin vastanneiden talousjohtajien mukaan kuntien liikkumavara on kapenemassa merkittävästi seuraavien 10 vuoden aikana. Valtaosa vastaajista (lähes 80 %) arvioi kuntansa taloudellisen liikkumavaran pienenevän tulevina vuosina. Erityisen pienenä liikkumavara nähdään asukasmäärältään kaikkein pienimmissä kunnissa. Kuntaliiton Talousbarometri toteutettiin 3.–8. syyskuuta ja siihen vastasi 193 kunnan talousjohtajaa. Manner-Suomessa on 292 kuntaa.
Klyftan mellan kommunernas skattesatser hotar blir enorm– Kommunförbundets Karhunen: Finland har inte råd med nuvarande tjänster och strukturer13.9.2025 08:43:27 EEST | Pressmeddelande
Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna. Förändringen är oundviklig och kännbar både i kommuner som förlorar befolkning och i snabbt växande städer, enligt en utredning beställd av Kommunförbundet. Om inget görs kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen i framtiden vara nästan 19 procentenheter.
Erot kuntien veroprosenteissa uhkaavat revetä ennennäkemättömiin lukemiin - Kuntaliiton Karhunen: Suomella ei ole varaa nykyisiin palveluihin eikä rakenteisiin13.9.2025 08:20:46 EEST | Tiedote
Väestönmurros eli syntyvyyden lasku, ikääntyminen, keskittyvä maahanmuutto ja kaupungistuminen vaikeuttavat ennennäkemättömällä tavalla kuntien mahdollisuuksia järjestää palveluita kuntalaisille. Muutos on vääjäämätön ja merkittävä niin väestöään menettävissä kunnissa kuin vauhdikkaasti kasvavissa kaupungeissakin, selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä. Jos mitään ei tehdä, ero matalimman ja korkeimman kuntaveroprosentin välillä voi tulevaisuudessa olla lähes 19 prosenttiyksikköä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum