Distansarbete kan försvaga behovet av samhörighet – klyftan mellan genomfört och önskat distansarbete kan tära på motivationen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.9.2025  

Distans- och hybridarbete har blivit en etablerad del av vardagen för många arbetstagare, och på arbetsplatserna söker man en lämplig balans mellan distansarbete och arbete på arbetsplatsen. Resultaten av projektet Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY, Välbefinnande och gemenskap i kärnan av multilokalt arbete) preciserar bilden av fördelarna och nackdelarna med distansarbete i olika situationer och arbetstagargrupper över tid.  

– Distansarbete är inte bara bra eller dåligt. Det kan öka flexibiliteten men också minska gemenskapen. Därför behövs närmare kunskap om under vilka omständigheter distansarbete ger fördelar och när det ger nackdelar, säger Janne Kaltiainen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Vad är rätt mängd distansarbete?  

I undersökningen konstaterades att skillnaden i mängden önskat och genomfört distansarbete kan försvaga välbefinnandet och öka negativa attityder till arbetet. Mindre distansarbete än önskat var kopplat till lägre arbetsengagemang och större avsikter att säga upp sig. Å andra sidan verkade även mer distansarbete än önskat ha negativa effekter på den upplevda arbetsförmågan och arbetsprestationen.  

– Om arbetstagaren inte har möjlighet att påverka hur arbetet utförs, återspeglas det i orken och motivationen – oavsett om det handlar om mindre eller mer distansarbete än önskat, säger Sampo Suutala, forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

På kort sikt kan distansarbete underlätta vardagen och minska belastningen. Riskerna däremot blir ofta synliga först på längre sikt. Mycket distansarbete under en lång tid kan försvaga lärandet, förnyelsen och gemenskapen.  

– Särskilt på individnivå kan distansarbete kännas som en fungerande lösning, men på gemenskapsnivå kan konsekvenserna med tiden vara negativa. Därför är det viktigt att tala öppet om effekterna av olika arbetsformer och bygga lösningar som stöder både individen och arbetsgemenskapen på lång sikt, betonar forskningsprofessor Jari Hakanen.  

Hur kan man upprätthålla gemenskapen i distansarbete?  

Enligt undersökningen försvagar mycket distansarbete inte bara gemenskapen, utan det kan också minska arbetstagarens behov av att tillhöra arbetsgemenskapen. Detta resultat är överraskande, eftersom individuella tendenser såsom behovet av samhörighet i allmänhet har ansetts vara relativt bestående.  

Mycket distansarbete kan alltså i sig minska viljan att komma till kontoret för att arbeta, varvid även resurser som gemenskapen medför, såsom stöd, informationsdelning och förtroende, kan lida. Å andra sidan kan gemenskapen och välbefinnandet på arbetsplatsen medvetet stärkas även i distansmiljöer genom att utveckla arbetssätt och praxis, till exempel genom att öka antalet regelbundna möten ansikte mot ansikte och vardagliga möten med låg tröskel.  

– Bra arbetslokaler, förtroendefulla relationer till arbetskamrater och människoorienterat ledarskap är attraktionsfaktorer för arbete på kontoret. Tvång till det ena eller det andra försämrar välbefinnandet, medan en internt motiverad arbetstagare även är produktiv, påminner Kaltiainen.  

HYMY-projektet  

• I projektet Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY) utreddes effekterna av multilokalt arbete genom att undersöka dess kopplingar till gemenskap, välbefinnande och verksamhet i arbetet.  
• Materialet samlades in med enkäter i tre faser åren 2023–2024 samt med veckovisa enkäter under sex veckors tid.  
• Huvudfinansiär: Arbetarskyddsfonden (projekt 230152). Dessutom finansierades projektet av Arbetshälsoinstitutet, Kuopio stad och OP Gruppen.  

Läs mer  

• Projektsidan på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska): www.ttl.fi/hymy  
• Projektets slutrapport i Julkari (på finska): https://www.julkari.fi/handle/10024/152106

Mer information  

• Janne Kaltiainen, specialforskare, janne.kaltiainen@ttl.fi, 050 476 5980  
• Jari Hakanen, forskningsprofessor, jari.hakanen@ttl.fi,  040 562 5433
• Sampo Suutala, forskare, sampo.suutala@ttl.fi, 050 563 0131