Distansarbete kan försvaga behovet av samhörighet – klyftan mellan genomfört och önskat distansarbete kan tära på motivationen
26.9.2025 06:00:00 EEST | Työterveyslaitos | Pressmeddelande
Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning kan välbefinnandet lida om mängden distansarbete inte motsvarar arbetstagarens önskemål. För lite distansarbete kan öka avsikterna att säga upp sig och alltför mycket distansarbete försämra prestationen i arbetet. En överraskande observation är att mycket distansarbete inte bara minskar gemenskapen utan även behovet av att tillhöra arbetsgemenskapen
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.9.2025
Distans- och hybridarbete har blivit en etablerad del av vardagen för många arbetstagare, och på arbetsplatserna söker man en lämplig balans mellan distansarbete och arbete på arbetsplatsen. Resultaten av projektet Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY, Välbefinnande och gemenskap i kärnan av multilokalt arbete) preciserar bilden av fördelarna och nackdelarna med distansarbete i olika situationer och arbetstagargrupper över tid.
– Distansarbete är inte bara bra eller dåligt. Det kan öka flexibiliteten men också minska gemenskapen. Därför behövs närmare kunskap om under vilka omständigheter distansarbete ger fördelar och när det ger nackdelar, säger Janne Kaltiainen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.
Vad är rätt mängd distansarbete?
I undersökningen konstaterades att skillnaden i mängden önskat och genomfört distansarbete kan försvaga välbefinnandet och öka negativa attityder till arbetet. Mindre distansarbete än önskat var kopplat till lägre arbetsengagemang och större avsikter att säga upp sig. Å andra sidan verkade även mer distansarbete än önskat ha negativa effekter på den upplevda arbetsförmågan och arbetsprestationen.
– Om arbetstagaren inte har möjlighet att påverka hur arbetet utförs, återspeglas det i orken och motivationen – oavsett om det handlar om mindre eller mer distansarbete än önskat, säger Sampo Suutala, forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
På kort sikt kan distansarbete underlätta vardagen och minska belastningen. Riskerna däremot blir ofta synliga först på längre sikt. Mycket distansarbete under en lång tid kan försvaga lärandet, förnyelsen och gemenskapen.
– Särskilt på individnivå kan distansarbete kännas som en fungerande lösning, men på gemenskapsnivå kan konsekvenserna med tiden vara negativa. Därför är det viktigt att tala öppet om effekterna av olika arbetsformer och bygga lösningar som stöder både individen och arbetsgemenskapen på lång sikt, betonar forskningsprofessor Jari Hakanen.
Hur kan man upprätthålla gemenskapen i distansarbete?
Enligt undersökningen försvagar mycket distansarbete inte bara gemenskapen, utan det kan också minska arbetstagarens behov av att tillhöra arbetsgemenskapen. Detta resultat är överraskande, eftersom individuella tendenser såsom behovet av samhörighet i allmänhet har ansetts vara relativt bestående.
Mycket distansarbete kan alltså i sig minska viljan att komma till kontoret för att arbeta, varvid även resurser som gemenskapen medför, såsom stöd, informationsdelning och förtroende, kan lida. Å andra sidan kan gemenskapen och välbefinnandet på arbetsplatsen medvetet stärkas även i distansmiljöer genom att utveckla arbetssätt och praxis, till exempel genom att öka antalet regelbundna möten ansikte mot ansikte och vardagliga möten med låg tröskel.
– Bra arbetslokaler, förtroendefulla relationer till arbetskamrater och människoorienterat ledarskap är attraktionsfaktorer för arbete på kontoret. Tvång till det ena eller det andra försämrar välbefinnandet, medan en internt motiverad arbetstagare även är produktiv, påminner Kaltiainen.
HYMY-projektet
- I projektet Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY) utreddes effekterna av multilokalt arbete genom att undersöka dess kopplingar till gemenskap, välbefinnande och verksamhet i arbetet.
- Materialet samlades in med enkäter i tre faser åren 2023–2024 samt med veckovisa enkäter under sex veckors tid.
- Huvudfinansiär: Arbetarskyddsfonden (projekt 230152). Dessutom finansierades projektet av Arbetshälsoinstitutet, Kuopio stad och OP Gruppen.
Läs mer
- Projektsidan på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska): www.ttl.fi/hymy
- Projektets slutrapport i Julkari (på finska): https://www.julkari.fi/handle/10024/152106
Mer information
- Janne Kaltiainen, specialforskare, janne.kaltiainen@ttl.fi, 050 476 5980
- Jari Hakanen, forskningsprofessor, jari.hakanen@ttl.fi, 040 562 5433
- Sampo Suutala, forskare, sampo.suutala@ttl.fi, 050 563 0131
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiMarika PaasospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+35850 449 7541marika.paaso@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Kommun10-undersökningen: Sjukfrånvaron fördelas enligt kön, yrke och ålder16.6.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Sjukfrånvaron har som helhet förblivit ganska oförändrad efter social- och hälsovårdsreformen, men det finns betydande skillnader mellan kön, yrke och åldersgrupper. Kvinnor och de yngsta anställda samt till exempel anställda inom småbarnspedagogik har fler frånvarodagar än män, medelålders och personer som arbetar i ledande uppgifter eller expertuppgifter.
Kunta10-tutkimus: Sairauspoissaolot jakautuvat sukupuolen, ammatin ja iän mukaan16.6.2026 02:00:00 EEST | Tiedote
Sairauspoissaolot ovat säilyneet kokonaisuutena varsin ennallaan sote-uudistuksen jälkeen, mutta sukupuoli, ammatti ja ikäryhmät paljastavat merkittäviä eroja. Naisilla ja nuorimmilla työntekijöillä sekä esimerkiksi varhaiskasvatuksen työntekijöillä on enemmän poissaoloja verrattuna miehiin, keski-ikäisiin ja johtavissa tai erityisasiantuntijatehtävissä työskenteleviin.
Kunta10 study: Sickness absence is divided by gender, profession and age16.6.2026 02:00:00 EEST | Press release
Overall, sickness absence have remained fairly unchanged since the reform package on healthcare and social welfare, but there are significant differences between genders, professions and age groups. Women and the youngest employees, as well as employees in early childhood education, for example, have more absences than men, middle-aged employees and those working in managerial or specialist positions.
Psykisk hälsa i arbetslivet samlar över 800 internationella experter i Helsingfors15.6.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Psykisk hälsa i arbetet har blivit en av de viktigaste frågorna i samhället och arbetslivet i hela Europa. Den internationella konferensen om företagshälsovård och arbetshälsa som ordnas i Helsingfors den 15–17 juni 2026 granskar aktuella fenomen i arbetslivet och deras kopplingar till psykisk hälsa och välbefinnande i arbetet.
Työelämän mielenterveys kokoaa yli 800 kansainvälistä asiantuntijaa Helsinkiin15.6.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Mielenterveys työssä on noussut koko Euroopassa yhdeksi keskeisistä yhteiskunnan ja työelämän kysymyksistä. Helsingissä 15.–17.6.2026 järjestettävä kansainvälinen työterveyden ja työhyvinvoinnin konferenssi tarkastelee ajankohtaisia työelämän ilmiöitä ja niiden yhteyksiä mielenterveyteen ja työhyvinvointiin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum