Distansarbete kan försvaga behovet av samhörighet – klyftan mellan genomfört och önskat distansarbete kan tära på motivationen
Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning kan välbefinnandet lida om mängden distansarbete inte motsvarar arbetstagarens önskemål. För lite distansarbete kan öka avsikterna att säga upp sig och alltför mycket distansarbete försämra prestationen i arbetet. En överraskande observation är att mycket distansarbete inte bara minskar gemenskapen utan även behovet av att tillhöra arbetsgemenskapen
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.9.2025
Distans- och hybridarbete har blivit en etablerad del av vardagen för många arbetstagare, och på arbetsplatserna söker man en lämplig balans mellan distansarbete och arbete på arbetsplatsen. Resultaten av projektet Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY, Välbefinnande och gemenskap i kärnan av multilokalt arbete) preciserar bilden av fördelarna och nackdelarna med distansarbete i olika situationer och arbetstagargrupper över tid.
– Distansarbete är inte bara bra eller dåligt. Det kan öka flexibiliteten men också minska gemenskapen. Därför behövs närmare kunskap om under vilka omständigheter distansarbete ger fördelar och när det ger nackdelar, säger Janne Kaltiainen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.
Vad är rätt mängd distansarbete?
I undersökningen konstaterades att skillnaden i mängden önskat och genomfört distansarbete kan försvaga välbefinnandet och öka negativa attityder till arbetet. Mindre distansarbete än önskat var kopplat till lägre arbetsengagemang och större avsikter att säga upp sig. Å andra sidan verkade även mer distansarbete än önskat ha negativa effekter på den upplevda arbetsförmågan och arbetsprestationen.
– Om arbetstagaren inte har möjlighet att påverka hur arbetet utförs, återspeglas det i orken och motivationen – oavsett om det handlar om mindre eller mer distansarbete än önskat, säger Sampo Suutala, forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
På kort sikt kan distansarbete underlätta vardagen och minska belastningen. Riskerna däremot blir ofta synliga först på längre sikt. Mycket distansarbete under en lång tid kan försvaga lärandet, förnyelsen och gemenskapen.
– Särskilt på individnivå kan distansarbete kännas som en fungerande lösning, men på gemenskapsnivå kan konsekvenserna med tiden vara negativa. Därför är det viktigt att tala öppet om effekterna av olika arbetsformer och bygga lösningar som stöder både individen och arbetsgemenskapen på lång sikt, betonar forskningsprofessor Jari Hakanen.
Hur kan man upprätthålla gemenskapen i distansarbete?
Enligt undersökningen försvagar mycket distansarbete inte bara gemenskapen, utan det kan också minska arbetstagarens behov av att tillhöra arbetsgemenskapen. Detta resultat är överraskande, eftersom individuella tendenser såsom behovet av samhörighet i allmänhet har ansetts vara relativt bestående.
Mycket distansarbete kan alltså i sig minska viljan att komma till kontoret för att arbeta, varvid även resurser som gemenskapen medför, såsom stöd, informationsdelning och förtroende, kan lida. Å andra sidan kan gemenskapen och välbefinnandet på arbetsplatsen medvetet stärkas även i distansmiljöer genom att utveckla arbetssätt och praxis, till exempel genom att öka antalet regelbundna möten ansikte mot ansikte och vardagliga möten med låg tröskel.
– Bra arbetslokaler, förtroendefulla relationer till arbetskamrater och människoorienterat ledarskap är attraktionsfaktorer för arbete på kontoret. Tvång till det ena eller det andra försämrar välbefinnandet, medan en internt motiverad arbetstagare även är produktiv, påminner Kaltiainen.
HYMY-projektet
- I projektet Hyvinvointi ja yhteisöllisyys monipaikkatyön ytimessä (HYMY) utreddes effekterna av multilokalt arbete genom att undersöka dess kopplingar till gemenskap, välbefinnande och verksamhet i arbetet.
- Materialet samlades in med enkäter i tre faser åren 2023–2024 samt med veckovisa enkäter under sex veckors tid.
- Huvudfinansiär: Arbetarskyddsfonden (projekt 230152). Dessutom finansierades projektet av Arbetshälsoinstitutet, Kuopio stad och OP Gruppen.
Läs mer
- Projektsidan på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska): www.ttl.fi/hymy
- Projektets slutrapport i Julkari (på finska): https://www.julkari.fi/handle/10024/152106
Mer information
- Janne Kaltiainen, specialforskare, janne.kaltiainen@ttl.fi, 050 476 5980
- Jari Hakanen, forskningsprofessor, jari.hakanen@ttl.fi, 040 562 5433
- Sampo Suutala, forskare, sampo.suutala@ttl.fi, 050 563 0131
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiMarika PaasospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+35850 449 7541marika.paaso@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
MEDIAKUTSU 22.1.2026 KLO 9.00: Mitä kuuluu hyvinvointialueiden työhyvinvoinnille 2025?13.1.2026 09:15:00 EET | Kutsu
Tervetuloa kuulemaan tutkimustuloksia siitä, miten hyvinvointialueiden henkilöstöllä menee. Kahden laajan tutkimuksen yhteenveto kertoo, miten soten ja pelastustoimen ammattilaiset voivat. Mediatilaisuus järjestetään etäyhteyksin.
Työterveyslaitoksen tutkimuskatsaus: joulukuu 202517.12.2025 08:32:40 EET | Tiedote
Tässä tutkimuskatsauksessa on esitelty tiiviisti kahdeksan tuoreinta tutkimusta Työterveyslaitoksen tutkijoilta. Niissä on tarkasteltu esimerkiksi kaupan alan työkuormitusta, osasairauspäivärahan käyttöä ja sitä, millainen lyhytpsykoterapian ja muun keskusteluhoidon nykytila on työterveyshuolloissa. Tutkimuskatsauksen avulla pääset nopeasti ajan tasalle tuoreista tutkimusjulkaisuista.
Ekologisk hållbarhet är en konkurrensfördel för företag – digitalisering påskyndar den gröna omställningen12.12.2025 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Verksamhetens ekologiska hållbarhet har särskilt i stora företag blivit en betydande konkurrensfaktor. I enkäten Digivihreä siirtymä ja työ (Digital och grön omställning och arbete) utredde man hur den gröna omställningen syns i företagens strategi, vardagliga verksamhet och innovationer.
Ekologinen kestävyys on yritysten kilpailuetu – digitalisaatio vauhdittaa vihreitä innovaatioita12.12.2025 06:00:00 EET | Tiedote
Toiminnan ekologinen kestävyys on erityisesti suurissa yrityksissä noussut merkittäväksi kilpailutekijäksi. Digivihreä siirtymä ja työ -kyselyssä selvitettiin, miten vihreä siirtymä näkyy yritysten strategiassa, arjen toiminnassa ja innovaatioissa.
Ecological sustainability is a competitive advantage for companies – digitalization is accelerating the green transition12.12.2025 06:00:00 EET | Press release
Ecological sustainability has become a significant competitive factor, especially for large companies. A survey on the twin (digital and green) transition and work investigated the ways in which the green transition is reflected in companies’ strategy, daily operations and innovations.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum