Forskning: Att veta vad man tjänar jämfört med andra ökar tillfredsställelsen och påverkar ekonomiska val

Studien utfördes i samarbete mellan Svenska handelshögskolan (Hanken), Tammerfors universitet och Statistikcentralen. Totalt bjöds 21 000 slumpmässigt utvalda finländare att delta i en enkätundersökning.

Deltagarna ombads först att uppskatta sin inkomstposition i relation till andra finländare eller till en mer specifik referensgrupp (till exempel personer med samma utbildningsnivå eller yrke). Resultaten visade att majoriteten underskattade sin position. Därefter fick en del av deltagarna veta sin faktiska inkomstposition – vilket för de flesta innebar en positiv överraskning och ökade tillfredsställelsen med den egna inkomsten.

Det är vanligt att inkomstjämförelser förknippas med negativa känslor, men studien visar att effekten beror på hur människor uppfattar sin ekonomiska position från början. Genom positiva överraskningar kan ökad transparens kring inkomster faktiskt bidra till större helhetstillfredsställelse.

De som fick information jämfördes med en kontrollgrupp som inte fick veta sin inkomstposition. Tack vare det slumpmässiga urvalet och stora datamaterialet kan forskarna påvisa ett tydligt kausalt samband mellan inkomstinformation och tillfredsställelse.

Deltagarna fick även ersättning, vars storlek berodde på hur nära deras uppskattning låg den faktiska inkomstpositionen. De kunde dessutom välja att donera en del av ersättningen till välgörenhet. Det är första gången Statistikcentralen tillsammans med forskare genomför en experimentell enkätstudie av detta slag, där ersättningen är kopplad till deltagarnas val i enkäten.

– Det gör studien metodologiskt innovativ och öppnar upp nya möjligheter för andra forskare, säger professor Kaisa Kotakorpi, ledare för spetsforskningsenheten för skatteforskning vid Tammerfors universitet.

– Syftet med ersättningen är att ge deltagarna incitament att tänka igenom sina svar noggrant och sträva efter att komma så nära sanningen som möjligt, vilket ökar tillförlitligheten i resultaten, tillägger Topi Miettinen, ledare av forskningsprojektet och professor i nationalekonomi vid Hanken.

Att få veta sin verkliga inkomstposition påverkade inte bara hur nöjd man kände sig – det förändrade också hur man agerade. Deltagare som fick veta att de hade en bättre position än väntat donerade mer till välgörenhet än kontrollgruppen. Inkomstinformationen påverkade även personens framtida inkomster: de som tjänade mindre än de förväntat sig inom sin yrkesgrupp ökade sina inkomster, medan de som tjänade mer än väntat fick lägre inkomster jämfört med kontrollgruppen som inte fick någon information.

– Att information påverkar människors faktiska val, inte bara deras enkätsvar, är också ett banbrytande inslag i studien, säger Kotakorpi.

Forskningsartikeln har accepterats för publicering i tidskriften American Economic Journal: Applied Economics.

För mer information:

Topi Miettinen, professor, Svenska handelshögskolan, tfn 040 352 1406, topi.miettinen@hanken.fi

Kaisa Kotakorpi, professor, Tammerfors universitet, tfn 050 318 2487, kaisa.kotakorpi@tuni.fi