Finska kommuner har kommit olika långt i klimatanpassning – riskerna bedöms inte tillräckligt

Finlands miljöcentral bedömmer kommunernas situation enligt hur långt de har framskridit i klimatanpassning utifrån svaren. Av de stora kommunerna har Esbo, Åbo och Vanda framskridit längst. Av de medelstora kommunerna hade Birkala, Kyrkslätt och Ylöjärvi framskridit längst. Av de små kommunerna hade Pielavesi, Kitee, Kronoby, Kivijärvi och Urjala framskridit längst.

Enkäten genomfördes våren 2025 och besvarades av 118 kommuner. De kommuner som svarade representerar sammanlagt cirka 4,1 miljoner invånare, vilket täcker ungefär 73 procent av Finlands befolkning. Utredningen beställdes av försäkringsbolaget If.

Klimatförändringen syns i kommunerna

Av de kommuner som svarade på enkäten uppgav 87 procent att klimatförändringen märktes i kommunen. Flest observationer har gjorts om ökning av nederbördsmängd, temperaturhöjning och förändringar i strömmar i sjöar, åar och älvar. Endast 13 procent av kommunerna som svarade uppgav att de inte har observerat några extrema väderfenomen eller effekterna av klimatförändringen eller att de inte kunde ta ställning.

Över 80 procent av de stora kommunerna som svarade har utarbetat eller bereder planer för anpassning, medan siffrorna i små och medelstora kommuner är 35 och 48 procent.

Endast cirka 10 procent av kommunerna som svarade har gjort en heltäckande bedömning av hur klimatförändringen kan påverka kommunen i framtiden. Finland avviker i detta avseende från grannländerna Sverige och Norge, där största delen av kommunerna enligt motsvarande utredningar har bedömt klimatriskerna och sårbarheterna på ett heltäckande sätt.

"Finland saknar övergripande lagstiftning om klimatanpassning som förpliktar kommunerna och det regionala stödet till kommunerna varierar enligt område. I Sverige och Norge har största delen av kommunerna gjort djupare riskbedömningar och många har dessutom bedömt klimatförändringens indirekta konsekvenser. Det är viktigt att bedöma dessa, eftersom klimatförändringens indirekta konsekvenser är svårare att bedöma och de kan vara lika betydande som de direkta konsekvenserna", säger gruppchef Johan Munck af Rosenschöld vid Finlands miljöcentral.

Även om största delen av respondenterna uppgav att de har observerat klimatförändring i kommunen, har endast cirka en tredjedel av kommunerna som svarade på enkäten bedömt hur tidigare extrema väderfenomen har påverkat kommunen eller producerat basinformation eller bedömningar av vissa extrema väderfenomen.

Anpassning sysselsätter kommunerna

Nästan nio av tio kommuner som svarade uppgav att de arbetar med klimatanpassning. Över 60 procent av kommunerna har fattat ett politiskt beslut om anpassningsarbetet och nästan två av tre kommuner har vidtagit konkreta anpassningsåtgärder. Cirka fyra av fem respondenter uppgav att kommunen planerar att genomföra åtgärder i framtiden.

Utifrån resultaten har knappt hälften av kommunerna inkluderat klimatanpassning i kommunens nuvarande processer, såsom detaljplanering, dagvattenhantering, generalplanering, beredskapsplanering, planering av vattentjänsterna och risk- och sårbarhetsbedömningar.

Enligt enkätresultaten följer de finländska kommuner upp sitt eget klimatanpassningsarbete betydligt oftare än norska och svenska kommuner, vilket underlättar planeringen av arbetet och möjliggör lärdomar av arbetets framgångar och utmaningar.

Utifrån enkäten utarbetar forskarna ett antal rekommendationer för anpassningsarbetet.

"Det behövs mer resurser. Alla kommuner bör bedöma klimatriskerna och sårbarheterna och ställa upp tydliga mål för anpassningen till klimatförändringen. Samarbetet mellan kommunernas verksamhetsområden och mellan kommunerna bör stärkas. Kommunikationen bör bli mer effektiv. Klimatförändringen berör i stor utsträckning olika aktörer och till exempel fastighetsägare behöver informeras om olika risker och ansvar", säger Munck af Rosenschöld.

De allt kraftigare extrema väderfenomenen syns inom försäkringsbranschen

 Enligt försäkringsbolaget If som beställt utredningen syns de allt kraftigare extrema väderfenomenen i Ifs verksamhetsländer framför allt i Norge och Danmark. Senast denna höst orsakade stormen Amy omfattande skador i länderna, även om den avtog innan den kom till Finland.

”Vi har observerat att åtgärder ofta vidtas först efter att ett extremt väderfenomen har inträffat. Fenomenen är dock oförutsägbara och vi är inte heller utom räckhåll för dem i Finland, så vi borde agera även här", säger Ifs ersättningsdirektör Tia Mäki.

Även om beredskapen kräver investeringar påminner Mäki om att de betalar tillbaka sig. I Norge har man beräknat att en investerad krona ger sexdubbla besparingar i form av undvikna skadekostnader.

"Förutseende och beredskap är mer kostnadseffektivt och kontrollerat än att reparera skador i efterhand. Det kan också förhindra personskador som aldrig kan mätas i pengar.” 

 Kommunjämförelse (på finska)

• Ilmastonmuutokseen sopeutumisen tilanne Suomen kunnissa vuonna 2025 

Mer information

Johan Munck af Rosenschöld, gruppchef, Finlands miljöcentral, tfn +358 29 525 1513, fornamn.efternamn@syke.fi

Head of Press Henna Nikkari, If Skadeförsäkring, tfn +358 10 514 1245, fornamn.efternamn@if.fi