Varför dör man tidigare av lungcancer i Finland än i övriga Norden?

Diagnostiseringen och behandlingen av lungcancer i Finland skiljer sig i flera avseenden från praxisen i övriga Norden. Det visar en ny enkät som genomförts bland hälso- och sjukvårdspersonal inom lungcancervården i Norden.

Tar längre tid att få träffa en läkare än i andra nordiska länder

I Finland måste patienter med lungbesvär vänta längre under varje steg av sin vård innan de får komma till en mottagning, jämfört med de övriga nordiska länderna. Den genomsnittliga väntetiden till en läkare inom primärvården är cirka två veckor, jämfört med mindre än en vecka annanstans. I Finland träffar upp till 40–60 procent av patienterna en sjuksköterska vid sitt första besök, i övriga Norden en läkare.

Inom den finländska primärvården är diagnostiken för patienter med lungbesvär mer begränsad och bygger på mer avgränsade metoder än i de övriga nordiska länderna. I synnerhet datortomografi används oftare annanstans redan i början av vården, vilket möjliggör en tidigare diagnos.

– Den finländska sjukvården bygger på en stark gatekeepermodell, där tillgången till vård avgörs genom bedömning. På så sätt kan patientflöden visserligen hanteras på önskat sätt, men risken med modellen är att patienterna inte får vård tillräckligt fort – eller alls. Problemet gäller i synnerhet de patienter som har en sjukdom som är svår att identifiera, såsom lungcancer, säger Paulus Torkki, biträdande professor vid Helsingfors universitet.

Behandlingarnas effekter måste följas upp bättre

I Finland följs inte effekterna av lungcancerbehandlingarna upp systematiskt på sjukhusnivå, vilket är fallet i till exempel Sverige och Danmark, där uppföljningen ingår i kvalitetsledningen och utvecklingen av vården.

– I de övriga nordiska länderna utvecklas behandlingsmetoderna kontinuerligt genom att samla in aktuella data och jämföra behandlingsresultaten mellan sjukhus. Eftersom behandlingarna ständigt utvecklas är det viktigt att veta hur de påverkar olika typer av patienter, framhåller Torkki.

Nya behandlingar för lungcancer, såsom neoadjuvant immunterapi och kemoterapi, används inte i lika stor utsträckning i Finland, Island och Norge som i Sverige och Danmark. Detta kan bidra till bättre behandlingsresultat i de senare länderna.

Lungcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Finland hos både män och kvinnor, och samtidigt den dödligaste.

Studien Comparative study of lung cancer care and survival outcomes across the Nordic countries  genomfördes av Helsingfors universitet, FILHA ry, Vasa centralsjukhus, MSD Finland och flera nordiska samarbetsparter inom hälso- och sjukvården. 42 legitimerade personer inom hälso- och sjukvården med specialisering i lungcancer deltog i studien 2023–2024. Studien har referentgranskats och publicerats i vetenskapstidskriften Acta Oncologica 2025.

Det nordiska cancerregistret NORDCAN 

Mer information:
Paulus Torkki, biträdande professor i produktionsekonomi inom hälso- och sjukvård, avdelningen för folkhälsovetenskap, Medicinska fakulteten, Helsingfors universitet,  paulus.torkki@helsinki. fi, tfn 050 338 5500

Heidi Andersén, överläkare, docent, Österbottens välfärdsområde, klinisk lärare vid Åbo universitet, universitetsforskare vid Tammerfors universitet. Kontakta via e-post: heidi.andersen@ovph.fi