Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.

Invandringen gagnar de regionstäder mest som redan tidigare har haft ett betydande antal invånare med främmande språk som modersmål eller som ligger i närheten av stora städer. Det största inflyttningsöverskottet finns i västra och södra Finlands regionstäder samt i kommuner med förläggningar. Å andra sidan är invandringens inverkan på befolkningsutvecklingen liten i kommuner med förläggningar, eftersom andelen personer som flyttar inom landet är mycket hög.
I utredningen ingick 57 regionstäder. Med regionstäder avses städer som utgör centrum eller centrumpar för sina ekonomiska regioner, men som inte är landskapscentrum. Regionstäderna bildar grunden för kommunstrukturen.
Personer med främmande språk som modersmål mer benägna att flytta från regionstäderna än de som talar inhemska språk
Omkring hälften av regionstäderna förlorar minst en tredjedel av sitt inflyttningsöverskott från utlandet till följd av intern migration, särskilt på grund av den migration som riktas mot huvudstadsregionen bland personer med främmande språk som modersmål. I regionstäderna har dessa invånare ungefär sex gånger större benägenhet att flytta till huvudstadsregionen än personer som hör till de inhemska språkgrupperna. Benägenheten att flytta från regionstäderna är upp till 74 % högre bland personer med främmande språk som modersmål än i de inhemska språkgrupperna, även när effekten av åldersstrukturen har räknats bort.
Mer än hälften av all intern migration bland personer med främmande språk som modersmål riktar sig till huvudstadsregionen. I gengäld flyttar endast 7 % av dem som talar ett främmande språk som modersmål till någon regionstad. Detta vittnar om den låga attraktionskraften hos regionstäderna bland de invånare i Finland som talar ett främmande språk som modersmål. I alla åldersgrupper är regionstäderna mindre lockande för personer med främmande språk som modersmål.
-Även om invandringen bidrar till befolkningsutvecklingen i regionstäderna blir fördelarna små på sikt på grund av regionstädernas svaga attraktions- och kvarhållningskraft inom landet, säger Maija Niskavirta, projektchef vid Kommunförbundet.
Sysselsättningsmöjligheterna gör städerna attraktiva
Regionstäder lockar särskilt arbetstagare inom så kallat utförande arbete. Däremot är det få experter som flyttar till regionstäderna, och nästan hälften av dem flyttar senare bort. Under åren 2010–2023 var de viktigaste sektorerna bland arbetstagare som flyttat från utlandet jordbruk, process- och transportverksamhet, service och försäljning samt byggnadsarbete.
-Städernas attraktionskraft beror till stor del på deras sysselsättningsmöjligheter, vilket är särskilt tydligt när det gäller personer med främmande språk som modersmål, säger Niskavirta.
Vid en granskning av den interna migrationen bland invånare med främmande språk som modersmål fick Lojo och Pemar, som ligger i närheten av stora städer, ett betydande inflyttningsöverskott. Ikalis, Loimaa, Pargas och Nystad fick också ett inflyttningsöverskott till följd av den interna migrationen.
Ytterligare information: projektchef Maija Niskavirta, tfn 050 564 7892, livskraftsdirektör Mikko Härkönen, tfn 044 986 5114
Nyckelord
Kontakter
Hanna LassilaSakkunnig i kommunikation
Tel:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
Kommunala ordförande på hel- eller deltid i 24 städer eller kommuner27.10.2025 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Sammanlagt 24 städer eller kommuner har ordförande på heltid eller deltid. Under den valperiod som inleddes i somras sköter 54 förtroendevalda sitt uppdrag antingen på heltid eller på deltid. I en rapport som Kommunförbundet genomfört granskades städernas och kommunernas ordförande i början av fullmäktigeperioden 2025–2029. Både de som var ordförande och de som var borgmästare ingick i granskningen.
Osa- tai kokoaikaisia kuntapuheenjohtajia 24 kaupungissa tai kunnassa27.10.2025 06:00:00 EET | Tiedote
Kaikkiaan 24 kaupungissa tai kunnassa toimii päätoimisia tai osa-aikaisia puheenjohtajia. Kesällä alkaneella vaalikaudella 54 luottamushenkilöä hoitaa tehtäväänsä joko osa- tai kokoaikaisesti. Kuntaliiton selvityksessä tarkasteltiin kaupunkien ja kuntien puheenjohtajia valtuustokauden 2025–2029 alussa. Tarkastelussa olivat mukana niin puheenjohtajan kuin pormestarin roolissa toimivat.
40 utbildningsanordnare med i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen – bättre beredskap att svara på regionala arbetskraftsbehov24.10.2025 10:02:20 EEST | Pressmeddelande
De 40 utbildningsanordnare som valts ut från olika delar av Finland kan i fortsättningen besluta friare om sitt utbildningsutbud, vilket gör det möjligt att bättre reagera på regionala arbetskraftsbehov. Detta stärker de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier. ”Försöket är ett viktigt steg mot en mer flexibel och effektfull styrning. Om verksamhetsstyrningen lyckas stärker den kommunernas roll i gränsytan mellan utbildning och arbetsliv och möjliggör en bättre lägesbild och samarbete utifrån regionernas behov”, säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
40 koulutuksen järjestäjää mukaan ammatillisen koulutuksen toiminnanohjauksen kokeiluun – reagointi alueellisiin työvoimatarpeisiin paranee23.10.2025 19:43:30 EEST | Tiedote
Valitut 40 koulutuksen järjestäjää eri puolilta Suomea voivat jatkossa päättää koulutustarjonnastaan aiempaa vapaammin, mikä mahdollistaa paremman reagoinnin alueellisiin työvoimatarpeisiin. Tämä vahvistaa opiskelijoiden työllistymistä ja jatko-opintoihin siirtymistä. "Kokeilu on tärkeä askel kohti joustavampaa ja vaikuttavampaa ohjausta. Onnistuessaan uudenlainen toiminnanohjaus vahvistaa kuntien roolia koulutuksen ja työelämän rajapinnassa sekä mahdollistaa paremman tilannekuvan ja yhteistyön alueiden tarpeiden pohjalta", sanoo kehittämispäällikkö Maarit Kallio-Savela Kuntaliitosta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum