Plan för att rädda Östersjön: 34 åtgärdsförslag för att stärka nätverket av marina skyddsområden
18.11.2025 10:00:00 EET | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande
Forststyrelsen och Finlands miljöcentral meddelar:
Östersjöns natur hotas av eutrofiering, föroreningar och klimatförändringen. Färdplan för utvecklingen av Finlands nätverk av marina skyddsområden fram till 2030, som utarbetats i samarbete mellan flera organisationer, innehåller 34 konkreta åtgärder för att förbättra havets tillstånd, skydda de mest värdefulla havsområdena och uppnå internationella mål för skyddsområdena. En så omfattande och heltäckande plan för skydd av den marina naturen har aldrig tidigare tagits fram.

Planens centrala förslag gäller hur de nuvarande skyddsområdena mer effektivt kan trygga den biologiska mångfalden under ytan och hur nätverket av skyddsområden kan utvidgas till att omfatta de mest värdefulla havsområdena. Dessutom föreslås att det första finska marina naturreservatet inrättas samt åtgärder för att trygga fiskarnas lekområden och särskilt beakta den geologiska mångfalden.
Skyddsområdena stöder skyddet av den marina naturen
De allvarligaste hoten mot Östersjön är eutrofiering, föroreningar och klimatförändringen. De försämrar havets tillstånd och orsakar en omfattande förlust av biologisk mångfald. De viktigaste åtgärderna för att förbättra havets tillstånd är att minska utsläppen av näringsämnen och skadliga ämnen, men enbart de åtgärder som vidtas i avrinningsområdet är inte tillräckliga.
Havet utsätts också för andra påfrestningar, såsom byggande och annan påverkan på havsbotten, där områdesskydd är det mest effektiva sättet att bevara den biologiska mångfalden. Den nuvarande lagstiftningen skyddar inte den marina naturen tillräckligt. Därför föreslår färdplanen också lagändringar och nya lösningar som bättre beaktar ekologiska helheter, konnektivitet och funktionell mångfald.
Centrala föreslagna åtgärder:
- Utvidga nätverket av skyddade områden och stärka skyddet av befintliga skyddsområden
- Inrätta Finlands första marina naturreservat
- Införa ett frivilligt skyddsprogram för privatägda havsområden
- Beakta rättviseaspekter när skyddsåtgärder planeras
- Anpassa fiskebegränsningar för att skydda lekområden
- Återställa livsmiljöer och trygga den biologiska mångfalden under ytan, inklusive den geologiska mångfalden
Färdplanen bygger på en omfattande bedömning av det aktuella läget för havsskyddet och på över 200 000 observationer inom programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (Velmu-programmet).
Nytta för naturen och människan
”Det är alltid förmånligare att förebygga en försämring av naturen än att restaurera miljön i efterhand. Därför måste också havsskyddet vara förebyggande”, säger forskningsprofessor Markku Viitasalo vid Finlands miljöcentral.
För närvarande har Finland endast skyddat 11 procent av sina havsområden. Europeiska unionens strategi för biologisk mångfald och målen för skyddskommissionen för Östersjön (HELCOM) förutsätter en avsevärd ökning av de marina skyddsområdena.
”Målen innebär att andelen skyddade havsområden måste öka till 30 procent. En tredjedel av dessa ska vara strikt skyddade områden”, säger Lasse Kurvinen, specialsakkunnig inom naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Det är nödvändigt att utöka antalet skyddade områden för att skapa ett ekologiskt representativt och sammanhängande nätverk av skyddsområden. Skyddet av den marina naturen är en investering i både biologisk mångfald och människors välbefinnande.
”Skyddet görs inte enbart för naturens skull. En förbättring av den marina naturens tillstånd gynnar också människor, eftersom den stärker fiskbestånden och förbättrar rekreationsmöjligheterna”, påminner miljöråd Penina Blankett vid miljöministeriet, som lett arbetet med färdplanen.
Färdplanen har tagits fram i samarbete mellan experter från flera olika organisationer inom ramen för projektet Biodiversea LIFE IP, som är Finlands största samarbetsprojekt för att trygga Östersjöns biologiska mångfald. Färdplanen har utarbetats av miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Forststyrelsens Naturtjänster, Ålands landskapsregering, Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet, Åbo yrkeshögskola, Åbo Akademi och Baltic Sea Action Group.
Alla åtgärdsförslag i färdplanen finns samlade i den nya publikationen Färdplan för utvecklingen av Finlands nätverk av marina skyddsområden fram till 2030 – Mot ett effectivt skydd av havsnatur..
Biodiversea LIFE IP – Finlands största havsnaturprojekt
Biodiversea LIFE IP (2021–2029) är Finlands största samarbetsprojekt för att trygga Östersjöns biologiska mångfald. Det finansieras av Europeiska unionens Life-program. Projektet samordnas av Forststyrelsens Naturtjänster. Medverkande parter är även Forststyrelsens Jakt- och fisketjänster, miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Ålands landskapsregering, Åbo yrkeshögskola, Åbo Akademi, Geologiska forskningscentralen och Baltic Sea Action Group. Projektets budget uppgår till cirka 20 miljoner euro.
Projektet har fått finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.
Nyckelord
Kontakter
Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 742
Specialsakkunnig inom naturskydd Lasse Kurvinen, Forststyrelsens Naturtjänster, fornamn.efternamn@metsa.fi; tfn 040 6318 029
Miljöråd Penina Blankett, miljöministeriet, fornamn.efternamn@gov.fi, tfn 0295 250 058
Naturvårdsintendent Maija Häggblom, Ålands landskapsregering, fornamn.efternamn@regeringen.ax, tfn 018 25 458
Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Viikkokatsaus 30.3–2.4.202626.3.2026 13:34:03 EET | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Torkan fortsätter vara utmanande – många sjöar och grundvattennivåer är låga26.3.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Grundvattennivåerna ligger under det normala i stora delar av landet, med undantag för Lappland. Situationen har förvärrats av en ovanligt snöfattig vinter, långa köldperioder, en tidig vår samt en långvarig torka särskilt i östra Finland. Enligt prognosen kommer de stora sjöarna i östra Finland att förbli låga även i år. Vårens och sommarens torka kan påverka tillgången på vatten, jordbrukets skördar, risken för skogsbränder, vattentransport, rekreationsanvändningen av vattendrag samt energiproduktion. Nederbörden under våren avgör vilka effekter torkan slutligen kommer att ha.
Kuivuustilanne jatkuu haastavana – monet järvet ja pohjavedet matalalla26.3.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Pohjavesien pinnat ovat tavanomaista matalammalla useilla alueilla Lappia lukuun ottamatta. Tilannetta ovat pahentaneet poikkeuksellisen vähäluminen talvi, pitkät pakkasjaksot, aikainen kevät sekä erityisesti Itä-Suomessa pitkään jatkunut kuivuustilanne. Ennusteen mukaan Itä-Suomen suuret järvet pysyvät tänäkin vuonna matalalla. Kevään ja kesän kuivuus voi vaikuttaa talousveden riittävyyteen, maatalouden satoihin, maastopaloihin, vesiliikenteeseen, vesistöjen virkistyskäyttöön ja energiantuotantoon. Kevään sademäärät vaikuttavat lopullisen kuivuustilanteen kehittymiseen.
Muovi ei kuulu maaperään vaan kiertoon – puutarhurin muovivalinnat näkyvät maaperässä pitkään24.3.2026 07:30:00 EET | Tiedote
Muovi on vakiinnuttanut paikkansa paitsi kodeissa myös kotipuutarhoissa: ruukuissa, katteissa, sidontanaruissa ja multapusseissa. Oikein käytettynä se kestää ja kiertää. Maaperään päätyessään muovi ei kuitenkaan katoa, vaan pilkkoutuu mikromuoviksi, joka voi säilyä ympäristössä pitkään.
Tutkijat: Suomessa ei tunnisteta energiaköyhyyttä23.3.2026 07:03:50 EET | Tiedote
Suomalaisista kotitalouksista noin 7–15 prosenttia on energiaköyhiä, mikä suurimmillaan tarkoittaa noin 300 000 kotia. Aalto-yliopiston ja Suomen ympäristökeskuksen tuoreen tutkimuksen mukaan energiaköyhyys liittyy muun muassa lämmitysmuotoon, asuinpaikkaan, työmarkkinatilanteeseen, perhekokoon ja sukupuoleen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum


