Utgifterna i statsbudgeten ökades permanent med hänvisning till coronapandemin
Under åren efter coronakrisen lyckades man inte återgå till den normala finanspolitiken.
Utgiftsökningarna som Sanna Marins regering gjorde under coronapandemin 2020–2023 var historiskt stora: de uppgick till cirka 41 miljarder euro på fyra år. Tillgången till information om vad utgiftsökningarna i statsbudgeten hänförde sig till har hittills dock varit svårt at få tag på. Rapporten från revisionsverkets finanspolitiska övervakning ger nu ny information om finanspolitiken under pandemin.
Statens utgiftsramar och EU:s finanspolitiska regler avskaffades tillfälligt 2020 med hänvisning till coronapandemin. Enligt den nya rapporten hänförde sig utgiftsökningarna dock inte enbart till utgifter i anknytning till coronakrisen, utan i statsbudgeten gjordes också nya bestående utgiftsökningar som inte hade samband med coronakrisen.
Till en början hänförde sig nästan 70 procent av utgiftsökningarna till coronakrisen, bland annat till åtgärder för att bekämpa pandemin, utöka arbetslöshetsstödet och för att stödja företag. Fram till 2023 minskade dessa utgifter nästan till noll, men de årliga utgiftsökningarna i anslutning till coronakrisen ökade ytterligare och stannade på en permanent hög nivå.
"Efter att de finanspolitiska reglerna avskaffades ökade Marins regering utgifterna i regeringsprogrammet och gjorde nya bestående utgiftsökningar särskilt för att stödja den kommunala ekonomin och statsförvaltningens omkostnader. Även försvarsutgifterna utökades permanent, men de var mindre till storleken och kunde motiveras", berättar Suvi Kangasrääsiö, senior ekonom vid Statens revisionsverk.
Utgiftsnivån i statsbudgeten budgeterades till en onödigt hög nivå för flera år. Till följd av detta ökade antalet oanvända anslag och reservationsanslag för följande år, det vill säga anslag budgeterades mer än vad som var nödvändigt.
Rapporten om övervakningen av finanspolitiken visar att en återgång till den normala finanspolitiken inte lyckades efter krisen.
”Slutsatsen är att tillämpningen av undantagsklausulerna i de finanspolitiska reglerna bör preciseras och begränsas för att hållbarheten i de offentliga finanserna ska kunna tryggas. Om reglerna tillämpas flexibelt för att svara på en exceptionell situation borde utgiftsdisciplinen ändå gälla i övrigt", säger Kangasrääsiö.
Läs publikationen på finska: Valtion budjetin menolisäykset COVID-19-pandemian aikana Suomessa
Nyckelord
Kontakter
Suvi Kangasrääsiö
Tel:050 433 5396etunimi.sukunimi@vtv.fiValtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan osoittamiin kohteisiin tuloksellisesti lakeja ja sääntöjä noudattaen. Lisäksi VTV tukee toiminnallaan läpinäkyvää päätöksentekoa ja demokratiaa.
VTV tarkastaa valtion taloudenhoidon laillisuutta ja tarkoituksenmukaisuutta sekä valvoo finanssipolitiikkaa, puolue- ja vaalirahoitusta ja avoimuusrekisterin käyttöä. VTV on ylin riippumaton tarkastusviranomainen. Se toimii eduskunnan yhteydessä, ja sen asema ja tehtävät on säädetty perustuslaissa.
Statens revisionsverk säkerställer att statens tillgångar används i enlighet med riksdagens beslut, effektivt och med efterlevnad av lagar och regler. Med sin verksamhet stödjer revisionsverket dessutom ett transparent be-slutsfattande och demokrati.
Revisionsverket granskar lagligheten och ändamålsenligheten i skötseln av statsfinanserna, övervakar finanspo-litiken och användningen av öppenhetsregistret samt utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Revis-ionsverket är den högsta oberoende revisionsmyndigheten. Revisionsverket fungerar i anslutning till riksdagen och dess ställning och uppgifter föreskrivs i grundlagen.
Andra språk
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Försvarsmakten utvecklar sina prestationsförmågor systematiskt, men uppbyggandet av dem är inte alltid tillräckligt heltäckande11.11.2025 06:45:00 EET | Pressmeddelande
Försvarsförvaltningens beställningsfullmakter och anslag kommer att öka betydligt under de kommande åren. Alla faktorer som stöder prestationsförmågan bör beaktas på ett övergripande sätt. Försvarsmakten bör också säkerställa att materielanskaffningarna genomförs smidigt.
Puolustusvoimat kehittää suorituskykyjään suunnitelmallisesti, mutta niiden rakentaminen ei ole aina riittävän kokonaisvaltaista11.11.2025 06:45:00 EET | Tiedote
Puolustushallinnon tilausvaltuudet ja määrärahat kasvavat merkittävästi tulevina vuosina. Kaikki suorituskykyä tukevat seikat tulisi huomioida kokonaisvaltaisesti. Puolustusvoimien tulisi myös varmistaa, että materiaalihankinnat toteutetaan sujuvasti.
Idrottsorganisationer har inte fråntagits rätten till statsunderstöd på tio år30.9.2025 06:45:00 EEST | Pressmeddelande
Undervisnings- och kulturministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd har i huvudsak fattat beslut om rätten till statsunderstöd i enlighet med bestämmelserna och principerna för god förvaltning.
Liikuntajärjestöiltä ei ole peruutettu valtionapukelpoisuutta kymmeneen vuoteen30.9.2025 06:45:00 EEST | Tiedote
Opetus- ja kulttuuriministeriö sekä Terveyden ja hyvinvoinnin laitos ovat tehneet päätökset valtionapukelpoisuudesta pääosin säädösten ja hyvän hallinnon periaatteiden mukaisesti.
Bolagsformen garanterar inte effektiv verksamhet – det är svårt att mäta framgången i specialuppgifter24.9.2025 06:45:00 EEST | Pressmeddelande
De ministerier som styr specialuppgiftsbolag har varit framgångsrika i sitt arbete men det finns skillnader i ägarstyrningen. Då konkurrensutsatta marknader inte sporrar bolagen till kostnadseffektivitet accentureras styrningens betydelse.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum