Utbildningsstyrelsens rapport: Antalet grundskolor och gymnasier fortsätter minska

Grundskolenätet krympte i över 70 procent av kommunerna i Finland 2011–2024. Antalet skolor ökade endast i fyra kommuner och förblev oförändrat i 83 kommuner. Det finns fortsättningsvis minst en grundskola i alla kommuner i Finland. Antalet kommuner med en grundskola fördubblades under perioden som granskades till 80 kommuner och även antalet kommuner med två och tre grundskolor ökade betydligt.

– Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det nuvarande nätet av 2 000 grundskolor rentav ytterligare krympa till 1 500 skolor. De som fattar beslut om detta är utbildningsanordnarna, i praktiken kommunerna som årligen utarbetar sina budgetar, konstaterar Riku Honkasalo, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen som ansvarat för rapporten. 

År 2011 hade Finland i genomsnitt 1 986 invånare per grundskola, år 2025 är antalet redan 2 854 invånare.

Även antalet gymnasier har minskat under åren 2011–2024, men inte i samma takt som när det gäller grundskolorna: år 2011 fanns det 390 gymnasier i Finland och år 2024 uppgick deras antal till 334. Antalet gymnasier förblev oförändrat i nästan 90 procent av kommunerna, men ökade inte i någon kommun. Antalet kommuner som saknar gymnasium har inte förändrats märkbart; år 2025 uppgår deras antal till 81 kommuner. 

År 2011 uppgick antalet invånare per gymnasium i genomsnitt till 13 885 invånare, medan det genomsnittliga antalet år 2025 är 16 925 invånare.

Antalet grundskolor och gymnasier har minskat, men deras storlek har ökat

År 2011–2024 ökade antalet elever i den grundläggande utbildningen i hela Finland med 4,5 procent. Ökningen var dock mycket ojämnt fördelad mellan kommunerna. Antalet elever ökade något kraftigare än den totala befolkningstillväxten, men grundskolelevernas andel av befolkningen är fortsättningsvis cirka tio procent. 

Under samma tid har antalet grundskolor minskat med nästan 30 procent och skolornas storlek har ökat. Då den genomsnittliga skolstorleken år 2011 var 194 elever, var den 279 elever i början av 2025.

Under motsvarande period ökade antalet gymnasiestuderande med 3,5 procent, medan befolkningen i gymnasieåldern, det vill säga personer i åldern 16 år, minskade med 2,5 procent. Antalet gymnasiestuderande har varierat något under perioden som granskas i rapporten och en liten ökning har skett i slutet av granskningsperioden. Antalet gymnasier minskade med 14,5 procent och deras storlek ökade: år 2011 hade gymnasierna i genomsnitt 280 studerande, år 2025 hade de redan närmare 340 studerande.

– Antalet barn i grundskoleåldern väntas minska med över 16 procent i hela landet och i alla landskap fram till 2040 – motsvarande utveckling förutspås ske även när det gäller unga i gymnasieåldern, säger Honkasalo.

Rapporten utgör ett informationsunderlag för diskussion 

I offentligheten väcker det allt glesare grundskolenätet och de mångsidiga konsekvenserna för kommunerna stor diskussion. Flera utredningar har även gjorts, den senaste Perusopetuksen tilannekuva erilaistuvissa kunnissa av Jyväskylä universitet på beställning av undervisnings- och kulturministeriet.

Utbildningsstyrelsens aktuella rapport Peruskoulut ja lukiot. Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen järjestämisen nykytila, tulevaisuus ja ennakoinnin osuvuus innehåller nya perspektiv som kompletterar lägesbilden. I rapporten granskas utvecklingen av nätet av grundskolor och gymnasier på nationell nivå och i olika regioner under åren 2011–2024. Som källa används statistiken i statistiktjänsten Vipunen, som ger mer exakta jämförelseuppgifter för kommunerna och landskapen än tidigare. 

I rapporten jämförs även den faktiska utvecklingen med de prognosuppgifter som Utbildningsstyrelsen publicerade 2013. Utifrån Statistikcentralens befolkningsprognos förutspås även utvecklingen av antalet elever och studerande i grundskole- och gymnasieåldern fram till 2040 i kommunerna och landskapen. Uppgifterna i rapporten kan utnyttjas till exempel i den arbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet tillsatt för att behandla de utmaningar som befolkningsutvecklingen innebär vid anordnandet av grundläggande utbildning.

Samma teman granskades även i rapporten Perusopetuksen ja kouluverkon tulevaisuudennäkymiä som publicerades 2020 av Utbildningsstyrelsen. I rapporten presenterades tre scenarier för skolnätets framtida utveckling, varav det tredje och mest dramatiska visade att nätet av grundskolor kan komma att halveras fram till 2040.

I rapporten som nu publicerats kom vi fram till ett scenario som ligger nära det andra scenariot i den tidigare rapporten, där antalet skolor bedöms minska i måttligare takt. Den nya prognosen är rent matematisk.