Utbildningsstyrelsens rapport: Antalet grundskolor och gymnasier fortsätter minska
Nätet av grundskolor i Finland har blivit mycket glesare: då antalet skolor år 2011 var 2 719, var antalet år 2024 endast 1 975. Samtidigt har det genomsnittliga antalet invånare per grundskola ökat från 1 986 till 2 854. Även antalet gymnasier har minskat, men minskningen är inte lika stor som för grundskolornas del. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens aktuella statistikrapport om utvecklingen av nätet av grundskolor och gymnasier i Finland.
Grundskolenätet krympte i över 70 procent av kommunerna i Finland 2011–2024. Antalet skolor ökade endast i fyra kommuner och förblev oförändrat i 83 kommuner. Det finns fortsättningsvis minst en grundskola i alla kommuner i Finland. Antalet kommuner med en grundskola fördubblades under perioden som granskades till 80 kommuner och även antalet kommuner med två och tre grundskolor ökade betydligt.
– Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det nuvarande nätet av 2 000 grundskolor rentav ytterligare krympa till 1 500 skolor. De som fattar beslut om detta är utbildningsanordnarna, i praktiken kommunerna som årligen utarbetar sina budgetar, konstaterar Riku Honkasalo, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen som ansvarat för rapporten.
År 2011 hade Finland i genomsnitt 1 986 invånare per grundskola, år 2025 är antalet redan 2 854 invånare.
Även antalet gymnasier har minskat under åren 2011–2024, men inte i samma takt som när det gäller grundskolorna: år 2011 fanns det 390 gymnasier i Finland och år 2024 uppgick deras antal till 334. Antalet gymnasier förblev oförändrat i nästan 90 procent av kommunerna, men ökade inte i någon kommun. Antalet kommuner som saknar gymnasium har inte förändrats märkbart; år 2025 uppgår deras antal till 81 kommuner.
År 2011 uppgick antalet invånare per gymnasium i genomsnitt till 13 885 invånare, medan det genomsnittliga antalet år 2025 är 16 925 invånare.
Antalet grundskolor och gymnasier har minskat, men deras storlek har ökat
År 2011–2024 ökade antalet elever i den grundläggande utbildningen i hela Finland med 4,5 procent. Ökningen var dock mycket ojämnt fördelad mellan kommunerna. Antalet elever ökade något kraftigare än den totala befolkningstillväxten, men grundskolelevernas andel av befolkningen är fortsättningsvis cirka tio procent.
Under samma tid har antalet grundskolor minskat med nästan 30 procent och skolornas storlek har ökat. Då den genomsnittliga skolstorleken år 2011 var 194 elever, var den 279 elever i början av 2025.
Under motsvarande period ökade antalet gymnasiestuderande med 3,5 procent, medan befolkningen i gymnasieåldern, det vill säga personer i åldern 16 år, minskade med 2,5 procent. Antalet gymnasiestuderande har varierat något under perioden som granskas i rapporten och en liten ökning har skett i slutet av granskningsperioden. Antalet gymnasier minskade med 14,5 procent och deras storlek ökade: år 2011 hade gymnasierna i genomsnitt 280 studerande, år 2025 hade de redan närmare 340 studerande.
– Antalet barn i grundskoleåldern väntas minska med över 16 procent i hela landet och i alla landskap fram till 2040 – motsvarande utveckling förutspås ske även när det gäller unga i gymnasieåldern, säger Honkasalo.
Rapporten utgör ett informationsunderlag för diskussion
I offentligheten väcker det allt glesare grundskolenätet och de mångsidiga konsekvenserna för kommunerna stor diskussion. Flera utredningar har även gjorts, den senaste Perusopetuksen tilannekuva erilaistuvissa kunnissa av Jyväskylä universitet på beställning av undervisnings- och kulturministeriet.
Utbildningsstyrelsens aktuella rapport Peruskoulut ja lukiot. Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen järjestämisen nykytila, tulevaisuus ja ennakoinnin osuvuus innehåller nya perspektiv som kompletterar lägesbilden. I rapporten granskas utvecklingen av nätet av grundskolor och gymnasier på nationell nivå och i olika regioner under åren 2011–2024. Som källa används statistiken i statistiktjänsten Vipunen, som ger mer exakta jämförelseuppgifter för kommunerna och landskapen än tidigare.
I rapporten jämförs även den faktiska utvecklingen med de prognosuppgifter som Utbildningsstyrelsen publicerade 2013. Utifrån Statistikcentralens befolkningsprognos förutspås även utvecklingen av antalet elever och studerande i grundskole- och gymnasieåldern fram till 2040 i kommunerna och landskapen. Uppgifterna i rapporten kan utnyttjas till exempel i den arbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet tillsatt för att behandla de utmaningar som befolkningsutvecklingen innebär vid anordnandet av grundläggande utbildning.
Samma teman granskades även i rapporten Perusopetuksen ja kouluverkon tulevaisuudennäkymiä som publicerades 2020 av Utbildningsstyrelsen. I rapporten presenterades tre scenarier för skolnätets framtida utveckling, varav det tredje och mest dramatiska visade att nätet av grundskolor kan komma att halveras fram till 2040.
I rapporten som nu publicerats kom vi fram till ett scenario som ligger nära det andra scenariot i den tidigare rapporten, där antalet skolor bedöms minska i måttligare takt. Den nya prognosen är rent matematisk.
Nyckelord
Kontakter
Riku HonkasaloUndervisningsrådUtbildningsstyrelsen
Granskningen av statistiken i rapporten.
Utbildningsstyrelsens medietjänst
Eventuella andra frågor (servicetiden är måndag–torsdag kl. 9–16 och fredag 9–14).
Länkar
- Rapporten på Utbildningsstyrelsens webbplats: Peruskoulut ja lukiot. Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen järjestämisen nykytila, tulevaisuus ja ennakoinnin osuvuus
- Perusopetuksen ja kouluverkon tulevaisuudennäkymiä -rapporten (2020)
- Jyväskylä universitets meddelande 8.8.2025: Väestönmuutos näkyy jo koulujen arjessa – miltä näyttää oppimisen yhdenvertaisuus ja perusopetuksen tulevaisuus?
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens medietjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703 media@oph.fi
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Opetushallituksen raportti: Peruskoulujen ja lukioiden määrä on edelleen laskussa20.11.2025 12:05:00 EET | Tiedote
Peruskouluverkko on Suomessa harventunut reippaasti: kun vuonna 2011 kouluja oli 2 719, vuonna 2024 niitä oli enää 1 975. Samaan aikaan keskimääräinen asukasmäärä yhtä peruskoulua kohti on noussut 1 986:sta 2 854:ään. Myös lukioiden määrä on laskenut, mutta ei yhtä jyrkästi kuin peruskoulujen, kertoo Opetushallituksen tuore tilastoraportti peruskoulu- ja lukioverkon kehityksestä.
Opetushallituksen iltapäivätoimintaa koskeva esi- ja perusopetuksen ohjeistus ei ole muuttunut31.10.2025 15:07:58 EET | Tiedote
Mediassa on ollut viime päivinä esillä seurakuntien järjestämä koulujen iltapäivätoiminta ja Opetushallituksen siihen liittyvä ohjeistus. Uskonnollista toimintaa ja tilaisuuksia koskeva ohjeistuksemme on julkaistu vuonna 2022 eikä sitä ole päivitetty viime aikoina.
Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev Aktuellt om utbildning: För att stärka tron på utbildning krävs samarbete mellan hemmet och skolan samt fungerande samhällsstrukturer29.10.2025 14:53:18 EET | Pressmeddelande
Tron på utbildningens betydelse och dess nytta i arbetslivet är avgörande för barns och ungas framtidstro. I den lägesbild som Utbildningsstyrelsen sammanställt betonas vikten av ett smidigt samarbete mellan hemmet och skolan samt strukturer i samhället som svarar på behoven hos barn och unga.
Opetushallituksen Koulutuspulssi: Koulutususkon vahvistamisessa tarvitaan kodin ja koulun yhteistyötä sekä toimivia yhteiskunnan rakenteita29.10.2025 14:47:52 EET | Tiedote
Uskolla koulutuksen merkitykseen ja sen työelämähyötyihin on merkittävä rooli siinä, että lapset ja nuoret luottavat tulevaan. Opetushallituksen koostamassa tilannekuvassa korostuu kodin ja koulun sujuvan yhteistyön sekä lasten ja nuorten tarpeisiin vastaavien yhteiskunnallisten rakenteiden merkitys vahvalle koulutususkolle.
Sysselsättningen för utländska studerande som avlägger examen i Finland har förbättrats28.10.2025 11:05:00 EET | Pressmeddelande
Sysselsättningen för utländska studerande som utexaminerats från högskolorna i Finland har ökat stadigt under de senaste åren. År 2023 hade redan över hälften av de utländska medborgare som avlagt examen i Finland hittat sysselsättning i Finland tre år efter examen. Utländska medborgare arbetar dock mer sällan än finländare med sakkunniguppgifter.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum