Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning
20.11.2025 14:00:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti.
Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.

Kommunförbundet har utsett Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun (REDU), till ordförande för Arenan för yrkesutbildning under perioden 2026–2027.
Yrkesutbildningen genomgår stora förändringar
Yrkesutbildningen är för närvarande föremål för flera samtidiga reformer. Verksamhetsstyrningen, finansieringssystemet och stödet för lärandet förnyas på bred front. Också yrkesutbildningens roll som främjare av sysselsättning har vuxit i och med att kommunerna övertagit ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster.
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti.
Befolkningsutvecklingen är en utmaning för utbildningsanordnarna på många sätt. Antalet elever i läropliktsåldern minskar, men samtidigt ökar de studerandes behov av stöd. Alla stödbehov kan inte tillgodoses enbart med hjälp av utbildning.
”Vi behöver nya lösningar för att stärka de studerandes övergripande välbefinnande. Kommunförbundets och Arenanätverkets modell för rehabiliterande undervisning är ett lovande steg i rätt riktning. I den kombineras tjänster från välfärdsområdena, innehåll från verkstadsverksamhet och yrkesutbildningens styrkor”, säger Niemelä-Pentti.
”Jag anser att yrkesutbildningen också har en viktig roll i att väcka framtidstro och hopp för en bättre morgondag, både bland unga och vuxna. Utbildning skapar kompetens, och kompetens säkerställer för sin del sysselsättningen. Just nu finns det alltför mycket negativitet i luften, och det påverkar starkt allas humör. Yrkesutbildningen kan utöver att öka yrkeskompetensen även erbjuda delaktighet och stöd för välbefinnandet. Alla de här aspekterna bör stärkas även i fortsättningen.”
Även examenssystemet är i ett brytningsskede. Det finns 160 yrkesutbildningsexamina i Finland, varav 42 är grundexamina. Behovet av experter ökar inom teknikområdena, och utbildningsutbudet borde göras flexiblare genom att kombinera olika examensdelar så att tillgången till kompetens kan tryggas i hela landet.
Arena-nätverket och dess arbetsutskott har en central roll i Kommunförbundets praktiska arbete och framtida riktlinjer
Yrkesutbildningen är en viktig del av kommunernas bildningsuppdrag samt arbets- och näringstjänsterna som förts över på kommunernas ansvar.
”Arena-nätverket har en central roll i Kommunförbundets sakkunnigarbete och framtida riktlinjer. Nätverket för samman direktörer inom yrkesutbildningen, de som bäst känner till regionernas situationer och utvecklingsbehov”, säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
I Kommunförbundets verksamhet deltar 44 anordnare av yrkesutbildning. De kommunalt anknutna anordnarna står för mer än 80 procent av yrkesutbildningens målinriktade studerandeår.
Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Nätverket samlas tre gånger om året, och dess arbetsutskott behandlar aktuella och strategiska frågor på djupet. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.
Arenans arbetsutskott för perioden 2026–2027
Maria Sarkkinen, chef för yrkesutbildningen i Helsingfors stad, ledande rektor för yrkesinstitutet Stadin AO
Jukka Mustonen, rektor och direktör för samkommunen Itä-Savon koulutuskuntayhtymä
Ari Maunuksela, direktör för samkommunen Keskipohjanmaan koulutuskuntayhtymä
Juha Miikkulainen, verkställande direktör för utbildningsaktiebolaget Länsirannikon Koulutus Oy
Timo Hakkarainen, direktör för samkommunen Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä
Max Gripenberg, direktör för Optima samkommun
Esa Karvinen, rektor och direktör för samkommunen Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä Riveria
Maria Taipale, ledande rektor för samkommunen Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko
Saija Niemelä-Pentti, direktör för samkommunen Rovaniemen seudun koulutuskuntayhtymä
Raimo Alarova, rektor och direktör för samkommunen Valkeakosken koulutuskuntayhtymä (2026) / Kirsi Viskari, direktör för Tampereen seudun ammattiopisto Tredu (2027)
Närmare upplysningar:
Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet, tel. 050 437 0045, maarit.kallio-savela@kuntaliitto.fi
Emma Holsti, projektchef vid Kommunförbundet, tel. 040 410 8814, emma.holsti@kuntaliitto.fi
Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun REDU, tel. 040 048 8881, saija.niemela-pentti@redu.fi
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiBilder



Länkar
Finlands Kommunförbund
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Andra språk
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Professoreilta vakava varoitus inhouse-lakiesityksen puutteista – perusteellinen eduskuntakäsittely tärkeää21.1.2026 20:14:25 EET | Tiedote
Kaksi Suomen johtavaa asiantuntijaa, yritysjuridiikan professori Petri Kuoppamäki sekä valtiosääntöoikeuden professori Tuomas Ojanen toteavat lausunnoissaan, että hankintalain uudistus ja etenkin sen ns. inhouse -yhtiöitä koskeva muutos on ongelmallinen perustuslain, kuntien itsehallinnon sekä taloudellisten vaikutusten arvioinnin kannalta. Ehdotettu 10 prosentin raja kohtelee kuntia eriarvoisesti. Suuret kaupungit täyttävät vaatimuksen helpommin, mutta pienille ja keskisuurille kunnille se on usein mahdotonta, mikä heikentää niiden itsehallintoa ja toimintakykyä suhteettomasti. Erityisen kestämätöntä on kuntien ja hyvinvointialueiden erilainen kohtelu. – Hallitus on puskenut lakiuudistusta eteenpäin, vaikka käytännössä kaikki muut tahot paitsi elinkeinoelämä on vastustanut sitä. Vielä marraskuussa lainsäädännön arviointineuvosto löysi useita olennaisia puutteita esitysluonnoksesta, ja useat ministeriöt sekä Kilpailu- ja kuluttajavirasto ovat esittäneet huolensa uudistuksesta, Kuntalii
Finlands aktivaste kommun är Sotkamo15.1.2026 19:27:07 EET | Pressmeddelande
Finlands aktivaste kommun år 2025 är Sotkamo. Vinnarkommunen fick under Idrottsgalan ta emot den ansedda Uno-pokalen. Kommunerna arbetar målmedvetet för att göra det möjligt för alla att röra på sig oberoende av ålder. Att stödja motion och en aktiv livsstil hör till kommunernas centrala välfärdsuppgifter. Priset överräcktes av Tammerfors borgmästare, Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen tillsammans med bowlaren Essi Pakarinen. ”Kommunernas arbete för att främja motion och idrott gäller alla kommuninvånare. Hur man rör på sig beror på dagliga val och omgivningen, sådana saker som kommunerna kan påverka. Finlands aktivaste kommun visar på ett fint sätt hur naturen kan bidra till aktivitet och välmående” säger Tammerfors borgmästare, Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen.
Suomen liikkuvin kunta on Sotkamo15.1.2026 19:27:07 EET | Tiedote
Suomen liikkuvin kunta 2025 on Sotkamo. Voittajakunta palkittiin arvostetulla Uno-pokaalilla Urheilugaalan lavalla. Palkinnon otti vastaan kunnanjohtaja Mika Kilpeläinen, joka kiitti erityisesti kuntalaisia, seuroja ja yhteisöjä. Sotkamossa luonto ja liikunta ovat koko kunnan toiminnan ytimessä: ne kulkevat mukana strategiasta arjen tekoihin. Kunnan eri sektorit tekevät tiivistä yhteistyötä luontoliikunnan edistämiseksi. Paikallisessa opetussuunnitelmassa luonto mainitaan huikeat 555 kertaa. Luonto nähdään arjen liikuttajana, elinvoiman lähteenä ja hyvinvoinnin tukipilarina jokaiselle kuntalaiselle. Palkinnon ojensi Tampereen pormestari, Kuntaliiton hallituksen puheenjohtaja Ilmari Nurminen yhdessä keilaaja Essi Pakarisen kanssa. “Kuntien työ liikkumisen edistämiseksi koskettaa jokaista kuntalaista. Liikkuminen syntyy arjen valinnoista ja ympäristöistä, ja juuri niihin kunnat voivat vaikuttaa. Suomen liikkuvin kunta näyttää hienosti, miten luontoa voidaan hyödyntää liikkumisen ja hyvin
Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning14.1.2026 11:36:55 EET | Pressmeddelande
Enligt Kommunförbundets bedömning ökar en utvidgning av förskoleundervisningen till två år kommunernas kostnader med cirka 150–200 miljoner euro per år. Kommunförbundet betonar att reformens konsekvenser även ska bedömas utifrån den kommunala ekonomins och servicesystemets hållbarhet. ”Det är fråga om en mycket betydande tilläggssatsning i en situation där kommunernas ekonomi redan är stram och befolkningsutvecklingen utmanar sättet att ordna de kommunala tjänsterna”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. Som jämförelse är de kalkylerade kostnaderna för utvidgningen av läroplikten cirka 129 miljoner euro per år. Enligt Kommunförbundets beräkningar uppgår den totala kostnaden för förskoleundervisning för en åldersklass till cirka 450 miljoner euro per år, vilket innebär en besparing på uppskattningsvis 250–300 miljoner euro inom småbarnspedagogiken. Nettoeffekten för kommunerna är dock klart ökade utgifter.
Kuntaliitto ei pidä kaksivuotisen esiopetuksen käyttöönottoa järkevänä14.1.2026 11:36:55 EET | Tiedote
Kuntaliiton ensiarvion mukaan esiopetuksen laajentaminen kaksivuotiseksi lisäisi kuntien kustannuksia noin 150–200 miljoonaa euroa vuodessa. ”Kyse olisi erittäin merkittävästä lisäpanostuksesta tilanteessa, jossa kuntien talous on jo valmiiksi tiukka ja väestökehitys haastaa kuntien palveluiden järjestämisen tapaa”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen toteaa. Vertailun vuoksi oppivelvollisuuden laajentamisen laskennalliset kustannukset ovat noin 129 miljoonaa euroa vuodessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum