Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning

20.11.2025 14:00:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti.

Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.

”Jag anser att yrkesutbildningen också har en viktig roll i att väcka framtidstro och hopp för en bättre morgondag, både bland unga och vuxna. Utbildning skapar kompetens, och kompetens säkerställer för sin del sysselsättningen. Just nu finns det alltför mycket negativitet i luften, och det påverkar starkt allas humör. Yrkesutbildningen kan utöver att öka yrkeskompetensen även erbjuda delaktighet och stöd för välbefinnandet. Alla de här aspekterna bör stärkas även i fortsättningen.”
”Jag anser att yrkesutbildningen också har en viktig roll i att väcka framtidstro och hopp för en bättre morgondag, både bland unga och vuxna. Utbildning skapar kompetens, och kompetens säkerställer för sin del sysselsättningen. Just nu finns det alltför mycket negativitet i luften, och det påverkar starkt allas humör. Yrkesutbildningen kan utöver att öka yrkeskompetensen även erbjuda delaktighet och stöd för välbefinnandet. Alla de här aspekterna bör stärkas även i fortsättningen.”

Kommunförbundet har utsett Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun (REDU), till ordförande för Arenan för yrkesutbildning under perioden 2026–2027.

Yrkesutbildningen genomgår stora förändringar

Yrkesutbildningen är för närvarande föremål för flera samtidiga reformer. Verksamhetsstyrningen, finansieringssystemet och stödet för lärandet förnyas på bred front. Också yrkesutbildningens roll som främjare av sysselsättning har vuxit i och med att kommunerna övertagit ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster.

Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti.

Befolkningsutvecklingen är en utmaning för utbildningsanordnarna på många sätt. Antalet elever i läropliktsåldern minskar, men samtidigt ökar de studerandes behov av stöd. Alla stödbehov kan inte tillgodoses enbart med hjälp av utbildning.

”Vi behöver nya lösningar för att stärka de studerandes övergripande välbefinnande. Kommunförbundets och Arenanätverkets modell för rehabiliterande undervisning är ett lovande steg i rätt riktning. I den kombineras tjänster från välfärdsområdena, innehåll från verkstadsverksamhet och yrkesutbildningens styrkor”, säger Niemelä-Pentti.

”Jag anser att yrkesutbildningen också har en viktig roll i att väcka framtidstro och hopp för en bättre morgondag, både bland unga och vuxna. Utbildning skapar kompetens, och kompetens säkerställer för sin del sysselsättningen. Just nu finns det alltför mycket negativitet i luften, och det påverkar starkt allas humör. Yrkesutbildningen kan utöver att öka yrkeskompetensen även erbjuda delaktighet och stöd för välbefinnandet. Alla de här aspekterna bör stärkas även i fortsättningen.”

Även examenssystemet är i ett brytningsskede. Det finns 160 yrkesutbildningsexamina i Finland, varav 42 är grundexamina. Behovet av experter ökar inom teknikområdena, och utbildningsutbudet borde göras flexiblare genom att kombinera olika examensdelar så att tillgången till kompetens kan tryggas i hela landet.

Arena-nätverket och dess arbetsutskott har en central roll i Kommunförbundets praktiska arbete och framtida riktlinjer

Yrkesutbildningen är en viktig del av kommunernas bildningsuppdrag samt arbets- och näringstjänsterna som förts över på kommunernas ansvar.

”Arena-nätverket har en central roll i Kommunförbundets sakkunnigarbete och framtida riktlinjer. Nätverket för samman direktörer inom yrkesutbildningen, de som bäst känner till regionernas situationer och utvecklingsbehov”, säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

I Kommunförbundets verksamhet deltar 44 anordnare av yrkesutbildning. De kommunalt anknutna anordnarna står för mer än 80 procent av yrkesutbildningens målinriktade studerandeår.

Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Nätverket samlas tre gånger om året, och dess arbetsutskott behandlar aktuella och strategiska frågor på djupet. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.

Arenans arbetsutskott för perioden 2026–2027

Maria Sarkkinen, chef för yrkesutbildningen i Helsingfors stad, ledande rektor för yrkesinstitutet Stadin AO

Jukka Mustonen, rektor och direktör för samkommunen Itä-Savon koulutuskuntayhtymä

Ari Maunuksela, direktör för samkommunen Keskipohjanmaan koulutuskuntayhtymä

Juha Miikkulainen, verkställande direktör för utbildningsaktiebolaget Länsirannikon Koulutus Oy

Timo Hakkarainen, direktör för samkommunen Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä

Max Gripenberg, direktör för Optima samkommun

Esa Karvinen, rektor och direktör för samkommunen Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä Riveria

Maria Taipale, ledande rektor för samkommunen Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko

Saija Niemelä-Pentti, direktör för samkommunen Rovaniemen seudun koulutuskuntayhtymä

Raimo Alarova, rektor och direktör för samkommunen Valkeakosken koulutuskuntayhtymä (2026) / Kirsi Viskari, direktör för Tampereen seudun ammattiopisto Tredu (2027)

Närmare upplysningar:

Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet, tel. 050 437 0045, maarit.kallio-savela@kuntaliitto.fi            
Emma Holsti, projektchef vid Kommunförbundet, tel. 040 410 8814, emma.holsti@kuntaliitto.fi

Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun REDU, tel. 040 048 8881, saija.niemela-pentti@redu.fi

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Saija Niemelä-Pentti
Saija Niemelä-Pentti
Kuntaliitto, Maija Ruoho
Ladda ned bild
Saija Niemelä-Pentti
Saija Niemelä-Pentti
REDU
Ladda ned bild
Saija Niemelä-Pentti
Saija Niemelä-Pentti
REDU
Ladda ned bild

Länkar

Finlands Kommunförbund


Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Andra språk

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen30.3.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande

Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00 Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.

Kuntien velkaantuminen uhkaa kiihtyä – tuottavuuden parantaminen osaksi kuntien omia sopeutustoimia30.3.2026 02:00:00 EEST | Tiedote

Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometri, julkaisuvapaa ma 30.3.2026 klo 02.00. Kuntien talouden tila näyttäytyy tällä hetkellä melko valoisana. Näkymät kuitenkin heikkenevät arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Myös kuntien velkaantuminen uhkaa nousta. Valtaosa kunnista tunnistaakin taloudessaan huomattavan tai kohtalaisen sopeutustarpeen. Pidemmällä aikavälillä kuntakenttä on valmis toteuttamaan sopeutustoimia tuottavuuttaan parantamalla. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometristä.

Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye