Pensionering och ökning i sakkunniguppgifter leder till ökat behov av utbildning

Utbildningsstyrelsens aktuella prognos visar att det åren 2022–2045 behövs 1,4 miljoner yrkespersoner för att ersätta den pensionerade arbetskraften och för nya arbetstillfällen. Fram till år 2045 går 58 procent av dagens arbetskraft i pension.

Störst är behovet av ökad utbildad arbetskraft inom hälso- och välfärdsbranscherna, där det behövs 14 400 examina per år. Detta innebär att utbildningen bör växa med 46 procent jämfört med den nuvarande examensproduktionen. Relativt sett finns det största behovet inom universitetsutbildningen, där antalet examina borde öka stort till exempel inom farmaci och i viss mån även inom det medicinska området. Inom yrkeshögskoleutbildningen ökar behovet av examina särskilt inom socialt arbete och handledning.

Behovet av ökad utbildning är stort även inom samhällsbranscherna. Varje år behövs cirka tusen fler examina än i nuläget. Behovet finns framför allt inom socialvetenskap, psykologi och kommunikationsvetenskap.

Över hälften av alla nya arbetstagare kommer att behöva en högskoleexamen

Ny arbetskraft från yngre åldersklasser väntas inte räcka till för nya lediga jobb eller ens för att ersätta de yrkesverksamma som går i pension. Den nya arbetskraften förväntas även behöva en högre utbildningsnivå än idag. Av den nya arbetskraften borde 38 procent ha genomfört yrkesutbildning, 33 procent avlagt yrkeshögskoleexamen och 30 procent genomfört universitetsutbildning. 

Det ökade behovet av högskoleutbildning beror dels på en ökning av branscher där sakkunniguppgifter är dominerande, dels på att andelen sakkunniguppgifter ökar även inom enskilda yrken.

– Utvecklingen på arbetsmarknaden leder till en förändring i kompetensbehoven redan inom de närmaste fem åren. Vikten av kompetens ökar särskilt i de branscher där det uppstår nya arbetstillfällen och där kompetent personal försvinner i och med att yrkesverksamma går i pension, konstaterar Maria Clavert, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Kompetenser som ökar sin betydelse på arbetsmarknaden fram till 2031 är i synnerhet förmåga att använda kommunikationsverktyg och -kanaler, kompetens inom nätverk, partnerskap och samarbete med intressegrupper samt kompetens inom 3D-modellering, automation och marknadsföring. Till exempel bedöms betydelsen av kompetens inom kommunikation och samarbete med intressegrupper öka inom över 60 procent av alla branscher.

Brist på arbetskraft förekommer i synnerhet inom naturbruk och hälso- och välfärdsbranscherna

Balans mellan efterfrågan och utbudet av arbetskraft är en central åtgärd för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad i Finland, vilket är en förutsättning för ökad ekonomisk tillväxt och ökat välbefinnande. Problem uppkommer vid ett under- eller överutbud av arbetskraft.

Utbildningsstyrelsen prognos för efterfrågan och utbudet av arbetskraft omfattar 75 branscher. Av dessa förutspås sammanlagt 23 branscher ha ett underutbud av arbetskraft, där arbetskraften kommer att motsvara cirka 20 procent av dagens sysselsatta. Fram till 2031 kommer cirka en tredjedel av arbetskraften inom dessa branscher att gå i pension.

Brist på arbetskraft till följd av pensionering förekommer till exempel inom flera yrken inom naturbruk, såsom lantbruksföretagare och -arbetare, fiskare och fiskodlare samt trädgårdsodlare och -arbetare.

Behovet av arbetskraft ökar särskilt när det gäller lärare inom småbarnspedagogik och yrken inom hälso- och välfärdsbranscherna, såsom socialarbetare, läkare, andra sakkunniga inom hälso- och sjukvård samt veterinärer. Även gruvarbetare och experter på processövervakning inom industrin, sakkunniga inom det samhälleliga och humanistiska området samt väktare och övervakare kommer att behövas i större utsträckning än idag.

Undervisningsrådet Kari Nyyssölä bedömer att obalansen i utbudet och efterfrågan på arbetskraft kommer att fortsätta på arbetsmarknaden under de närmaste åren.

– Trots att det finns ganska mycket arbetslös arbetskraft, finns det inte tillräckligt med yrkeskunnig arbetskraft för de branscher där det råder ett underutbud. Dessutom förutspås ett överutbud av arbetskraft till exempel inom vissa servicebranscher.

Utbildningsstyrelsen skapar prognoser för framtida kompetens- och utbildningsbehov på medellång och lång sikt. De statistikbaserade prognostiseringsresultaten publiceras i utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen. Uppgifterna baserar sig på rapporter om efterfrågan och utbud av arbetskraft, kompetensbehov och utbildningsbehov och uppdateras årligen.