Personal som stöder välmåendet är en etablerad del av yrkesutbildningen – 80 procent förutser att behovet kommer att öka

Enkäten skickades till alla anordnare av yrkesutbildning som ingår i nätverket Arenan, och den besvarades av 25 utbildningsanordnare. Alla som svarade på enkäten uppgav att det bland deras anställda finns personal som stöder välmåendet. En del av uppgifterna har i samband med välfärdsområdesreformen överförts till välfärdsområdena, men läroanstalterna har fortfarande också egen personal som stöder välmåendet.

Exceptionellt många olika yrkesbeteckningar

Yrkesbeteckningarna för den personal som arbetar med att stödja välmåendet varierar mycket. Vanligast är det att de här uppgifterna sköts av personer med beteckningar som handledare, coach, projektarbetare och ungdomsarbetare. Dessutom sköts de här uppgifterna av bland annat samordnare, studiehandledare och lärare. De många olika beteckningarna visar att arbetet har stor bredd och är starkt kopplat till vardagen i läroanstalterna.

Arbetet görs i huvudsak som en del av den generellt inriktade elevhälsan, men över tre fjärdedelar berättar att välmåendet också stöds individuellt. I en del läroanstalter finns personer som uttryckligen fokuserar på att stödja det individuella välmåendet.

Främst utbildningsanordnarna som ansvarar för finansieringen

Lönekostnaderna för personalen som stöder välmåendet finansieras i huvudsak av utbildningsanordnarna själva, antingen helt eller i kombination med projektfinansiering. En del av finansieringen sker också i samarbete med andra aktörer, såsom församlingar.

Behovet ökar – ingen förutser att det kommer att minska

Utredningens viktigaste budskap är tydligt: 80 procent av utbildningsanordnarna uppskattar att behovet av personal som stöder välmåendet kommer att öka inom yrkesutbildningen, medan resterande 20 procent tror att behovet kommer att förbli på nuvarande nivå. Inte en enda utbildningsanordnare bedömer att behovet kommer att minska.

Att behovet ökar förklaras bland annat av att stödet för lärande har utvidgats, läropliktsåldern har höjts och det förebyggande arbetet har blivit allt viktigare.

Samarbetet med välfärdsområdena upplevs fungera bra, men resurserna oroar

Samarbetet med välfärdsområdena upplevs i huvudsak fungera bra eller mycket bra (80 %). I de öppna svaren uttrycks dock samtidigt en stark oro över välfärdsområdenas otillräckliga resurser och dröjsmål i tjänsterna. Läroanstalterna önskar att tjänsterna inte ska flyttas bort från läroanstaltsmiljön och att de studerande ska få stöd med så låg tröskel som möjligt.

I de öppna svaren nämndes också att samarbetet mellan social- och hälsovården och yrkesutbildningen behöver stärkas. Informationsutväxlingen bör utvecklas, i synnerhet i det förebyggande arbetet (t.ex. missbruks- och hälsoutmaningar). Servicehandledningen och tjänsternas utformning bör utvecklas tillsammans med välfärdsområdena.

Rehabiliterande undervisning kräver ett starkare samarbete mellan social- och hälsovården och utbildningen

I de öppna svaren betonades också ett allt större behov av rehabiliterande undervisning.

Många ansåg att det behövs ett allt tätare samarbete mellan social- och hälsovården och yrkesutbildningen för att den rehabiliterande undervisningen ska kunna utvecklas. Det här kan också förutsätta att lagstiftningen och finansieringsbasen ses över och att samarbetet mellan ministerierna stärks.

Nätverket Arenan och Kommunförbundet har föreslagit en modell för rehabiliterande undervisning, som kombinerar välfärdsområdenas tjänster med yrkesutbildningen och delar av verkstadsverksamheten.

”Utvidgningen av läroplikten till 18 år 2021 har synliggjort att alla unga inte har tillräckliga färdigheter för att klara av studier på andra stadiet genast efter grundskolan. Det har blivit vanligare att behoven av stöd hopar sig, i synnerhet psykiska och sociala utmaningar, och det nuvarande systemet tar inte tillräcklig hänsyn till de studerande för vilka det åtminstone tillfälligt inte är realistiskt att avlägga en examen”, säger Ilkka Eronen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Nätverket Arenan och Kommunförbundet anser att det är viktigt att behovet av modellen för rehabiliterande undervisning fortsätter att uppmärksammas. Dessutom skulle det vara bra att utreda samarbetet mellan utbildningsanordnare, verkstäder och välfärdsområden inom olika områden. Utifrån en sådan utredning kunde man hitta modeller som kan kombineras till samarbetsformer och praxis som det går att skala upp till nationell omfattning. Det är nu viktigt att genomföra regionala försök och synliggöra pilotförsöken, och detta pågår redan.

”Det är fråga om ett omfattande samhälleligt fenomen, inte bara ett problem för yrkesutbildningen eller ens utbildningssystemet. Det behövs satsningar i alla skeden av utbildningsvägen, men för att stoppa fenomenet och den negativa utvecklingsspiralen behövs en bredare samhällelig diskussion och utveckling. Vi behöver fråga oss om vi gör rätt saker och riktar resurserna på ett sådant sätt att de gör mest nytta.”

Slutsats: Det behövs tydligare roller och mer stöd med låg tröskel

Utredningen visar att arbetet som stöder välmåendet har etablerat sig som en del av yrkesutbildningen, men att dess ställning och resurser bör stärkas ytterligare. De viktigaste utvecklingsbehoven gäller:

• ett tätare samarbete mellan välfärdsområdena och utbildningen
• förbättrad informationsutväxling
• tillgången till tjänster med låg tröskel vid läroanstalterna
• tryggande av tillräckliga resurser på lång sikt
• utveckling av verksamhetsmodeller för rehabiliterande undervisning

Något omfattande behov av att ändra lagstiftningen framkom inte, men de som deltog i undersökningen anser att det är viktigt att förtydliga rollerna och stärka ställningen för den personal som stöder välmåendet.

Fakta om tidigare utredningar:
Hösten 2025 utredde Kommunförbundet också mängden personal som stöder välmåendet inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasierna. I fråga om den grundläggande utbildningen och gymnasierna uppgav rentav 85 procent av kommunerna att de har personal som stöder barnens och de ungas välmående.
Enkätresultat: Kommunerna satsar på barns och ungas välmående – välfärdsområdena behövs som stöd | Kommunforbundet.fi

Utredning: Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående | Kommunforbundet.fi

Närmare upplysningar:
Ilkka Eronen, specialsakkunnig, Kommunförbundet
ilkka.eronen@kommunforbundet.fi
tfn 045 138 7389