Enkät: Kommunens strama ekonomi minskar resurserna för kommunikation
11.12.2025 08:55:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Kommunernas strama ekonomiska situation påverkar resurserna för kommunikationen, enligt Kommunförbundets kommunikationsenkät. Två tredjedelar av kommunikatörerna som svarat på enkäten bedömer att kommunens ekonomiska situation påverkar kommunikationen och marknadsföringen.
De minskade resurserna inom kommunikationen märks i både stora och små kommuner och stora städer. En del kommuner har till och med avstått från sin enda heltids- eller deltidsanställda kommunikatör eller fått skjuta upp anställningen av en sådan.
Kommunförbundets kommunikationschef Hanna Kaukopuro-Klemetti anser att de minskade resurserna för kommunikation i kommunerna är oroväckande.
– Betydelsen av professionell kommunikation av god kvalitet ökar snarare än minskar i en värld som består av många olika kanaler och ständigt förändras. En välskött kommunikation bygger upp förtroendet, stärker säkerheten och stöder kommunens anseende och attraktivitet. Det är inte bara en kostnad utan en investering i kommunens handlingsförmåga och samhällets välmående, säger Kaukopuro-Klemetti
Många kommunikatörer betonade att beredskapen för kommunikation vid kriser och undantagsförhållanden är ett viktigt utvecklingsobjekt.
– Vid olika kriser och undantagsförhållanden kan snabb, tydlig och pålitlig kommunikation garantera människornas säkerhet.
Tre fjärdedelar av de tillfrågade uppger att AN-reformen som trädde i kraft i början av 2025 inte gav kommunens kommunikation några extra resurser. Cirka en fjärdedel sade att kommunikationens resurser ökat till exempel när de fått en kommunikatör vid överföringen av AN-uppgifterna.
Kommunikationsenkäten besvarades av 196 kommuner och städer. Finland har 308 kommuner.
Kommunerna har vanligen en kommunikatör
Bland de kommuner som svarat på enkäten hade 68 procent en anställd kommunikatör. Personen arbetar ofta ensam. Personalresurserna varier dock betydligt: stora städer kan tiotals kommunikatörer.
– Att jobba med kommunikation i en kommun är mycket omväxlande och krävande. Utöver invånarkommunikation och kommunikation om beslut, mediesamarbete, sociala medier, internkommunikation och webbtjänster kan kommunikatörerna ordna evenemang och genomföra kampanjer, de är med i nästan allt kommunen planerar, säger Tony Hagerlund, utvecklingschef för kommunikationen vid Kommunförbundet.
Den största delen av kommunikatörerna deltar i arbetet i kommunens ledningsgrupp på något sätt, de är antingen medlemmar i ledningsgruppen, har närvaro- och yttranderätt, eller kallas vid behov.
– Kommunikation är en viktig del av kommunens ledning och utveckling. Nästan allt som görs involverar kommunikationen.
AI-verktyg är redan kommunernas vardag
Hela 70 procent av dem som besvarade enkäten uppgav att de använder sig av AI-baserade verktyg i kommunikationen. Nästan hälften av kommunerna har utarbetat riktlinjer eller anvisningar för användningen av AI.
AI fungerar som hjälpmedel till exempel vid planeringen av kommunikationen och utarbetandet av texter. En del kommuner använder AI för översättningar.
Över hälften av kommunerna har flytt- eller investeringslockbeten och över hälften har samarbetat med influerare
Sammanlagt 64 procent av kommunerna som besvarat enkäten säger att de använt minst ett flytt- eller investeringslockbete. Jämfört med situationen för två år sedan har mängden lockbeten i kommunerna förblivit så gott som oförändrat.
Oftast erbjuds billiga tomter (66 %), babypengar eller liknande (41 %) eller en välkomstgåva (38 %).
Cirka hälften av kommunerna har samarbetat med influerare.
Kommunernas kommunikation har många samarbetspartner
Inom marknadsföringen samarbetar kommunerna oftast med föreningar, turistorganisationer och bolag som ägs av välfärdsområden eller kommuner. Överlag samarbetar kommunerna mycket med andra aktörer för sin marknadsföring och kommunikation.
Den ekonomiska situationen märks i prioriteringarna: företagen har blivit en allt viktigare målgrupp för kommunernas marknadsföring. Av dem som svarat räknade 84 % upp företagen bland de tre viktigaste målgrupperna.
Kommunförbundets kommunikationsenkät besvarades av 196 kommuner, svarsprocenten var 64 %. Enkäten genomfördes i oktober–november 2025.
Närmare upplysningar:
Tony Hagerlund, utvecklingschef för kommunikation, Kommunförbundet, 050 526 2158
Hanna Kaukopuro-Klemetti, kommunikationschef, Kommunförbundet, 050 597 4918
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiDokument
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Professoreilta vakava varoitus inhouse-lakiesityksen puutteista – perusteellinen eduskuntakäsittely tärkeää21.1.2026 20:14:25 EET | Tiedote
Kaksi Suomen johtavaa asiantuntijaa, yritysjuridiikan professori Petri Kuoppamäki sekä valtiosääntöoikeuden professori Tuomas Ojanen toteavat lausunnoissaan, että hankintalain uudistus ja etenkin sen ns. inhouse -yhtiöitä koskeva muutos on ongelmallinen perustuslain, kuntien itsehallinnon sekä taloudellisten vaikutusten arvioinnin kannalta. Ehdotettu 10 prosentin raja kohtelee kuntia eriarvoisesti. Suuret kaupungit täyttävät vaatimuksen helpommin, mutta pienille ja keskisuurille kunnille se on usein mahdotonta, mikä heikentää niiden itsehallintoa ja toimintakykyä suhteettomasti. Erityisen kestämätöntä on kuntien ja hyvinvointialueiden erilainen kohtelu. – Hallitus on puskenut lakiuudistusta eteenpäin, vaikka käytännössä kaikki muut tahot paitsi elinkeinoelämä on vastustanut sitä. Vielä marraskuussa lainsäädännön arviointineuvosto löysi useita olennaisia puutteita esitysluonnoksesta, ja useat ministeriöt sekä Kilpailu- ja kuluttajavirasto ovat esittäneet huolensa uudistuksesta, Kuntalii
Finlands aktivaste kommun är Sotkamo15.1.2026 19:27:07 EET | Pressmeddelande
Finlands aktivaste kommun år 2025 är Sotkamo. Vinnarkommunen fick under Idrottsgalan ta emot den ansedda Uno-pokalen. Kommunerna arbetar målmedvetet för att göra det möjligt för alla att röra på sig oberoende av ålder. Att stödja motion och en aktiv livsstil hör till kommunernas centrala välfärdsuppgifter. Priset överräcktes av Tammerfors borgmästare, Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen tillsammans med bowlaren Essi Pakarinen. ”Kommunernas arbete för att främja motion och idrott gäller alla kommuninvånare. Hur man rör på sig beror på dagliga val och omgivningen, sådana saker som kommunerna kan påverka. Finlands aktivaste kommun visar på ett fint sätt hur naturen kan bidra till aktivitet och välmående” säger Tammerfors borgmästare, Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen.
Suomen liikkuvin kunta on Sotkamo15.1.2026 19:27:07 EET | Tiedote
Suomen liikkuvin kunta 2025 on Sotkamo. Voittajakunta palkittiin arvostetulla Uno-pokaalilla Urheilugaalan lavalla. Palkinnon otti vastaan kunnanjohtaja Mika Kilpeläinen, joka kiitti erityisesti kuntalaisia, seuroja ja yhteisöjä. Sotkamossa luonto ja liikunta ovat koko kunnan toiminnan ytimessä: ne kulkevat mukana strategiasta arjen tekoihin. Kunnan eri sektorit tekevät tiivistä yhteistyötä luontoliikunnan edistämiseksi. Paikallisessa opetussuunnitelmassa luonto mainitaan huikeat 555 kertaa. Luonto nähdään arjen liikuttajana, elinvoiman lähteenä ja hyvinvoinnin tukipilarina jokaiselle kuntalaiselle. Palkinnon ojensi Tampereen pormestari, Kuntaliiton hallituksen puheenjohtaja Ilmari Nurminen yhdessä keilaaja Essi Pakarisen kanssa. “Kuntien työ liikkumisen edistämiseksi koskettaa jokaista kuntalaista. Liikkuminen syntyy arjen valinnoista ja ympäristöistä, ja juuri niihin kunnat voivat vaikuttaa. Suomen liikkuvin kunta näyttää hienosti, miten luontoa voidaan hyödyntää liikkumisen ja hyvin
Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning14.1.2026 11:36:55 EET | Pressmeddelande
Enligt Kommunförbundets bedömning ökar en utvidgning av förskoleundervisningen till två år kommunernas kostnader med cirka 150–200 miljoner euro per år. Kommunförbundet betonar att reformens konsekvenser även ska bedömas utifrån den kommunala ekonomins och servicesystemets hållbarhet. ”Det är fråga om en mycket betydande tilläggssatsning i en situation där kommunernas ekonomi redan är stram och befolkningsutvecklingen utmanar sättet att ordna de kommunala tjänsterna”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. Som jämförelse är de kalkylerade kostnaderna för utvidgningen av läroplikten cirka 129 miljoner euro per år. Enligt Kommunförbundets beräkningar uppgår den totala kostnaden för förskoleundervisning för en åldersklass till cirka 450 miljoner euro per år, vilket innebär en besparing på uppskattningsvis 250–300 miljoner euro inom småbarnspedagogiken. Nettoeffekten för kommunerna är dock klart ökade utgifter.
Kuntaliitto ei pidä kaksivuotisen esiopetuksen käyttöönottoa järkevänä14.1.2026 11:36:55 EET | Tiedote
Kuntaliiton ensiarvion mukaan esiopetuksen laajentaminen kaksivuotiseksi lisäisi kuntien kustannuksia noin 150–200 miljoonaa euroa vuodessa. ”Kyse olisi erittäin merkittävästä lisäpanostuksesta tilanteessa, jossa kuntien talous on jo valmiiksi tiukka ja väestökehitys haastaa kuntien palveluiden järjestämisen tapaa”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen toteaa. Vertailun vuoksi oppivelvollisuuden laajentamisen laskennalliset kustannukset ovat noin 129 miljoonaa euroa vuodessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum