Barometern Sverige-Finland: låg finsk tilltro till det svenska försvaret

Barometern Sverige-Finland 2025, som tagits fram av Hanaholmen och Kulturfonden för Sverige och Finland, presenterar en bred analys av samverkan mellan våra länder och granskar samarbetet inom områden som näringsliv, kultur, forskning och försvar.

Barometern visar bland annat att finländarnas förtroende för det svenska försvaret inte påverkats nämnvärt trots Sveriges Nato-medlemskap. Som svar på påståendet ”Sverige framstår som ett land med ett starkt militärt försvar” uppger endast 1 procent av de tillfrågade att de är helt av samma åsikt medan 19 % svarar att de delvis är av samma åsikt. År 2023 var motsvarande siffror 2 och 14 %.

Svenskarnas uppfattning om det finska försvaret är en helt annan. På frågan om Finland är ett land med ett starkt försvar svarar 35 % av de tillfrågade att de är helt av samma åsikt och lika många att de är delvis av samma åsikt. Därmed har siffran ökat en aning från 2023, när 27 % uppgav sig vara helt av samma åsikt och 32 % delvis av samma åsikt.

”Det var aningen överraskande att märka att finländarna fortfarande har en så pass låg tilltro till det svenska försvaret, trots Nato-medlemskap och trots att Sverige är tekniskt mycket avancerat inom områden som ubåtskrigföring och luftförsvar. Man tänker kanske på alla skriverier om tidigare nedskärningar och den traditionella truppstyrkan, som naturligtvis är mindre eftersom Sverige inte har obligatorisk värnplikt.”, säger teamchef Janne Wikström, som är medförfattare och redaktör till rapporten.

Krisberedskap och energifrågor viktigaste samarbetsområdena

I både Sverige och i Finlands ses krisberedskap som det överlägset viktigaste samarbetsområdet, tätt följt av energifrågor.

77 % av svenskarna och 62 % av finländarna svarar ”krisberedskap” på frågan ”Inom vilket område är det viktigast att öka samarbetet mellan Sverige och Finland? På andra plats kommer ”energifrågor” som 34 % av svenskarna och 37 % av finländarna anser viktiga.

Längre ner på listan hittar vi ”kulturellt utbyte”, som endast 10 % i bägge länderna anser skulle kräva ökat samarbete.

Låg flyttrörelse mellan länderna

År 2024 flyttade 2 400 personer från Sverige till Finland, varav en stor del är finska medborgare som flyttar tillbaka. Det är visserligen 150 flera än året innan som noterade den lägsta siffran under 2000-talet, men likväl en historiskt låg siffra. Ett par hundra färre flyttade motsatt väg, vilket visserligen är något fler än bottennoteringen från 2021 på 2050 personer men även det en historiskt låg siffra.

”År 2023 när den senaste Barometern publicerades utgjorde fortfarande svenskar och finländare de största utlandsfödda minoriteterna i respektive grannland, men idag ser det annorlunda ut. I Sverige har finskfödda passerats av syrier och irakier som de största minoriteterna och i Finland är numera personer födda i det forna Sovjetunionen den största minoriteten, följda av ester, ukrainare och ryssar födda efter 1991 och knappt 35 000 födda i Sverige”, säger dr Kjell Nilsson, som är medförfattare till Barometern.

Den största andelen finskfödda i Sverige återfinns i Tornedalen, Skinnskatteberg och Surahammar, medan den största andelen svenskfödda finns i norra och västra Finland samt i huvudstadsområdet och på Åland.

Både i Finland och Sverige har antalet nordiska immigranter minskat, tydligast i Sverige där man låg på nivån 15 till 16 personer per 10 000 invånare till och med 2012 för att sedan falla till omkring 8 under 2020-talet. I Finland har det skett en liknande förändring. Från att ha legat på en nivå mellan 8 och 9 till och med 2011 har den fallit ner till 6 år 2024.

Handel och investeringar 

När det gäller handeln visar barometern att Sverige är störst både som mottagare av finska investeringar och som det land som investerar mest i Finland. Finland kommer i sin tur på sjunde plats när det gäller direktinvesteringar i Sverige och på en femte plats som mottagare av svenska investeringar.

Inom kulturhandeln har exporten från Sverige till Finland ökat med 125 % under de senaste tio åren, medan exporten från Finland till Sverige minskat med 38 % under samma period.

Förslag till åtgärder

Barometern visar att finländarna och svenskarna förhåller sig mycket positivt till varandra och till ett ökat samarbete på en rad områden, men den visar också att exempelvis den befolkningsmässiga integrationen befinner sig på en rekordlåg nivå.  

”Vi avslutar därför Barometern med fem förslag till åtgärder för att ytterligare stärka samarbetet mellan Sverige och Finland inom en rad områden och för att integrationen mellan länderna skulle kunna få sig ett lyft”, konstaterar Janne Wikström.

Läs barometern här: www.flipsnack.com/769A56CC5A8/barometern-sverige-finland-2025

Ytterligare information: Hanaholmens kommunikationsdirektör Håkan Forsgård, hakan.forsgard(at)hanaholmen.fi tel.: +358 40 767 737