Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning

14.1.2026 11:36:55 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Enligt Kommunförbundets bedömning ökar en utvidgning av förskoleundervisningen till två år kommunernas kostnader med cirka 150–200 miljoner euro per år. Kommunförbundet betonar att reformens konsekvenser även ska bedömas utifrån den kommunala ekonomins och servicesystemets hållbarhet.

”Det är fråga om en mycket betydande tilläggssatsning i en situation där kommunernas ekonomi redan är stram och befolkningsutvecklingen utmanar sättet att ordna de kommunala tjänsterna”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Som jämförelse är de kalkylerade kostnaderna för utvidgningen av läroplikten cirka 129 miljoner euro per år.

Enligt Kommunförbundets beräkningar uppgår den totala kostnaden för förskoleundervisning för en åldersklass till cirka 450 miljoner euro per år, vilket innebär en besparing på uppskattningsvis 250–300 miljoner euro inom småbarnspedagogiken. Nettoeffekten för kommunerna är dock klart ökade utgifter.

Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning, i synnerhet som färska forskningsresultat inte visar några betydande förbättringar i inlärningsresultatet.

”Eftersom inlärningsresultatet inte utvecklats nämnvärt jämfört med nuvarande praxis, finns det inte tillräckliga grunder för en tvåårig förskoleundervisning”, säger Susanna Huovinen, direktör för enheten för välfärd och bildning vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet påminner om att deltagandet i förskoleundervisning redan nu är mycket stort, och största delen av barnen deltar dessutom i småbarnspedagogiken vid sidan av förskoleundervisningen (92,7 % av 5-åringarna år 2024). Endast cirka 3 200 5-åringar från hela åldersklassen deltog inte i småbarnspedagogik 2024.

Enligt Kommunförbundet bör resurser i synnerhet riktas till tidigt stöd för barn. Detta kan genomföras genom att samordna småbarnspedagogikens och förskoleundervisningens tjänster till en tydlig helhet. Lagstiftningens silor bör rivas för att uppnå detta.

Tillgången till personal är redan nu problematisk: det råder redan nu brist på yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken inom många områden, vilket återspeglas i förskoleundervisningen.

”Det är motiverat att fråga varifrån man får den personal som behövs och hur man säkerställer att stöd riktas till de barn som behöver det mest”, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef för småbarnspedagogiken.

Kommunförbundet anser att som alternativ till en förlängning av förskoleundervisningen borde förskoleundervisningen utvecklas som en del av hela småbarnspedagogiken. En tydligare reglering och enhetligare servicemodell underlättar även kommunernas verksamhet och familjernas vardag.

Det är också värt att notera att försöket endast omfattade förskoleundervisning som ordnats i anslutning till daghem och att alla de sätt att ordna undervisning som den nuvarande lagstiftningen möjliggör inte testades.

Intervjuer och mer information:

Minna Karhunen, verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn +358 50 380 5907

Susanna Huovinen, vice verkställande direktör, direktör för Enheten för välfärd och bildning, Kommunförbundet, tfn +358 50 432 0731

Jarkko Lahtinen, utvecklingschef för småbarnspedagogiken, Kommunförbundet, tfn +358 50 361 4526

Mari Sjöström, specialsakkunnig inom grundläggande utbildning, Kommunförbundet, tfn +358 50 575 8622

fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Andra språk

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote

Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.

Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande

Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote

Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye