Ny forskning visar att konflikterna kring samiskhet i Finland har drivits fram medvetet

I sin doktorsavhandling undersöker Tiina Jääskeläinen hur samernas påståenden om konsekvenserna av guldvaskning, malmprospektering och den planerade Ishavsbanan erkändes och ifrågasattes inom markanvändnings-, naturresurs- och utvecklingsstyrning under åren 2015–2025.

– Jag fann att beslutsfattandet inte i tillräcklig grad beaktade samernas påståenden om hur de föreslagna projekten skulle påverka samhällena. Tillståndsgivningen för mekanisk guldvaskning beaktade inte tillräckligt den samiska kunskapen om påverkan på landskap och/eller återhämtning av betesmarker, säger Jääskeläinen.

Geologiska forskningscentralen och många prospekteringsbolag har enligt Jääskeläinen inte beaktat att samerna i det samiska hembygdsområdet har en tydlig politisk ståndpunkt om att storskalig gruvverksamhet inte är önskvärd i området.

Avhandlingen visar också att lokala och regionala aktörer som har konkurrerande markintressen med den samiska renskötseln har fördröjt förhandlingar om hur samerna ska få deltaganderättigheter i sitt hembygdsområde, genom att stödja lokal motmobilisering mot Sametinget.

Tidigare forskning har redan visat att efter att samerna erkänts som urfolk i Finland 1995 började vissa lokala invånare som inte tidigare identifierat sig som samer att göra anspråk på urfolkstillhörighet. Dessa identitetsprojekt, ofta motiverade av mark- och näringsintressen, utvecklades i det samiska hembygdsområdet och till det så kallade (uus)lappalaisliike.

– (Uus)lappalaisliike har aktivt arbetat för att delegitimera Sametinget och har spridit diskriminerande retorik och hatprat mot samerna. Rörelsen har fått omfattande stöd från kommuner, politiska partier i Lappland, regionala ekonomiska aktörer, några ekonomiska påverkanorganisationer och Ministeriet med likriktade intressen. I takt med att gruvindustrin expanderade i norra Finland spred sig dessa nya identitetsanspråk även till Mellersta Lappland och Kuusamoområdet, drivna av ekonomiska och politiska intressen som inte utgår från samerna, säger Jääskeläinen.

– (Uus)lappalaisliike lyckades vid upprepade tillfällen frysa förhandlingarna om förnyelsen av samelagen, eftersom den fick ett så starkt politiskt stöd. Rörelsens ledare, varav många i dag är politiker, uppmuntrar lokalbefolkningen att tro att renskötselkooperativ eller kommuner skulle kunna motsvara så kallade ”lappbyar” från 1700‑talet. De hävdar också att lappbyarna då ägde marken. Många ansluter sig till rörelsen i hopp om att få mer omfattande markrättigheter, påpekar Jääskeläinen.

Som en följd av detta råder det i många lokalsamhällen en felaktig uppfattning om vad urfolkstillhörighet innebär. Enligt Jääskeläinen tolkas urfolksstatus ibland som vilken historisk släktanknytning som helst till områden där lappbyar funnits, vilket också skapar orealistiska förväntningar på markrättigheter.

Enligt Jääskeläinen verkar många kommuner och vissa politiska partier i norra Finland ha blivit mer intresserade av att använda samisk identitet som ett medel för att främja kommunala och regionala politiska intressen. Bruket av samisk identitet är problematiskt, om det inte sker med samernas samtycke genom deras självstyre, Sametinget.

– Det politiska stödet till denna typ av organiserad motmobilisering och självdefinierad urfolkstillhörighet utan samiskt samtycke försvagade relationerna mellan samer och finländare och hindrade lokala aktörer med konkurrerande markintressen från att förhandla fram lösningar på markanvändningskonflikter i det samiska hembygdsområdet, menar Jääskeläinen.

Sametingslagen förnyades i juni 2025. Samernas deltaganderättigheter i det samiska hembygdsområdet stärktes. Samtidigt har (Uus)lappalaisiike inte längre tillgång till det samiska röstlängdsregistret, till skillnad från tidigare.

– Jag märker att efter dessa förändringar är Sametinget och kommunerna i det samiska hembygdsområdet återigen villiga att förhandla och samarbeta, summerar Jääskeläinen. 

Du kan läsa hela avhandlingen här: Strategic production of conflicts on indigeneity to reassemble the Sámi homeland : dynamics between land use intensification, indigenisation, and self-indigenisation

Mera information:

Tiina Jääskeläinen
tiina.jaaskelainen@hanken.fi
tel. +358 50 5922 133

Disputation: 30.1.2026 kl. 13:30, Svenska handelshögskolan, Arkadiagatan 22, Helsingfors och online: Tiina Jääskeläinen disputation 

Opponent: Professor Steffen Böhm, University of Exeter Business School
Kustos: Professor Frank den Hond, Svenska handelshögskolan