Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 2025

Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.

-Kommunernas kostnader ökade år 2025 nästan enbart på grund av de extra kostnader som hanteringen av sysselsättningen medfört. Inom andra verksamheter, såsom undervisning samt samhälls- och miljötjänster, hölls kostnadsnivån oförändrad. Kommunerna verkar ha finansierat de extra kostnaderna för den låga sysselsättningen genom inbesparingar i andra uppgifter, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Nettobeloppet av kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader, dvs. verksamhetsbidraget, försvagades år 2025 med 7,8 procent, vilket är omkring en miljard euro.

-Statens kompensation för överföringen av AN-tjänsterna i början av året var helt otillräcklig. AN-reformen ökade kommunernas kostnader med omkring en miljard euro. Av detta belopp var kommunerna tvungna att stå för uppskattningsvis över 200 miljoner euro, säger Karhunen.

De stora städerna gick mer back än kommuner i andra storleksklasser, skillnaderna minskade

Kommunernas sammanlagda resultat uppgick till 740 miljoner euro år 2025. Drygt en tredjedel av kommunerna på fastlandet hade underskott mätt med räkenskapsperiodens resultat. Omkring 44 procent av befolkningen på fastlandet var bosatt i en kommun med underskott. 

Kommunerna sålde tillgångar för hundratals miljoner euro år 2025. Dessa engångsposter förbättrade resultatet avsevärt för enskilda kommuner. Över 80 procent av resultatet år 2025 genererades i tre städer. 

Intäkterna från försäljningen av energiaktier i Björneborg lyfte stadens resultat tillfälligt till en exceptionell nivå. Utan Helsingfors, Esbo och Björneborg skulle räkenskapsperiodens resultat för kommunerna vara endast drygt 100 miljoner euro. 

I årsbidrag mätt jämnades skillnaderna mellan kommunerna ut också år 2025. De största städernas ekonomi försämrades mest, och deras årsbidrag var bara en aning bättre än andra kommuners.

Skattefinansieringen räckte inte till att täcka alla investeringar, eftersom kommunerna höll sin investeringsnivå på en hög nivå också år 2025. Det var alltså nödvändigt att täcka en del av investeringarna med lån. Investeringarna koncentreras till stora städer, vilket medfört att deras kassaflöde från verksamheten och investeringarna blivit kraftigt negativt. 

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio berättar att kommunerna och samkommunerna tog mer lån och att deras sammanlagda lånestock växte till cirka 21 miljarder euro. 

-Enligt bokslutsprognoserna ökade kommunernas lånestock med 3,7 procent år 2025, men i förhållande till de beskattningsbara inkomsterna ökade skulden inte. Det finns skäl att beakta den utdragna lågkonjunkturen och det svaga skatteunderlaget också i kommuner och städer som gör investeringar. 

Det svagaste resultatet räknat i euro hade Vanda, Tammerfors och Uleåborg.

-Arbetslösheten koncentreras ofta till landskapens tillväxtcentrum, vilket tär framför allt på de stora städernas ekonomi, poängterar Mikko Mehtonen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

-Det syns både i skatteinkomsterna och i kommunandelen av utkomstskyddet för arbetslösa.

När man ser på arbetslösheten per invånare, ligger Högfors, Taivalkoski och Etseri i den svagaste ändan.

-Trots det kraftigt försvagade sysselsättningsläget och skatteinkomsternas anspråkslösa utveckling klarade kommunerna fjolåret med relativt gott betyg. Lyckade anpassningsåtgärder och bromsade investeringar bidrog till detta. I vår behöver vi dock också nya beslut av regeringen för att främja sysselsättningen och dämpa kommunernas finansieringsansvar för arbetslösheten, påpekar vice verkställande direktör Timo Reina.

Närmare upplysningar:  

Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000 
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700 
Chefsekonom Minna Punakallio, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175 
Utvecklingschef Mikko Mehtonen, mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986