Åtstramningarna av utkomststödet påverkar i synnerhet 49 000 personer utan inkomster

Under våren 2026 görs flera åtstramningar av det grundläggande utkomststödet. Från och med början av februari kan stödets grunddel sänkas mer än tidigare och på flera grunder än tidigare. Från och med mars slopas förvärvsinkomstavdraget och grunddelen skärs ned för alla vuxna.

Utkomsten försämras särskilt för dem vars utkomststöd FPA blir tvungen att sänka. Sänkningen drabbar i synnerhet personer som är så att säga utan inkomster och alltså inte får primära förmåner eller förvärvsinkomster. År 2025 var antalet personer i arbetsför ålder som var utan inkomster ungefär 49 000 personer om gruppen avgränsas till de som varit utan inkomster minst tre månader i rad.

Tomi Ståhl som är chef för kompetenscentret för utkomststöd vid FPA betonar att en sänkning av utkomststödet endast görs som en åtgärd i sista hand. Först uppmanar FPA kunden att inom en månad ansöka om andra förmåner hen eventuellt kan ha rätt till. Till exempel uppmanar FPA vanligtvis arbetslösa kunder att anmäla sig som sökande av heltidsarbete hos sysselsättningstjänsterna. Utkomststödet sänks inte om sänkningen skulle äventyra den oundgängliga utkomst som behövs för ett människovärdigt liv eller om sänkningen annars skulle vara oskälig.

– Vi sänker inte utkomststödet om sänkningen till exempel skulle äventyra kundens boende. En oskälig situation skulle däremot uppstå om kunden har handlat i enlighet med FPA:s anvisningar och ansökt om en primär förmån och inte beviljats den av orsaker som inte beror på kunden själv, säger Ståhl.

De flesta som saknar inkomster är unga män som bor ensamma

Tre av fem som saknar inkomster bor ensamma. En av fem bor i andra slags enpersonshushåll, till exempel hos sina föräldrar eller tillsammans med en rumskompis. Ytterligare en av fem bor tillsammans med en partner eller med barn.

Merparten av dem som saknar inkomster är män och en tredjedel av alla personer utan inkomster är i åldern 18–24 år.

I fortsättningen kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent om stödtagaren inte ansöker om primära förmåner eller inte anmäler sig som sökande av heltidsarbete, och med 20–40 procent i situationer där stödtagaren har fått en sanktion inom utkomstskyddet för arbetslösa, till exempel en karens.

– Det kan vara särskilt svårt att bedöma kundens situation då man överväger en sänkning av grunddelen och inte har tillräckliga uppgifter om kunden eller om kunden av en eller annan orsak inte klarar av att agera på det sätt som systemet förutsätter, säger Tuija Korpela, forskare vid FPA.

Slopandet av förvärvsinkomstavdraget påverkar tiotusentals arbetande utkomststödstagare

Tidigare har den som får grundläggande utkomststöd kunnat tjäna 150 euro utan att det har påverkat stödet. Hos hushåll med förvärvsinkomster var inkomsten i genomsnitt ungefär 660 euro i månaden år 2025. Från och med mars beaktas förvärvsinkomsterna till fullt belopp för alla vuxna.

Cirka 44 000 hushåll med utkomststöd hade förvärvsinkomster. Av dessa hade en dryg tredjedel månader då det utbetalda stödet var lägre än förvärvsinkomstavdraget. I fortsättningen beviljas utkomststöd inte längre i dessa situationer.

Majoriteten av alla utkomstödstagare som hade förvärvsinkomster var enpersonshushåll. Proportionellt sätt är sysselsättning dock vanligare bland barnfamiljer och par. Av barnfamiljerna med två vuxna hade 44 procent förvärvsinkomster under året, av paren och av barnfamiljerna med en vuxen 25–26 procent och av enpersonshushållen 12–13 procent.

– Det att förvärvsinkomstavdraget slopas minskar direkt det utkomstöd som arbetande hushåll får. Som mest innebär det 300 euro mindre i utkomstöd om det i familjen finns två vuxna som arbetar, säger Korpela.

Den allmänna nedskärningen i grunddelen drabbar 257 000 hushåll

Från och med mars skärs grunddelen för alla vuxna som får utkomstöd med 2–3 procent. I praktiken innebär detta ungefär 10–20 euro mindre i utkomststöd per månad, beroende på typen av hushåll.

År 2025 fick sammanlagt 257 000 hushåll grundläggande utkomststöd. De här hushållen bestod av sammanlagt cirka 278 000 vuxna och 88 000 barn. Barnens grunddelar kommer i regel att höjas med 0,1–0,7 procent, men nedskärningarna av de vuxnas grunddelar kompenseras endast i ytterst sällsynta situationer.

– Med tanke på det svaga sysselsättningsläget och andra åtstramningar i den sociala tryggheten finns det risk för att den förmån som beviljas i sista hand efter dessa förändringar inte längre kan trygga den nödvändiga försörjningen för de människor som inte klarar av att agera på det sätt som systemet förutsätter eller passar in i någon entydig kategori, säger Korpela.

Hur de kommande åtstramningarna av det grundläggande utkomststödet fördelas har behandlats närmare i FPA:s forskningsblogg.

Tabell 1. Utkomststödets grunddel 2026 före och efter att lagändringen träder i bruk, förändringen ges i procent och euro.

Typ av utkomstödstagare	Grunddel, €, 1–2/2026	Grunddel, €, från 3/2026	Förändring, %	Förändring, €
Ensamboende	596,3	578,4	-3,0%	-18
Över 18 år, bor hos en förälder	435,3	422,3	-3,0%	-13
Över 18 år, bor i gemensamt hushåll	506,9	497,2	-1,9%	-10
Ensamförsörjare	679,8	665,5	-2,1%	-14

Tabell 2. Storleken på den fulla och med olika procentsatser sänkta grunddelen för olika utkomststödstagare efter lagändringarna våren 2026.

Typ av utkomstödstagare	Grunddelen till fullt belopp, €	Grunddelen sänkt med 20 %, €	Grunddelen sänkt med 40 %, €	Grunddelen sänkt med 50 %, €
Ensamboende	578,4	462,7	347,1	289,2
Över 18 år, bor hos en förälder	422,3	337,8	253,4	211,1
Över 18 år, bor i gemensamt hushåll	497,2	397,8	298,3	248,6
Ensamförsörjare	665,5	532,4	399,3	332,8