Ars Fennica 2025 till Roland Persson

Ars Fennica 2025 går till den svenska bildkonstnären Roland Persson. Pristagaren valdes ut av den internationellt uppskattade kuratorn och museidirektören Mami Kataoka, som leder Mori Art Museum i Tokyo och fungerar som konstexpert för Ars Fennica 2025.

Pristagaren offentliggjordes tisdagen den 10 februari 2026 vid ett evenemang arrangerat av HAM Helsingfors konstmuseum. Vid samma tillfälle offentliggjordes även Ars Fennica 2025-publikomröstningen: publiken gav sin röst åt den finländska bildkonstnären Hanna Vihriälä. Sammanlagt inkom fler än 25 000 publikröster.

Ars Fennica är ett pris för samtida konst som delas ut vartannat år och ett av Nordens mest prestigefyllda. Priset på 50 000 euro delas ut av Henna och Pertti Niemistös Bildkonststiftelse – ARS FENNICA sr. Priset ges till konstnären som erkänsla för ett personligt präglat konstnärligt arbete av hög kvalitet. Det är öppet för finska, nordiska och baltiska konstnärer.

De nominerade till Ars Fennica 2025 var Ragna Bley, Roland Persson, Jani Ruscica och Hanna Vihriälä. Utställningen med verk av de nominerade visas på HAM Helsingfors konstmuseum t.o.m. 29 mars 2026.

Utställingen har kuraterats av HAM:s kurator Heli Harni och genomförts i samarbete mellan HAM Helsingfors konstmuseum och Henna och Pertti Niemistös Bildkonststiftelse. Utställningen har fått stöd av Museiverket.

Konstexperten Mami Kataokas utlåtande

Utställningen Ars Fennica 2025 visar hur varje konstnär greppar meningen med livet och existensen i Norden – hjälplösheten och vanmakten i en osäker värld – och hur de ringar in och uttrycker de här besvärliga känslorna i sina verk. Särskilt det pågående kriget i ett par grannländer som delar en lång gräns är något de föreställer sig att, vare sig vi är medvetna om det eller inte, väcker en spänningskänsla och försvarsinstinkt.

I det här sammanhanget önskar jag ge Ars Fennica 2025 till Roland Persson. Han handskas med materialet silikon, lockar tillbaka till den verkliga världen något som förvandlats från att vara verklighet till att bli något som hör till en omedveten eller drömd värld. Eller så projicerar han världen sedd ur växternas och djurens perspektiv på det mänskliga samhället. I det att han politiskt konfronterar den allvarliga och ytterst tilltrasslade världssituationen, förvandlar Persson genom sin unika poesi objekten till något som bär på tvetydighet. Silikonet, ett material som troget reproducerar verkligheten, laddas med många lager av betydelser under omvandlings- och rekonstruktionsprocessen. Vi måste fråga oss om hästen som ligger död ovanpå pianot i musiken söker något som gått förlorat i strid, eller om musiken också är död. Hästens huvud som hålls uppe av ett trämaterial antyder också den tvetydiga position dess liv innehar. Victoria amazonica, med sin komplexa struktur och proportionskänsla, täcker möblerna som om naturen fick det mänskliga rummet att erodera, och även här hålls objekten nätt och jämnt stående, stödda av träet. Vi kan se att motsatta känslor som förlust och lust, aggression och mottaglighet, upprätthåller en känslig jämvikt, och vi kan föreställa oss att antagonismen och samlevnaden, och spänningen som föds ur motsättningen som vi ser i Perssons praxis, symboliserar dagens värld.

I Ragna Bleys målningar sammansmälter det temporala elementet smältande snö med målfärgen, och undandrar sig därmed människans totala kontroll över duken. Naturen, den stora försynen, projicerar sig i konstnärens bildskapandeprocess, och väcker till liv känslan av att existensen är något efemärt och temporärt. I Jani Ruscicas avdelning väcker dynamiska och obestämda väggmålningar och videoverk ekon hos varandra, och visar fram vår världs mångbottnade natur, dess mångfald och motstridighet. I synnerhet skärmarna som installerats horisontellt undvek en strukturering där de skulle ha konfronterat besökaren, och skapade ett obestämt förhållande till hen. Hanna Vihriäläs verk – tex. massiva blommor som består av stora mängder karameller och en bilform uppbyggd av hopsamlade begravningsband – antyder en position av att nätt och jämnt kunna upprätthålla en monumental styrka, genom att konstnären lagt till fragila, småskaliga material som för tankarna till något kvinnligt. En betvingande tråd löper genom alla dessa verk i deras uttryckande av en instabil, osäker närvaro snarare än en solid existens mättad med självtillit.

De nominerade för Ars Fennica 2025

De nominerade för Ars Fennica 2025 var Roland Persson, Ragna Bley, Jani Ruscica och Hanna Vihriälä. Enligt Mami Kataoka förenas de nominerades verk av upplevelsen av en labil närvaro snarare än en stabil och självsäker tillvaro.

Roland Persson (f. 1963, Sverige) – pristagare
Persson är känd för sina måleriska silikonskulpturer och storskaliga installationer, där naturen framstår som en samtidigt destruktiv och regenerativ kraft. I hans surrealistiska verk, som utstrålar värme, speglar växt- och djurmotiven minnesspåren av förhållandet mellan människa och natur. Persson utexaminerades från Konsthögskolan i Umeå 1993 och fortsatte sedan sina studier vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han bor och arbetar i Stockholm.

Ragna Bley (f. 1986, Sverige/Norge)
Bley arbetar med storskaliga målningar, installationer och performance, där organiska former lämnar utrymme för slumpen och experiment. Hennes verk rör sig på gränsen mellan det föreställande och det gåtfulla, och utforskar naturens osynliga krafter och spänningen mellan det slumpmässiga och det avsiktliga. Bley utexaminerades från Kunsthøgskolen i Oslo 2011 och från Royal College of Arts i London 2015. Hon bor och arbetar i Oslo.

Jani Ruscica (f. 1978, Finland/Italien)
Ruscica arbetar med rörliga och tryckta bilder, skulpturer och performancekonst. Hans verk betonar betydelsernas skiktningar, glidningar och osäkerhet. Formerna tänjs ut och överskrider gränserna för det invanda och utmanar därmed betraktaren att leverera en otvetydig definition. Han har studerat vid Chelsea College of Art & Design i London (BA 2002) och Bildkonstakademin i Helsingfors (MFA 2007). Han är verksam i Helsingfors.

Hanna Vihriälä (f. 1974, Finland) – publikens favorit
Vihriälä riktar blicken mot vardagliga observationer och föremål som gömmer på större känslor och upplevelser. Hennes storskaliga, materiellt kraftfulla verk skapar en spänning mellan det robusta och det sköra. Hon använder genomsynlighet, återspeglingar och skuggor för att fördjupa den visuella upplevelsen. Vihriälä utexaminerades från Estlands konstakademi 2000 och från Bildkonstakademin i Helsingfors 2003. Hon har utfört ett flertal offentliga konstverk i olika delar av Finland.

Ars Fennica 2025-utställningen

Utställningen med de nominerade visas på HAM Helsingfors konstmuseum 24.10.2025–29.3.2026.

Kontaktpersoner

Henna och Pertti Niemistös Bildkonststiftelse ARS FENNICA sr:
Verksamhetsledare Camilla Granbacka, camilla.granbacka@arsfennica.fi, 044 308 7931

HAM:s kommunikation:
Maarit Kivistö, maarit.kivisto@hamhelsinki.fi, 040 485 5687