Utlåtande: Finansieringsmodellen måste vara förutsägbar och rättvis

– Det är inte lätt att omvandla diagnoser till euro, eftersom kostnaderna varierar oerhört även om patienterna har samma sjukdom. Diagnoserna används nu ändå som en lite dålig kompromiss för beräkningen av finansieringen av social- och hälsovården, säger klient- och patientsäkerhetscentrets forskningsöverläkare Auvo Rauhala som deltagit i utarbetandet av utlåtandet.

Enligt Österbottens välfärdsområdes utlåtande baserar sig servicebehovet, enligt vilket finansieringen beviljas, på ett trasigt och manipuleringsbart informationsunderlag – och inte på det verkliga servicebehovet. Tillräckligheten av finansieringen borde bedömas utgående från hur kostnaderna och servicebehovet utvecklas i verkligheten. Välfärdsområdet samtycker till att THL och finansministeriet ges en starkare roll i identifieringen och korrigeringen av fel i registeruppgifterna, förutsatt att praxisen är transparent och enhetlig.  

– I Finland har vi infört en komplicerad finansieringsmodell som förutsätter att diagnoserna behandlas felfritt ändå från mottagningen till THL - och det är i den processen som felen uppstår. Det här betyder att välfärdsområdena även i fortsättningen får hålla ögonen på hela systemet, säger Rauhala.

Österbottens välfärdsområde anser att det finansiella nollsummespelet utgör ett problem, eftersom det betyder att alla välfärdsområden delar på ett och samma penningbelopp som sedan fördelas enligt det relativa servicebehovet. När servicebehovet i ett område ökar får det en större bit av potten, vilket i sin tur minskar finansieringen i ett annat område, trots att servicebehovet i det här området inte i verkligheten har minskat. Det här innebär att Österbotten får ett mindre penningbelopp, eftersom invånarna i Österbotten är relativt sett friskare än invånarna i det övriga Finland.

En ökning av servicebehovet påverkar finansieringen mindre än tidigare

I den föreslagna lagändringen beaktas en ökning av servicebehovet endast till 60 procent, medan den i den nu ikraftvarande lagen beaktas till 80 procent. Det här minskar finansieringen till välfärdsområdena i avsevärd grad –samtidigt som man i förslaget också slopar den tidsbundna höjningen på 0,2 procentenheter, vilket innebär att välfärdsområdena blir utan ersättning för nära nog hälften av den kostnadsökning som beror på det ökade servicebehovet.

Österbottens välfärdsområde förhåller sig mycket kritiskt till att välfärdsområdena på grund av ändringen av finansieringslagen återigen blir tvungna att vidta nya, kolossala besparingsåtgärder.

– Välfärdsområdena har i hög grad bidragit till saneringen av Finlands ekonomi, vilket också välfärdsområdenas resultat år 2025 klart påvisar. Nu har vi ändå hamnat i ett läge där välfärdsområdenas förmåga att vidta fler sparåtgärder – utan att äventyra servicen – är begränsad, säger välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen.

I lagförslaget föreslår man också att servicebehovet ska betonas mer och invånarantalet mindre än nu, vilket återigen skulle ändra på hur pengarna fördelas mellan välfärdsområdena. Hela finansieringsmodellen är enligt utlåtandet så komplicerad att en partiell korrigering av gjutningsfelen i modellen skulle leda till oförutsedda konsekvenser.

– Den totala finansieringen och det sätt på hur pengarna fördelas mellan välfärdsområdena är ett problem. Välfärdsområdena kan inte spara mer och samtidigt täcka sina ackumulerade underskott. Det sätt hur finansieringen fördelas mellan välfärdsområdena är allvarligt bristfälligt, eftersom den information som den grundar sig på är bristfällig. Nu måste man hitta en finansieringsmodell som är förutsägbar och rättvis samt tryggar de lagstadgade tjänsterna i alla välfärdsområden, säger Kinnunen.

Även positiva förslag

Det som är positivt i förslaget till ändring av finansieringslagen är att man inte avser utvidga det informationsunderlag som används till grund för finansieringen. Det här innebär till exempel att antalet diagnoser som ligger till grund för finansieringen inte kommer att utökas.

– Det här är en bra linjedragning, eftersom så länge som informationsunderlaget är bristfälligt borde finansieringen överhuvudtaget inte basera sig på diagnoser, säger Marina Kinnunen.  

– Förutsägbarheten är mycket viktig för att vi ska kunna planera vår verksamhet. Vår personal behöver arbetsro. Det kan inte hela tiden vara så att vi mitt i året underrättas om att vår finansiering nästa år minskar med till exempel femton miljoner euro jämfört med det tidigare anmälda beloppet, säger Kinnunen.  

Välfärdsområdet understöder även det förslag enligt vilket den privata hälso- och sjukvårdens diagnosuppgifter ska uteslutas från beräkningen av behovet när kostnaderna inte allokeras till välfärdsområdena, eftersom dessa uppgifter berättar mer om volymen inom den privata hälso- och sjukvården i regionen, och inte borde ha någon inverkan på den service som tillhandahålls inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Välfärdsområdets styrelse behandlade utlåtandet vid sitt möte den 16 februari.

Kunderna erbjuds nytt sätt att delta

Välfärdsområdet kommer att erbjuda kunderna ett nytt sätt att delta. Tidigare använde välfärdsområdet sig av klientråd som valdes för några år åt gången. Enligt den nya verksamhetsmodellen kommer välfärdsområdet att ordna temaspecifika invånarpaneler, dit kunderna efter eget intresse kan anmäla sig för att ta ställning till frågor och utveckla tjänsterna i välfärdsområdet. Utöver invånarpanelerna kommer välfärdsområdet även att använda sig av till exempel olika enkäter.

De första invånarpanelerna ordnas redan i vår. I vårens invånarpaneler ska man diskutera hur de tjänster som tillhandahålls för olika åldersgrupper kunde utvecklas. I de här diskussionerna kommer man att dra nytta av det material som man fick in via de digitala enkäter och diskussioner som ordnades år 2025.

– Det nya sättet att engagera kunderna är mer flexibelt, samtidigt som de inte behöver binda sig för en så lång tid. Tack vare invånarpanelerna kan kunderna delta i de paneler som intresserar eller berör just dem, säger kvalitetsdirektör Mari Plukka.

För att delta i invånarpanelerna måste deltagarna anmäla sig i förväg. Mer information om vårens invånarpaneler ges när anmälan öppnas.

Se video om områdesstyrelsens beslut. (Facebook)

Föredragningslistor och protokoll finns här.