Komjölksallergi i tidig barndom har samband med nedsatt bentäthet i ungdomen

Tidigare studier har visat att en långvarig mjölkfri kost hos barn med allergi kan försämra benhälsan. Studierna har fokuserat på barn med en aktiv komjölksallergi. Det har forskats lite om effekterna av en mjölkfri kost i tidig barndom på skelettet i ungdomen och det finns knappt alls någon evidensbaserad kunskap om vilken effekt komjölksallergi har på kroppens sammansättning. 

I HUS och Helsingfors universitets långtidsstudie undersöktes unga i åldern 15–18 år som hade haft en mjölkfri kost i tidig barndom, men vars allergi i regel hade försvunnit före puberteten. Unga som hade haft komjölksallergi i spädbarnsåldern jämfördes med två grupper: unga, vars misstänkta komjölksallergi i spädbarnsåldern hade motbevisats i provokationstestet, och kontrollpersoner i samma ålder. I studien bedömdes strukturen på de ungas skelett och deras kroppssammansättning samt deras frakturhistoria.

Komjölksallergi i tidig barndom påverkar benhälsan

En nedsatt bentäthet hos barn har samband med en större risk för frakturer. En längdsnittsstudie visade att personer som haft komjölksallergi i spädbarnsåldern hade en lägre bentäthet i både strål- och skenbenet än kontrollpersonerna. Den observerade skillnaden var klart större i strålbenet än i skenbenet. Ingen ökad förekomst av frakturer observerades i studien. Kroppssammansättningen skilde sig inte mellan grupperna. 

"Observationerna tyder på att komjölksallergi och en mjölkfri kost i tidig barndom kan påverka benhälsan på lång sikt, även när allergin har försvunnit. Den ökade risken för frakturer som har samband med ett ringa intag av mjölk som barn har inte nödvändigtvis hunnit framträda ännu i ungdomen. Det behövs en längre uppföljning för att utreda konsekvenserna”, säger Sonja Piippo, specialistläkare vid Nya barnsjukhuset.

”Studien visar att en mjölkfri kost endast bör inledas vid konstaterad komjölksallergi och att man regelbundet bör bedöma om mjölkallergin har försvunnit. Dessutom bör man stöda en gradvis återintroduktion av mjölk i kosten”, fortsätter Piippo.

Mjölk innehåller rikligt med viktiga näringsämnen för skelettet

Ungefär 0,3–4,9 procent av barnen har komjölksallergi. Komjölksallergi behandlas med en mjölkfri kost som största delen av de finländska barnen med mjölkallergi enligt undersökningar följer noggrant. Hos 79–95 procent av barnen försvinner komjölksallergin före 15–16 års ålder. Studier visar att kalciumintaget kan vara försämrat hos barn med komjölksallergi. 

Jämfört med många andra kostgrupper och i förhållande till sitt energiinnehåll innehåller komjölk rikligt med näringsämnen som är viktiga för skelettet, såsom kalcium, D-vitamin och protein. Ett tillräckligt kalciumintag är förknippat med en högre bentäthet i barndomen. Barndomen och ungdomen är kritiska tider för uppbyggande av benmassa och maximal benmassa uppnås före 20 års ålder. En maximal benmassa har en betydande inverkan på risken för osteoporos i vuxen ålder.

På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.