Antalet gränsöverskridande förfaranden för miljökonsekvensbedömning ökar

Konventionen om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang, Esbokonventionen, av FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) antogs i Esbo den 25 februari 1991. Avtalet stärker medborgarnas och intressentgruppernas rätt att delta i beslutsfattande som gäller miljön.

Esbokonventionen och dess protokoll om strategisk bedömning av miljökonsekvenser (SMB-protokollet) kräver att det görs en bedömning av eventuella gränsöverskridande miljökonsekvenser för olika projekt samt myndighetsplaner och -program, inklusive planer, i god tid innan de genomförs. Avtalet innehåller bestämmelser om avtalsparternas skyldigheter att underrätta, samråda och förhandla när betydande och sannolika miljökonsekvenser av verksamheten kan sträcka sig till andra staters territorium. Syftet med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) är att utreda, minska eller förhindra projektens skadliga miljökonsekvenser. Miljökonsekvensbedömning av planer och program (SMB) innebär att konsekvenserna av myndigheternas planer och program bedöms i beredningsskedet.

Finlands miljöcentral (Syke) har skött informations-, förhandlings- och samrådsuppgifter enligt Esbokonventionen och SMB-protokollet i Finland sedan 2023. Under denna period har antalet gränsöverskridande förfaranden för bedömning ökat kraftigt. Under Finlands miljöcentrals mandatperiod 2023–2025 har sammanlagt 77 förfaranden inletts, dvs. cirka 40 procent av alla förfaranden som inletts efter 1996.

"EU-ländernas investeringar i energiproduktionsprojekt för grön omställning, såsom vindkraft, ökar och utvecklingen förväntas inte avta under de närmaste åren. Det innebär att också antalet internationella samrådsförfaranden sannolikt kommer att öka", berättar servicechef Jenni Juslén vid Finlands miljöcentral.

I slutet av 2025 pågick sammanlagt 99 gränsöverskridande förfaranden vid miljökonsekvensbedömning. Flerstegsprocessen kan ta flera år. Där hörs myndigheterna och medborgarna i de stater som påverkas och man förhandlar om frågor som gäller miljökonsekvenser och hälsoeffekter.

Energiproduktionsprojekt är överrepresenterade

Största delen av de nya gränsöverskridande MKB-förfarandena gäller energiproduktionsprojekt, såsom land- och havsvindkrafts-, kärnkrafts- och väteprojekt. Under den senaste tiden har också helt nya projekttyper inletts.

"Till exempel i juli i fjol underrättade Sverige att man inlett ett MKB-förfarande för ett projekt där man ansöker om tillstånd att utvinna stenmaterial innehållande flera metaller och som går under namnet mangannodul från botten av Bottenviken i Sveriges ekonomiska zon. Finland har meddelat att man deltar i projektets MKB-förfarande, så finländarna kan ge om sin åsikt i frågan", berättar överinspektör Julianna Reunanen vid Finlands miljöcentral.

En annan ny projekttyp som anhängiggjorts på senare tid är småskalig kärnkraft. Det pågår bland gränsöverskridande MKB-förfaranden för projekt som planeras genomföras inom de nordiska länderna.

Ibland har projektet flera förorenande länder och konsekvenserna kan också sträcka sig till många länder. Sådana multilaterala MKB-förfaranden pågår till exempel i fråga om vätgasledningssträckningar i anslutning till Europas energisjälvförsörjning och försörjningsberedskap.

Esbokonventionen ger möjligheter att påverka

Esbokonventionen stärker medborgarnas rätt att delta i beslutsfattande som gäller miljön. Målet är att säkerställa att invånarna och andra parter i områden som påverkas får information om projekt, planer och program som kan ha konsekvenser för deras miljö och att de kan delta i konsekvensbedömningen och därigenom i planeringen av projekten. Finländarna har således möjlighet att ge respons och påverka även projekt i andra länder.

Finlands miljöcentral kungör de anhängiga förfarandena på sin webbplats och publicerar begäran om utlåtande om dem på utlåtande.fi. Dessutom upprätthåller Finlands miljöcentral webbplatser i anslutning till ärendena i tjänsten miljo.fi.