Kommunförbundet: Varje ung person allt viktigare när Finlands befolkningsstruktur förändras
11.3.2026 11:22:59 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Finland genomgår stora demografiska förändringar och därför är de ungas välmående inte bara ungdomspolitik, utan en framtidsfråga för hela samhället.
Enligt den färska ungdomsbarometern orsakar utsikterna för att få ett arbete stress hos rentav 70 procent av de unga. Enligt Kommunförbundet är resultaten av barometern en påminnelse om att de ungas framtidstro byggs framför allt i vardagen: i skolorna, i ungdomsarbetet och i lokala sammanhang.
– Kommunen står vid de ungas sida i vardagen, under både bra och dåliga dagar. Det uppstår möten med de unga varje dag i skolorna, inom ungdomsarbetet, i samband med hobbyer och på fritiden. Även sysselsättningstjänsterna sköts av kommunerna. Kommunens uppgift är att vara en pålitlig partner som hjälper den unga att växa, hitta sin plats och slå ut i blom, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.

Enligt ungdomsbarometern utgör utsikterna för att få ett jobb den största orsaken till stress bland unga. Även utbildningsmöjligheterna skapar förväntningar och osäkerhet för många. Samtidigt har de ungas tro på världens framtid försvagats.
Enligt Kommunförbundet visar resultaten att de ungas välmående måste ses som en helhet.
Unga behöver många kanaler för deltagande
Enligt ungdomsbarometern upplever de unga också att deras bekymmer underskattas. För att detta ska kunna åtgärdas är det enligt Kommunförbundet viktigt att de unga blir hörda och har verkliga möjligheter att påverka.
– Ungas delaktighet kan inte bygga på en enda struktur. Till exempel ungdomsfullmäktige är viktiga, men utöver dem behövs också andra sätt att delta och påverka. Möjligheterna att påverka måste utvecklas tillsammans med de unga, inte utifrån de vuxnas utgångspunkter, säger Susanna Huovinen, vice vd vid Kommunförbundet med ansvar för välfärds- och bildningsfrågor.
Alla utbildningsvägar får inte börja stöpas i samma form
Enligt ungdomsbarometern siktar hela 81 procent av de unga på att få en högskoleexamen. Enligt Huovinen är de unga väl medvetna om utbildningens betydelse, men samtidigt är det viktigt att utbildningsvägarna hålls mångsidiga.
– Det är viktigt att höja kompetensnivån, men de unga ska inte uppleva att endast en utbildningsväg är värdefull. Även yrkesutbildning erbjuder en gedigen väg in i arbetslivet och en möjlighet att senare fortsätta till högskoleutbildning, säger Huovinen.
– Det är bra att stanna upp och fundera över hur vuxnas ständiga orostankar om utbildning låter i de ungas öron. Vi talar mycket om Pisa-resultat och om att höja utbildningsnivån, men för unga kan budskapet ta sig uttryck i form av ökad press. Därför måste vi se till att det öppnas sporrande utbildningsvägar för varje ung person, också för dem med invandrarbakgrund, påpekar Huovinen.
Befolkningsförändringarna framhäver de ungas betydelse
De ungas välmående och delaktighet är enligt Huovinen viktigare än någonsin också på grund av befolkningsförändringarna. Eftersom de unga åldersklasserna minskar på många håll är det en ödesfråga för hela landet att varje ung person har möjlighet att utbilda sig, få arbete och delta i samhället.
– Med tanke på de demografiska förändringar Finland genomgår är de ungas välmående inte bara ungdomspolitik, utan en framtidsfråga för hela samhället.
– De modeller som tillämpats på tidigare generationer passar inte alltid för dagens unga. Ungdomar upplever ofta att de måste förklara sina val – varför studierna tar längre tid, varför arbetskarriären inte är linjär eller varför livet inte framskrider enligt traditionella tidsplaner. Det är viktigt att vi ger den nya generationen utrymme att bygga en framtid på sitt eget sätt, säger Huovinen.
Tjänsterna för unga behöver långsiktig finansiering
De ungas välmående byggs upp av många faktorer. De tjänster som kommunerna erbjuder, såsom utbildning, ungdomsarbete, idrott och motion samt kultur och bibliotek, utgör en viktig grund i de ungas vardag.
– Skolornas vardag, ungdomsarbetet och hobbyer är platser där de unga möts och där deras trygghetskänsla och välbefinnande kan stärkas. Varje ung människa bör ha minst en trygg vuxen i sitt liv, betonar Salenius.
Kommunförbundet påpekar att de ungas välmående inte kan bygga enbart på kortvariga projekt.
– Finansieringen av ungdomsarbete, idrott och motion samt kultur och bibliotek behöver vara långsiktig och förutsägbar. De ungas välmående behöver stödjas med permanenta strukturer, inte bara projekt, säger Salenius.
Gemensam uppgift att ge unga framtidshopp
Ungdomsbarometern visar också på de ungas växande osäkerhet om världens framtid. Enligt Kommunförbundet är det en gemensam uppgift för hela samhället att stärka de ungas framtidstro.
– Ungdomar behöver sammanhang där de får uppskattning och uppmuntran och där någon lyssnar på dem. Alla unga måste ha möjlighet att växa som de individer de är utan oskäligt stor press, säger Salenius.
För att de ungas välmående ska kunna förbättras krävs det enligt Kommunförbundet också långsiktiga lösningar till exempel för att minska fattigdom hos barnfamiljer.
– De ungas trygghet i vardagen bygger på samverkan av många beslut. Därför behövs det lösningar över förvaltningsgränserna.
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiLänkar
Andra språk
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä – Kuntaliitto korostaa kuntien välistä yhteistyötä ja etäyhteyksiä hyödyntävää opetusta11.3.2026 11:30:00 EET | Tiedote
Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö ja osaamisen vahvistaminen sekä etäyhteyksien hyödyntäminen. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.
Finland har fått sex gånger fler vänorter i Ukraina under Rysslands anfallskrig24.2.2026 01:00:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste fyra åren har finländska kommuner flitigt etablerat nya vänortsrelationer med Ukraina. Vänorterna är nu 24, jämfört med fyra före år 2022. Finlands vänortssamarbete har varit på tillbakagång, men verksamheten tog ny fart i fråga om Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig.
Suomen Ukrainan-ystävyyskuntien määrä kuusinkertaistunut Venäjän hyökkäyssodan aikana24.2.2026 01:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset kunnat ovat solmineet ahkerasti uusia ystävyyskuntasuhteita Ukrainaan viimeisen neljän vuoden aikana. Suomen kunnilla on Ukrainassa nyt 24 ystävyyskuntaa, kun ennen vuotta 2022 niitä oli neljä. Ystävyyskuntatoiminta oli jäänyt Suomessa jo aika lailla historiaan, mutta toiminta elpyi Ukrainan osalta Venäjän hyökkäyssodan myötä.
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum