Österbottens välfärdsområde kräver att beslutet om välfärdsområdenas finansiering för år 2026 ska omprövas

Välfärdsområdet motiverar sin begäran om omprövning med variationerna i kvaliteten på de uppgifter som använts som grund för fördelningen av finansieringen samt den metod som använts vid insamlingen av uppgifterna.

– När fördelningen av finansieringen betraktas ur Österbottens synvinkel är den så pass orättvis att vi känner oss tvungna att begära om en omprövning av beslutet, säger välfärdsområdesstyrelsens ordförande Anne Salovaara-Kero.

Det saknas ett beslut om insamlingen av de uppgifter som användes för att bestämma servicebehovet  

Finansieringen för år 2026 baserar sig på uppgifterna om välfärdsområdenas servicebehov år 2022 och 2023. Dessa uppgifter har sammanställts av Institutet för hälsa och välfärd. I sin begäran om omprövning påpekar välfärdsområdet att Institutet för hälsa och välfärd inte tagit det beslut som det enligt lag måste ta i fråga om insamlingen av uppgifter. Det här betyder att de uppgifter som ligger till grund för finansieringsbeslutet inte kan anses vara lagenligt insamlade eller innehållsmässigt tillförlitliga eller heltäckande. Det här är av särskilt stor betydelse eftersom uppgifterna använts på riksnivå för att fördela miljardbelopp.

Diagnoser konstaterade inom den privata sektorn påverkade fördelningen av finansieringen

Vid penningfördelningen iakttogs även diagnoser som hade registrerats av privata tjänsteproducenter. Detta snedvred finansieringen, eftersom användningen av privata hälsovårdstjänster betalas med privata, inte offentliga medel. I regioner där det privata serviceutbudet och användningen av privata tjänster var omfattande hade välfärdsområdena beviljats mer finansiering, trots att denna verksamhet inte finansieras med offentliga medel. Det här kommer att rättas i samband med nästa revidering av finansieringslagen, men i Österbottens välfärdsområdes begäran om omprövning kräver man att konsekvenserna av de diagnoser som registrerats inom den privata sektorn måste åtgärdas redan i finansieringen av år 2026.

Välfärdsområdets faktiska servicekostnader återspeglas inte på ett korrekt sätt om den privata sektorns uppgifter tas i beaktande i informationsunderlaget. I regioner där invånarna i hög grad använder sig av privata tjänster räcker det i själva verket med färre offentliga tjänster, medan det i regioner där det inte finns privata tjänster att tillgå eller där de används i liten grad behövs fler offentliga tjänster.

Systemskillnader förvränger det beräknade servicebehovet

Antalet långtidsdiagnoser påverkar i hög grad det beräknade servicebehovet och därmed den finansiering som respektive välfärdsområde beviljas. I den utredning som Österbottens välfärdsområde gjort konstaterade man att olika patientdatasystem i hög grad påverkar hur långtidsdiagnoser registreras. På nationell nivå utgör långtidsdiagnoserna i genomsnitt cirka 35 procent av alla diagnoser. I de fem universitetssjukhusområdena uppgår andelen långtidsdiagnoser till 35 procent, medan den i icke-universitetssjukhusområden uppgår till 27 procent. I de områden där man använder Apotti-systemet uppgår andelen långtidsdiagnoser till 57 procent. I Nyland registrerar man ett betydande antal långtidsdiagnoser (42 %) trots att landskapet har den friskaste befolkningen i landet.

Det som är beskrivande för läget i Österbotten är att 3,17 procent av Finlands befolkning bor i Österbotten, samtidigt som endast 1,8 procent av långtidsdiagnoserna har registrerats i Österbotten. Det här innebär att det skulle finnas cirka 40–60 procent färre långtidssjukdomar i Österbottens välfärdsområde än vad man i verkligheten kunde anta på basis av befolkningsandelen.

– I ljuset av statistiken är befolkningen i Österbotten nog välmående och frisk, men så här stora skillnader kan inte förklaras utan en betydande snedvridning som beror på de olika systemen som används i välfärdsområdena, säger välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen.

Det felaktiga finansieringsbeslutet har behandlats gemensamt i Österbottens, Södra Österbottens, Södra Karelens, Egentliga Tavastlands, Kymmenedalens, Päijänne-Tavastlands, Södra Savolax och Satakunta välfärdsområden. Men beslutet om att begära om en omprövning av beslutet fattas separat i respektive välfärdsområde.

– När fel förekommer i så många välfärdsområden kan det inte längre vara fråga om en tillfällig eller lokal avvikelse, utan om ett strukturellt och systematiskt fel i förvaltningsprocessen och informationsunderlaget, säger Kinnunen.

Nytt gemenskapsboende planeras i Laihela

Välfärdsområdesstyrelsen godkände välfärdsområdets och Pihlajalinnas plan om att fastigheten Toiska i Laihela ska ändras till ett gemenskapsboende. Pihlajalinna som äger fastigheten ansvarar för de ändringar som ska göras i fastigheten för att alla bostäder ska vara tillräckligt stora och ha kokmöjlighet. Toiska kommer att få 15 gemenskapsboendeplatser. De boende hyr sin egen bostad och får den hemvård och de stödtjänster de behöver. Dessutom ordnar välfärdsområdet olika gemensamma aktiviteter i de allmänna utrymmena.

I välfärdsområdets investeringsplan har man reserverat 10 miljoner euro för projekten i Vasa och Laihela.

Korrigering i pressmeddelandet kl 15.21: I den tidigare versionen stod det att 10 miljoner euro har reserverats för projektet i Toiska. Summan gäller sammanlagt projekten i Vasa och Laihela.

Nya lokaler förbereds för de tjänster som flyttar från Dammbrunnen

Välfärdsområdet måste under år 2026 flytta de tjänster som finns på Dammbrunnens område i Vasa – dvs. mödra-, barn- och preventivrådgivningen, barnterapitjänsterna (Fyrklövern) och diabetesmottagningen – till nya lokaler. Det har inte varit lätt att hitta nya, lämpliga lokaler, men det bästa alternativet är en tämligen ny och välbehållen fastighet på Cirkelvägen. Det krävs ändå ombyggnadsarbeten i fastigheten före tjänsterna kan flytta in i lokalerna. På lång sikt vill man flytta tjänsterna till Roparnäsområdet, men det tar flera år innan dessa lokaler är färdiga.

Tidtabellen för flytten av tjänsterna till Cirkelvägen har ännu inte fastslagits och kommer att meddelas senare.

Se video om områdesstyrelsens beslut. (Facebook)

Föredragningslistor och protokoll hittar du här.