Konst och mode full av skönhet och livsglädje på Villa Gyllenbergs sommarutställning

Instagramskrollande ledde till ett banbrytande samarbete

Kvinnliga former, blommor och dekorationer samt den helt okända termen robe de style. Dateringen: 1920-tal.

”Vad i hela världen, kunde dessa magnifika klänningar i rokokostil vara från 1920-talet, var min första tanke”, berättar Villa Gyllenbergs intendent och utställningens kurator Lotta Nylund.

I juni 2024 stötte hon på Janne Helene Arnesens Instagramkonto om historiskt mode när hon letade efter en modeexpert till en utställning som planerades för Villa Gyllenberg. Arnesen arbetar vid Nasjonalgalleriet i Oslo som expert på mode- och dräkthistoria, och hennes Instagramkonto har över 48 000 följare.

”I sitt inslag skrev Janne att hon ville fortsätta att utforska dessa dräkter, så jag tog kontakt med henne och föreslog samarbete”, fortsätter Nylund. ”Av de klänningar som kallas stilklänningar, eller robe de style, har mycket få bevarats i Finland, men vi har lyckats hitta några verkligt stiliga klänningar till vår utställning. De dräkter som ställs ut är eleganta festklänningar och därtill ingår en brudklänning”, berättar Nylund.

Arnesen, som arbetar som modehistoriker vid Norges Nasjonalgalleri, har skrivit en artikel om stilklänningar till utställningskatalogen, och detta lär vara den första omfattande artikeln i ämnet som publicerats i Norden.

Världens vackraste kvinna som modell

Ett annat scoop som kom fram under utställningsarbetet hänför sig till den finländska konstnären Hjalmar Hagelstam. ”I Hagelstams konstverk dök ett nytt intressant fynd upp”, berättar Nylund. ”I flera av sina verk använde Hagelstam en kvinnlig modell som hette Moumoune, och som senare blev världsberömd under sitt konstnärsnamn Moune de Rivel. Hagelstam var svag för kvinnlig skönhet, och enligt honom var Moumoune, som uppträdde med karibisk dansmusik på nattklubbar i Paris, världens vackraste kvinna”, fortsätter Nylund. ” Hagelstam introducerade också Tove Jansson för karibisk musik och Moune de Rivel, och stjärnan besökte till och med Helsingfors under olympiska spelen 1952. Moune de Rivel har inte tidigare förknippats med Hagelstams modell.

Stämningen i Finland efter inbördeskriget var tryckande och det rådde brist på allt, men i Paris var stämningen friare och kulturen mer internationell. De finländska konstnärer som ingår i utställningen tillbringade mycket tid i Frankrike och tog intryck av franska postimpressionistiska konstnärer som Maurice Brianchon, Jules Cavaillès och Marie Laurencin. Av de finländska konstnärerna som presenteras kan nämnas Tove Jansson, Birger Kaipiainen och Hjalmar Hagelstam, vars imponerande färgstarka verk sällan har visats. Vid sidan av de finländska konstnärerna visas verk av tretton franska konstnärer.

Skönhetslängtan

Konsten och modet under 1920–1940-talet för mångens tankar till ett minimalistiskt uttryck, pojkflickstil och ett intensivt stadsliv. Under mellankrigstiden och krigsåren fanns emellertid också en längtan efter skönhet och livsglädje. Paradisliknande trädgårdslandskap, historiskt inspirerade interiörer och romantiska stilklänningar blottar en ny sida av denna epok. Konsten präglades av kraftigt glödande färger och stillsamma återgivningar av vardagslivet samt trädgårds- och picknickmotiv.

”I 1900-talets konsthistorieskrivning har den strömlinjeformade modernismen betraktats som konstens enda rätta riktning, vilket har överskuggat många konstnärer och stilar som var mycket populära under den här tiden”, berättar Nylund. ”Förutom målningar och dräkter ingår också möbler i utställningen.”

I möblerna återspeglas strävandet efter skönhet i ornamentik, vilket till exempel kan ses i de intarsiamöbler som Carl-Johan Boman designade. Ornamentik inom mode och inredningsdesign var en reaktion mot den minimalistiska moderna stilen.

Paradis och trädgårdar

Även Villa Gyllenbergs trädgård har utforskats och renoverats under de senaste åren och utgör en del av utställningen. För paret Gyllenberg var trädgården mycket viktig, och de satsade på dess skötsel. Villans trädgård planerades av tidens främsta finländska trädgårdsarkitekt Paul Olsson. En speciell detalj i Villa Gyllenbergs trädgård är den nedsänkta trädgården, sunken garden, som har sitt ursprung i England. Museet kommer att erbjuda trädgårdsguidningar under juni–augusti. 

Trädgårdstemat stiger fram också i flera av de utställda konstverken. Drömmar om en bättre värld, kanske ett slags paradis, kan till exempel ses i målningar av Tove Jansson, Yngve Bäck och Birger Carlstedt.

I samband med utställningen kommer även en publikation med ny forskning att ges ut tillsammans med förlaget Parvs på svenska och finska. Författare till publikationen är Janne Arnesen, Julia Donner, Ville Lukkarinen, Maija Mäkikalli och Lotta Nylund.

Utställningen visar verk av följande konstnärer och formgivare: Väinö Blomstedt, Carl-Johan Boman, Maurice Brianchon, Rut Bryk, Yngve Bäck, Birger Carlstedt, Jules Cavaillès, Marcus Collin, Gösta Diehl, Magnus Enckell, Arthur Fages, Hjalmar Hagelstam, Adrien Holy, Tove Jansson, Unto Kaipainen, Birger Kaipiainen, Marie Laurencin, Raymond Legueult, Jacques Lestrille, Roger Limouse, Marguerite Louppe, Armas Mikola, Roland Oudot, André Planson, Maurice-George Poncelet, Émile Sabouraud, Juho Salminen, Helene Schjerfbeck, Vilho Sjöström, Venny Soldan-Brofeldt, Paavo Tynell, Sam Vanni och Carl Wargh.

Kontaktuppgifter
Intendent Lotta Nylund, lotta.nylund@gyllenbergs.fi, 040 576 1753
Publik- och programansvarig Siiri Oinonen, siiri.oinonen@gyllenbergs.fi, 040 825 4763 (bildförfrågningar)

Öppettider fr.o.m. 22.4.2026
Ons, tor, lör, sön kl. 12–17

Biljetter
12 €, vuxen
10 €, pensionär, studerande
0 €, under 18-åringar, arbetslösa, med Museikortet

Bokning av visningar
villa@gyllenbergs.fi

Adress
Granöstigen 11
00340 Helsingfors