Vasa har världens första cykelväg som binder kol – ett lyckat biokolförsök

Biokol användes 2024 i det understa lagret av den nya cykelvägen vid Gerby strandväg på ett 300 meters avsnitt. Biokolet har placerats under marken, och ovanpå det finns normala konstruktionslager och asfalt. Utanpå ser cykelvägen sedvanlig ut, men under marken finns en lösning som förenar klimatarbete och stadsbyggnad på ett nytt sätt.

Biokolet tillverkas av växtbaserad biomassa. Det binder kol från atmosfären och mildrar på så sätt uppvärmningen av klimatet. I cykelvägens konstruktioner fungerar biokolet som en kolsänka och minskar kännbart koldioxidfotavtrycket vid byggandet. 

Försöket stöder Vasas mål att vara klimatneutralt på 2020-talet och är en del av ett ambitiöst klimatarbete, för vilket staden har fått Green Leaf 2026-priset av Europeiska kommissionen.

Biokolet fungerade på önskat sätt, men ökade kostnaderna

Eftersom biokolet binder mer vätska än normalt, är risken att cykelvägens konstruktioner får tjälskador. Därför följde man med hur biokolet uppför sig under olika årstider i ett års tid efter det att cykelvägen färdigställts. 

Det första årets uppföljningsperiod har nu upphört, och resultaten är positiva. Cykelvägen har inga tjälskador och dess bärighet är huvudsakligen enligt kraven.  Konstruktionsmässigt är alltså användning av biokol under en överbyggnad möjlig.

Vid försöket observerade man emellertid inga direkta fördelar för själva byggandet av cykelvägen. Användningen av biokol ökade kostnaderna och någon konstruktionsmässig fördel jämfört med en sedvanlig lösning blev det inte.

– Möjligheten att binda kol och kompensera utsläppen vid byggandet gör att vågen tippar över till den positiva sidan, säger projektingenjör Samuli Huusko.  

I Vasa finns för närvarande inga planer på att fortsätta användningen av biokol.  Uppföljningen av resultaten fortsätter i stadens egen regi ännu under kommande år.

– För att det ska vara nytta med användningen av biokol, borde det kunna produceras stora mängder nära användningsplatsen. På så sätt skulle kostnaderna och utsläppen från transporten bli mindre, förklarar Huusko. 

Resultaten väcker intresse också internationellt

Försöket som gjorts i Vasa är unikt, eftersom ingen har använt biokol i konstruktionslagren någonsin tidigare. Genom försöket har det samlats värdefull information om användningen av biokol och resultaten kan utnyttjas i projekt runtom i världen. Samma koncept kan tillämpas också till andra typer av gatu- och väginfrastruktur.

Projektet har fått EU:s RRF-finansiering på 100 000 euro från Business Finland som en del av programmet för en koldioxidsnål byggd miljö. 

Vasa är European Green Leaf-stad år 2026. Europeiska kommissionen beviljar utmärkelsen årligen till de städer som främjar en hållbar utveckling och målmedvetet arbetar för miljön och klimatet.