Operativ behandling ett effektivt alternativ vid överarmsfrakturer
24.3.2026 12:08:43 EET | HUS | Pressmeddelande
En finländsk randomiserad studie visar att operativ behandling av frakturer i överarmen blir förmånligare för samhället än behandling med ortos det vill säga ett yttre stödförband.

Överarmsfrakturer är vanliga särskilt hos vuxna i arbetsför ålder. Skadan kan leda till långvarig frånvaro från arbetet och medföra betydande kostnader både för individen och för samhället.
”I tidigare studier har operativ behandling och ortosbehandling konstaterats ge i genomsnitt ett likartat funktionellt slutresultat, men det har inte funnits tillräckligt med information om behandlingsformernas kostnadsnyttoeffekt”, säger en av forskningsartikelns huvudskribenter, Cyrill Suter läkare under specialistutbildning från HUS.
Den ekonomiska bedömning som nu har publicerats baserar sig på den finländska randomiserade studien FISH (Finnish Shaft of the Humerus) som genomförts vid två universitetssjukhus. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften The Journal of Bone & Joint Surgery. I studien deltog 82 vuxna patienter från HUS Helsingfors universitetssjukhus och Tammerfors universitetssjukhus. Patienterna hade en fraktur i överarmen och de delades slumpmässigt in i grupper, antingen för operativ behandling eller för behandling med funktionell ortos. Patienterna följdes upp under två års tid.
Operativ behandling blir billigare ur samhällsperspektiv
”Vi granskade kostnadsnyttoeffekten både ur samhällets och hälso- och sjukvårdens perspektiv. Vid granskningen ur samhällsperspektiv beaktades också kostnader till följd av frånvaro från arbetet. Då visade sig operativ behandling vara både effektivare och förmånligare sett till de totala kostnaderna”, säger forskare och specialistläkare Thomas Ibounig.
Den genomsnittliga totala kostnaden för varje patient var i operationsgruppen 23 680 euro och i ortosgruppen 30 389 euro. Hälsonyttan mättes bland annat med enheten QALY (Quality-Adjusted Life Year), det vill säga kvalitetsjusterade levnadsår. Under den tvååriga uppföljningen var ansamlingen av kvalitetsjusterade levnadsår något större i operationsgruppen.
I beslutsprocessen bör man beakta patientens livssituation och behandlingens samhälleliga konsekvenser på bredare front
Då granskningen begränsades till enbart direkta hälso- och sjukvårdskostnader, ändrade situationen: ortosbehandling var billigare och på så sätt det alternativ med större kostnadsnyttoeffekt.
Enligt forskarna framhäver resultaten synvinkelns betydelse vid bedömning av behandlingsformer.
”Om man också beaktar en återställd arbetsförmåga och ekonomiska konsekvenser av det, är operativ behandling ett motiverat alternativ i synnerhet för patienter i arbetsför ålder”, säger Suter.
Användning av funktionella ortoser för att behandla överarmsfrakturer är trots det en beaktansvärd och ekonomiskt vettig lösning för patienter, vars frånvaro från arbetet inte medför betydande kostnader eller där individuella faktorer talar för konservativ behandling.
HUS överläkare i ortopedi och traumatologi Lasse Rämö anser att studien är viktig: ”Resultatet stöder en delad beslutsprocess, som beaktar både patientens livssituation och behandlingens samhälleliga konsekvenser på bredare front.”
Länk till forskningsartikeln: Cost-Effectiveness of Surgery Versus Functional Bracing for Humeral Shaft Fractures in Adults
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
Kontakter
Cyrill SuterML, läkare under specialistutbildning i ortopedi och traumatologi, HUS
cyrill.suter@hus.fiThomas IbounigML, specialist inom ortopedi och traumatologi, forskningsgruppen FICEBO & HUS
Tel:+358 40 356 7693thomas.ibounig@hus.fiLasse RämöMD, specialistläkare i ortopedi och traumatologi, HUS
lasse.ramo@hus.fiBilder

Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
HUS-sammanslutningens styrelse sammanträder den 11 maj 20268.5.2026 08:25:11 EEST | Pressmeddelande
HUS-sammanslutningens styrelse sammanträder måndagen den 11 maj 2026 för att besluta om förslaget till sammanslutningens stämma om ramen för budgeten för 2027. Sammanslutningens styrelse behandlar också verksamheten och ekonomin för januari–mars 2026 samt valet av resultatområdesdirektör för Diagnostikcentrum och resultatområdesdirektör för Medicinska tjänster. Föredragningslistan för mötet finns här. Sammanslutningens styrelse leder HUS verksamhet, förvaltning och ekonomi. Sammanslutningens styrelse har 17 ledamöter och av dem är två företrädare för Helsingfors universitet. Sammanslutningens styrelse sammanträder cirka en gång per månad. Sammanslutningens stämma är HUS högsta beslutande organ. Sammanslutningens stämma godkänner HUS budget, bokslut och strategi. Medlemmar i den är fem stämmorepresentanter som har utsetts av Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad. Sammanslutningens stämma sammanträder minst två gånger per år. HUS medietjänst betjänar medier måndag–torsdag kl. 10–1
HUSin yhtymähallitus kokoontuu 11.5.20268.5.2026 08:25:11 EEST | Tiedote
HUSin yhtymähallitus kokoontuu maanantaina 11.5.2026 päättämään vuoden 2027 talousarvion kehysesityksestä yhtymäkokoukselle. Yhtymähallitus käsittelee myös tammi-maaliskuun 2026 toimintaa ja taloutta sekä päättää Diagnostiikkakeskuksen tulosaluejohtajan ja Medisiinisten palveluiden tulosaluejohtajan valinnasta. Kokouksen esityslistan pääset lukemaan täältä. Yhtymähallitus johtaa HUSin toimintaa, hallintoa ja taloutta. Yhtymähallituksessa on 17 jäsentä, joista kaksi on Helsingin yliopiston edustajia. Yhtymähallitus kokoontuu noin kerran kuukaudessa. Yhtymäkokous on HUSin ylintä päätösvaltaa käyttävä elin. Yhtymäkokous hyväksyy HUSin talousarvion, tilinpäätöksen ja strategian. Sen jäseniä ovat Uudenmaan hyvinvointialueiden ja Helsingin kaupungin nimeämät viisi yhtymäkokousedustajaa. Yhtymäkokous kokoontuu vähintään kaksi kertaa vuodessa. HUSin mediapalvelu palvelee mediaa ma–to klo 10–16, pe klo 10–15 numerossa 050 427 2875 tai sähköpostitse viestinta@hus.fi. Katso poikkeusaukioloajat
Fosterdiagnostiska enheten flyttar till Öronsjukhuset7.5.2026 13:03:59 EEST | Pressmeddelande
Enheten flyttar till tillfälliga lokaler på grund av totalrenoveringen av Kvinnokliniken och byggarbeten som föregår totalrenoveringen. Verksamheten i tillfälliga lokaler beräknas pågå i uppskattningsvis tre år.
Sikiötutkimusyksikkö muuttaa Korvasairaalaan7.5.2026 13:03:59 EEST | Tiedote
Yksikkö muuttaa väistötiloihin Naistenklinikan peruskorjauksen ja siihen liittyvien edeltävien rakennustöiden vuoksi. Väistö kestää arviolta kolme vuotta.
Sjunkande abort- och födelsetal förklaras främst av samhällsförändringar – inte preventivmedelspolitik7.5.2026 07:39:24 EEST | Pressmeddelande
Antalet aborter och förlossningar bland unga kvinnor har minskat tydligt i Norden under de senaste 50 åren. I dag är antalet kvinnor som föder barn före 25 års ålder mindre än en tiondel av nivån på 1970-talet. Utvecklingen har gått i samma riktning i alla nordiska länder, trots skillnader i ländernas preventivmedelspolitik och servicelösningar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum