Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen

Kommunförbundets ekonomibarometer genomfördes mellan den 12 och 23 mars. Den besvarades av ekonomidirektörer i 203 av de totalt 292 kommunerna på fastlandet. 

I enkäten bedömde ekonomidirektörerna det aktuella ekonomiska läget samt utsikterna för ekonomin efter 12 månader på skalan 1–6, där en etta var mycket dåligt och en sexa mycket bra. Dessutom bedömdes utvecklingen av kommunkoncernens lånestock och hyresansvar samt hur stor andel av kommunernas anpassningsåtgärder som kunde genomföras genom förbättrad produktivitet.

De ekonomiska utsikterna svagast i städer med 20 000–100 000 invånare

Hälften av de ekonomidirektörer som svarade på Kommunförbundets ekonomibarometer bedömer att kommunens ekonomiska situation för närvarande är ganska bra, bra eller mycket bra. Det bästa ekonomiska läget (3,8) har enligt barometern små kommuner med färre än 5 000 invånare. Det svagaste ekonomiska läget (2,9) råder enligt barometern i städer med över 100 000 invånare.

I genomsnitt var betyget för det ekonomiska nuläget 3,6, vilket är en aning högre än genomsnittet för den långsiktiga uppskattningen (3,4).

-Det gångna året har varit tungt för kommunerna, med ökande arbetslöshet och skatteinkomster som släpar efter på minus. Även om normavvecklingen misslyckats, har kommunerna genom egna anpassningsåtgärder dämpat trycket på utgiftsökningar och stabiliserat sin ekonomi. Till exempel blev boksluten för 2025 bättre än väntat, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Ekonomidirektörerna bedömer ändå att läget för kommunekonomin kommer att vara sämre om 12 månader. Medelvärdet för svaren ligger på 3,1 och den vanligaste uppfattningen är att kommunernas ekonomiska utsikter är ganska dåliga. Utsikterna höll sig dock på rätt typisk nivå och förbättrades en aning jämfört med i höstas. De stora städerna var den enda storleksklass av kommuner som förutspådde att det ekonomiska läget rentav kommer att förbättras. I städer med 20 000–100 000 invånare uppskattas däremot de ekonomiska utsikterna försämras mest (3,4->2,8).

Osäkerheten i världsekonomin och det faktum att statsandelsreformen gick i stöpet i slutet av förra året syns enligt Punakallio i de långsiktiga utsikterna för kommunernas ekonomi.

– Utsikterna är dock inte hopplösa, bara inte staten fattar nya beslut som minskar den offentliga sektorns inkomster, försämrar kommunernas verksamhetsmöjligheter eller ökar kostnaderna för att tillhandahålla tjänster, betonar Punakallio.

Ser man till landskapen, gavs de mest positiva bedömningarna av kommunens ekonomiska nuläge i Päijänne-Tavastland, medan de svagaste bedömningarna gavs i Kymmenedalen.

På 12 månaders sikt uppskattas kommunekonomin bli starkast i Mellersta Österbotten. Svagast bedöms den på ett års sikt bli i Österbotten och Norra Karelen.

Kommunerna beredda att förbättra produktiviteten som en del av sina egna anpassningsåtgärder

Riksdagsgrupperna har förbundit sig till att minska den offentliga skulden, men enligt Kommunförbundets ekonomibarometer fortsätter kommunernas skuldsättning, om inga ytterligare åtgärder vidtas. Ungefär två tredjedelar av kommunernas ekonomidirektörer bedömer att lånestocken och hyresansvaren kommer att öka under de närmaste åren.

-Lånevolymerna ökar i takt med investeringarna i nästan alla de största städerna. Bland kommuner med färre än 5 000 invånare är det däremot ungefär hälften som tar ytterligare lån, säger Punakallio.

Eftersom de ekonomiska utsikterna har försämrats, kvarstår behovet av anpassning. Ekonomidirektörerna bedömer behovet av anpassningsåtgärder som måttligt eller betydande i största delen av kommunerna.

Enligt Ekonomibarometern är nästan alla kommuner beredda att på lång sikt förbättra sin produktivitet som en del av kommunens egna anpassningsåtgärder. Den största potentialen att förbättra produktiviteten har enligt barometern städer med 20 000–100 000 invånare.

-Även om det finns potential för produktivitetsförbättring, är det komplicerat att mäta produktiviteten i kommunerna. Det finns få jämförbara data och lite forskning. Det är ändå klart att verksamheten behöver ses över och att det krävs produktivitetsledning, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi.

Lehtonen påpekar också att en förbättring av produktiviteten i kommunernas tjänster inte är en mirakelmedicin som kan användas som förevändning för att skära ner kommunernas inkomster i förväg. Produktivitetsförbättring kräver försök, långsiktig förnyelse av tjänster och investeringar samt mer information om bland annat verksamhetens effekt.

Mera information:

Chefsekonom Minna Punakallio, tfn 040 751 5175

Direktör för kommunal ekonomi Sanna Lehtonen, tnf 050 575 9090