Kriget i Mellanöstern bromsar upp den ekonomiska tillväxten i euroområdet och driver upp inflationen – energiomställningen dämpar konsekvenserna för Finlands ekonomi

Europeiska centralbankens beslutsfattande präglas av den mycket oberäkneliga omvärlden.  ”Även om inflationen oundvikligen kommer att ta fart i år, är det ännu inte klart hurdana konsekvenser kriget kommer att få på inflationen på medellång sikt. Vi följer noggrant utvecklingen av Mellanösternkonflikten och dess följdeffekter för ekonomin. Inga räntebeslut har spikats på förhand”, konstaterar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.

Hushållen försiktiga under krisen

Hushållens sparande har i euroområdet stannat kvar på en hög nivå efter coronapandemin. Enligt Finlands Banks analys förklaras det ökade sparandet på 2020-talet av högre räntor än under nollräntetiden, minskade reala nettotillgångar och de offentliga underskotten. Sparandet ökar också till följd av den rådande osäkerheten.

”De många kriserna under 2020-talet har gjort hushållen mer försiktiga. Den ekonomiska utvecklingen i Finland och det övriga euroområdet under de senaste åren har präglats av hushållens ökade sparande och en dämpad ökning i den privata konsumtionen”, säger Rehn.

Euroområdets industri tyngs av energikostnaderna

Beroendet av importen av fossila bränslen stärker effekten av den geopolitiska instabiliteten på den ekonomiska utvecklingen i Europa. Europa kämpar med en trög utveckling inom industrin och höga energikostnader samtidigt som den amerikanska ekonomin har visat sig vara dynamisk och oberoende av energiimport. I Europa pågår energiomställningen fortfarande och energikostnaderna för de europeiska producenterna har legat kvar på en hög nivå allt sedan 2022. Av den anledningen har kriget i Mellanöstern betydande direkta konsekvenser för företagens produktionskostnader och konsumenternas köpkraft.

”Kriget i Mellanöstern understryker den livsviktiga betydelsen av den gröna omställningen inom energisektorn för Europas motståndskraft mot kriser och dess konkurrenskraft – samtidigt som den är nödvändig för klimatet. Det skulle vara ett allvarligt fel att nu slå av på takten i den gröna omställningen”, konstaterar Rehn. ”Kriget påverkar olika euroländer med olika styrka. I Finland har energiomställningen framskridit snabbare än i många andra länder, vilket dämpar konsekvenserna för Finlands ekonomi.”

Den svaga produktivitetsökningen är euroområdets akilleshäl. Arbetsproduktiviteten har redan länge stigit betydligt långsammare i euroområdet än i USA, och skillnaden har fortsatt att öka under de senaste åren. Produktivitetsökningen återspeglar ekonomins reala konkurrenskraft och anger ekonomins strukturella styrka och hur väl den kan upprätthålla tillväxt på lång sikt.

Artiklar (på finska)