Analys: Nya säkerhetshot blottlägger utvecklingsbehov i Finlands beredskap

Gemenskapernas roll har fått för liten uppmärksamhet i Finlands beredskap. Nya typer av kriser och säkerhetshot visar att samhällets motståndskraft i allt högre grad måste bygga på samspel, förtroende och gemensamt lärande. 

Dessa slutsatser presenteras i Sitras arbetspapper Framtidens tillit i Finland - Hur kan man skapa samhällssäkerhet i en orolig tid. I samband med publikationen publiceras också rekommendationer som efterlyser ett bredare grepp om samhällelig säkerhet. Rekommendationerna har tagits fram tillsammans med över 50 experter från olika delar av samhället. 

Publikationens centrala budskap är att den mentala kriståligheten visserligen är en kärnkomponent i Finlands modell för övergripande säkerhet, men att den fortfarande alltför ofta betraktas snävt som en individuell egenskap. 

En färsk enkätundersökning visar att det finns ett tydligt behov av att stärka samspelet inom gemenskaper. Över en fjärdedel av finländarna upplever sina egna resurser som svaga, och nästan fyra av tio saknar förtroende för samhällets förmåga att hantera svåra kriser (e2 & Norstat 2026, på finska). 

"Till exempel väckte de senaste dagarnas drönardebatt, vid sidan av frågor som rör luftövervakning, också funderingar om hur människor agerar – eller borde agera – i situationer där hotet är nytt, informationen kommer stegvis och tolkningarna snabbt formas i den offentliga diskussionen," säger Jukka Vahti, senior expert vid Sitra och redaktör för arbetspappret. 

Analysen efterlyser därför en bredare syn på säkerhet. De blinda fläckarna i säkerhetsdebatten – vår förmåga att stå emot kriser, vår orientering i ett förändrat informationslandskap och tilliten till samhället – är centrala delar av den samhälleliga säkerheten. 

Arbetsgruppen föreslår en starkare roll för gemenskaper 

Finlands statliga krisberedskap är stark. Den nuvarande beredskapsdiskussionen betonar dock i hög grad individens ansvar, till exempel hushållens egen beredskap. 

Samtidig forskning visar ändå tydligt att samhällets mentala kristålighet inte enbart byggs av individers egenskaper eller statliga åtgärder, utan i grunden är en egenskap hos gemenskaper. 

För att stärka gemenskapernas roll i kriståligheten rekommenderar expertforum bland annat kraftfullare åtgärder mot polarisering och ojämlikhet samt systematisk uppföljning med hjälp av indikatorer. Dessutom lyfts behovet av att etablera deltagande arbetssätt, såsom medborgarpaneler, som en fast del av beslutsfattande och beredning. 

Tillit är grunden för samhällelig säkerhet 

Modellen för övergripande säkerhet blir sårbar om tilliten urholkas, eftersom tillit är själva grunden för samhällelig säkerhet, konstaterar Sini Erholtz, specialsakkunnig vid inrikesministeriet. 

"Vissa grupper i befolkningen upplever utanförskap, ungas upplevda trygghet är svagare än hos befolkningen i stort och tilliten till det politiska beslutsfattandet har minskat. På längre sikt utgör dessa utvecklingar en risk för den samhälleliga säkerheten."

Leena Malkki, biträdande dekan vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, betonar att det vid sidan av traditionell säkerhet också är nödvändigt att fråga sig hur de samhälleliga grundvalarna för Finlands säkerhetsmodell mår. 

"Det är nu avgörande att skapa en gemensam förståelse för vilka utvecklingslinjer som präglar det finländska samhället och hur de undergräver grunden för ett tillitsbaserat samhälle. Dessa frågor är särskilt viktiga i en tid av minskad tillit, tilltagande polarisering och verkligheter som glider isär," säger Malkki. 

Arbetspappret Framtidens tillit i Finland samlar centrala observationer och lärdomar om hur samhällelig säkerhet och tillit kan stärkas. Arbetet har genomförts inom ramen för Framtidsforumet för samhällelig säkerhet, som leds av Sitra i samarbete med Helsingfors universitet och inrikesministeriet. Underlaget baseras på gemensam analys, scenariearbete och verkstäder med över 50 experter, beslutsfattare och samhällsaktörer. 

Arbetspappret fokuserar på tre områden som ofta hamnar i skymundan i säkerhetsdebatten: den mentala kriståligheten, hållbara informationsmiljöer samt institutioner som bär upp tilliten. 

I samband med publikationen har Framtidsforumet för samhällelig säkerhet även tagit fram en uppsättning rekommendationer för samhällsaktörer. Rekommendationerna har redigerats av Jouni Mölsä och Riku Siivonen. Sitra publicerar också scenariobaserade verktyg och öppnar en finansieringsutlysning för att stärka den mentala kriståligheten.