Papporna och de högst utbildade är nöjdast med familjeledighetsreformen

Familjeledighetsreformen 2022 ökade den totala längden på föräldraledigheterna och uppmuntrade till en jämnare fördelning av ledigheterna mellan föräldrarna än tidigare. Enligt FPA:s och Institutet för hälsa och välfärds enkät om familjeledigheter 2025 upplever särskilt papporna och högt utbildade föräldrar att reformen har motsvarat förväntningarna.

Papporna är klart nöjdare med det nuvarande familjeledighetssystemet än med systemet före familjeledighetsreformen. Pappornas nöjdhet har ökat under 2010-talet, och år 2025 är över 40 procent av papporna helt eller delvis av samma åsikt om att systemet inte behöver ändras. Mammorna är något mer kritiska: av dem är 36 procent helt eller delvis av samma åsikt.

– Reformen har ökat antalet föräldraledighetsdagar som är öronmärkta för papporna och gett papporna en mer synlig föräldraroll både inom familje- och arbetslivet. Detta återspeglas också i att pappornas omdömen om systemet är mer positiva än förut, säger forskaren Anna Grahn vid FPA.

Utbildningsnivå och nöjdhet korrelerar

Föräldrarnas syn på familjeledighetssystemet varierar tydligt enligt utbildningsnivå.

Föräldrar med högskoleutbildning är oftare än andra nöjda med det nuvarande systemet och anser att det inte finns något behov av att ändra det. Nästan hälften (46 %) av de högst utbildade papporna och två av fem mammor (40 %) är helt eller delvis av samma åsikt om detta.

Föräldrar med lägre utbildningsnivå upplever oftare att systemet behöver ändras. En dryg tredjedel (35 %) av de lägst utbildade papporna och knappt en tredjedel (29 %) av mammorna är helt eller delvis av samma åsikt om att det inte finns något behov av att ändra systemet.

– Nöjdheten verkar vara länkad till att systemet stöder en jämnare arbetsfördelning i familjerna. Samtidigt kan skillnaderna mellan de olika utbildningsnivåerna återspegla skillnader i flexibilitet och attityder i arbetslivet, säger Johanna Lammi-Taskula, ledande forskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Valfrihet är fortsättningsvis viktigt för föräldrarna

Endast en liten del av föräldrarna understöder en starkare kvotfördelning av ledigheterna än tidigare. En klar majoritet vill fortfarande själv bestämma hur föräldraledigheterna ska fördelas i familjen.

Över hälften av mammorna (57 %) och nästan hälften av papporna (48 %) är helt av samma åsikt om att föräldrarna själva borde få bestämma helt fritt om hur ledigheterna ska fördelas. Om man räknar med dem som är delvis av samma åsikt, understöder omkring tre av fyra föräldrar obegränsad valfrihet vid fördelningen av familjeledigheterna.

Föräldrar med högskoleutbildning förhåller sig mer positivt än andra till kvoter för föräldraledigheterna. Av de lägst utbildade papporna var 83 % helt eller delvis av samma åsikt om att familjerna helt fritt ska få bestämma om fördelningen av familjeledigheterna, medan motsvarande andel av de högst utbildade papporna var 60 %. Av de lägst utbildade mammorna var andelen hela 91 % och av de högst utbildade mammorna 59 %.

Föräldrarna är skeptiska till ändringar som ökar kvoterna för föräldraledighetsdagar på ett sätt som gör att antalet dagar som kan fördelas fritt mellan föräldrarna minskar. Största delen av föräldrarna inom alla utbildningsnivåer motsätter sig en minskning av antalet dagar som kan överlåtas.

– Våra resultat tyder på att det kan vara svårt att utveckla familjeledighetssystemet på ett sätt som ger balans mellan målen för jämställdhet och familjernas önskemål om valfrihet. Ändringar som minskar familjernas valfrihet utan att ledigheternas totala längd ökar kan väcka motstånd, konstaterar Lammi-Taskula.

Så gjordes undersökningen

Enkäten om familjeledigheter 2025 genomfördes i samarbete mellan FPA och Institutet för hälsa och välfärd. Enkäten riktades till föräldrar med barn i åldern 1–2 år, och den besvarades av 1 793 mammor och 1 556 pappor under slutet av 2025. I enkäten utvärderar föräldrarna det familjeledighetssystem som trädde i kraft 2022.

Mer information

FPA:s och Institutet för hälsa och välfärds forskare skriver fördjupat om ämnet i FPA:s forskningsblogg.