Utredning: Arbetskraftsinvandringen koncentreras till ett fåtal regioner – insatser behövs för att fler ska stanna i Finland

Under åren 2018–2025 fattades 92 500 positiva beslut om första uppehållstillstånd på grund av arbete eller EU-registrering i Finland. På årsnivå varierade antalet mellan 10 000 och 18 000.

Nästan 45 procent av denna arbetskraftsinvandring riktade sig till Nyland, särskilt huvudstadsregionen. Näst mest arbetskraftsinvandring hade Egentliga Finland med en andel på 15 procent. På delad tredje plats kom Norra Österbotten, Lappland och Birkaland med fem procent av den totala arbetskraftsinvandringen vardera.

– Förhoppningen har varit att arbetskraftsinvandringen ska förbättra Finlands livskraft, minska bristen på arbetskraft och stärka befolkningsutvecklingen, men för närvarande koncentreras de positiva effekterna endast till ett fåtal regioner. Vi måste bli betydligt bättre på att både locka och hålla kvar internationell arbetskraft, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Enligt utredningen koncentreras den internationella arbetskraften så starkt till några regioner, att nyttan av arbetskraftsinvandringen för hela Finland för närvarande är liten.

– De regioner som drar till sig arbetskraftsinvandring är vanligtvis regioner som redan har en större andel invånare med främmande språk som modersmål eller regioner med till exempel större byggprojekt och industri. Kommuner med hög arbetskraftsinvandring är till exempel Nystad, Närpes och Raumo, säger Maija Niskavirta, som leder projektet för främjande av internationell rekrytering vid Kommunförbundet.

Niskavirta påpekar att rekryteringen och integrationen av internationella arbetstagare samt förmågan att hålla kvar dem också är en livskraftsfråga för kommunerna.

Särskilt specialsakkunniga flyttar till stadsregionerna

I hela landet är uppehållstillstånden på grund av arbete koncentrerade till ett fåtal branscher, såsom byggbranschen, städbranschen, industrin och IT-branschen.

De regionala skillnaderna är dock stora. I Nyland är informations- och kommunikationsbranschen betydande, och i turistdrivna landskap som Lappland riktar sig arbetskraftsinvandringen i stor utsträckning till stödtjänster.

I Egentliga Finland beviljades flest uppehållstillstånd inom industrin och primärproduktionen. Social- och hälsovårdstjänsternas andel av uppehållstillstånden på grund av arbete är enligt utredningen relativt liten.

Cirka en tredjedel av all invandring var arbetsrelaterad

Den arbetsrelaterade invandringen utgör inte en majoritet av invandringen, utan står för 20–33 procent av all invandring.

I många landskap, såsom Egentliga Tavastland och Kymmenedalen, var arbetskraftsinvandringens andel inte högre än ungefär 10 procent, och i vissa landskap beviljades endast några tiotal tillstånd eller registreringar per år.

I Lappland däremot var nästan hälften av invandringen arbetsrelaterad. Särskilt i Norra Lappland och Fjäll-Lappland var antalet arbetsrelaterade tillstånd högt i förhållande till antalet arbetstillfällen och den övriga invandringen.

I Egentliga Finland och Satakunta var ungefär en tredjedel av invandringen arbetsrelaterad.

– Med tanke på regionernas livskraft och sysselsättningssituation är det viktigt att främja sysselsättningen också inom andra invandrargrupper, säger Maija Niskavirta.

Långsiktighet behövs inom invandringspolitiken

Enligt Kommunförbundet kräver vår befolkningsutveckling en långsiktig invandrings-, integrations- och tillståndspolitik, för att vi ska kunna locka och hålla kvar den kompetenta arbetskraft som Finland, kommunerna och arbetsgivarna behöver. Till exempel bör kanalen för permanenta uppehållstillstånd utvecklas.

– Integration är en tvåvägsprocess. Det krävs åtgärder för att stärka en positiv välkomnande attityd i samhället och i arbetslivet, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

– Inom invandringspolitiken behövs långsiktighet som sträcker sig över regeringsperioderna. Det måste bli lättare för kompetent arbetskraft att stanna i Finland, och kommunernas möjligheter att lyckas med integrationen måste utvecklas. Om vi inte lyckas med detta kommer nyttan med arbetskraftsinvandringen att förbli begränsad.

Utredningen baserar sig på Migrationsverkets material från åren 2018–2025. I undersökningen har man sett på beslut om första uppehållstillstånd och EU-registrering på grund av arbete samt positiva beslut om fortsatt tillstånd, och i vilka kommuner arbetsplatserna är belägna.

Närmare upplysningar:

projektledare Maija Niskavirta, Kommunförbundet, tfn 050 564 7892