Hälften av kommunerna har problem med tomma social- och hälsovårdsfastigheter
24.6.2026 08:58:52 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Tomma social- och hälsovårdsfastigheter orsakar ekonomiska utmaningar för 48 procent av kommunerna, visar en utredning som gjorts vid Kommunförbundet. En femtedel av de tillfrågade uppgav att tomma fastigheter medför betydande ekonomiska utmaningar.
Kommunförbundet genomförde en enkät i kommunerna på fastlandet om situationen för de kommunägda social- och hälsovårdsfastigheterna. Enkäten besvarades av 157 kommuner.
I social- och hälsovårdsreformen förblev kommunerna ägare till sina social- och hälsovårdsfastigheter. Välfärdsområdena ålades att kvarstå som hyresgäster i fastigheterna i tre år. Tidsfristen löpte ut vid utgången av 2025. Om välfärdsområdet har fortsatt sin verksamhet i kommunens fastighet år 2026, ska ett nytt hyresavtal ha upprättats.
– I hyresförhandlingarna körde välfärdsområdena över kommunernas förslag på skäliga hyresnivåer. Små kommuner och också en del av de större kommunerna satt illa till i förhandlingarna. Som små aktörer hade de ingen förhandlingskraft gentemot välfärdsområdena, säger Mikko Simpanen, utvecklingschef för kommunernas lokaler.
– En fjärdedel av kommunerna gick med på exceptionellt låga hyror för att bevara närservicen. De nya hyrorna räcker inte för att bygga upp en buffert för framtida reparationer av fastigheterna, säger Simpanen.
Samtidigt har drygt en fjärdedel av de tillfrågade kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter stått tomma eller varit underutnyttjade sedan början av 2026. År 2025 hade dessa kommuner 1 480 fastigheter uthyrda till välfärdsområdena. Från början av år 2026 är 1 335 fastigheter uthyrda. I 244 av dessa fastigheter hyr välfärdsområdet mindre lokaler än tidigare.
Två av tre kommuner har inte längre någon fastighetsmarknad
Om välfärdsområdet fortsätter hyresförhållandet ska kommunen enligt kommunallagen bedöma om fastigheten ska bolagiseras. Enligt lagen ska kommunen bedöma hur den egna verksamheten påverkar marknaden. Fastighetsverksamheten måste bolagiseras om det finns en marknad för fastigheterna.
Bolagiseringen säkerställer att hyresnivån för kommunens fastigheter är marknadsmässig och att kommunen agerar på samma sätt som andra aktörer på fastighetsmarknaden.
Av de tillfrågade uppgav 69 procent att social- och hälsovårdsfastigheterna i deras kommun inte har bolagiserats. I kommuner med färre än 5 000 invånare har 83 procent av kommunerna inte bolagiserat fastigheterna.
– Dessa kommuner har bedömt att det tyvärr inte längre finns någon fastighetsmarknad i deras område. Det finns just ingen som bygger eller investerar i byggnader längre. Det finns ingen användning för byggnaderna och investerare får ingen avkastning på dem. Detta förmedlar ett dystert budskap om avfolkningen av våra kommuner och konsekvenserna av de pågående demografiska förändringarna, säger Mikko Simpanen.
Nyckelord
Kontakter
Utvecklingschef Mikko Simpanen, 050 591 9241, mikko.simpanen@kommunforbundet.fi
Bilder
Dokument
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Puolet kunnista ongelmissa tyhjien sote-kiinteistöjen vuoksi24.6.2026 08:58:11 EEST | Tiedote
Tyhjilleen jäävät sote-kiinteistöt aiheuttavat taloudellisia haasteita 48 prosentille kunnista, Kuntaliiton selvitys kertoo. Viidennes vastaajista ilmoitti, että tyhjät kiinteistöt aiheuttavat merkittäviä taloudellisia haasteita. Kuntaliitto teki Manner-Suomen kuntiin kyselyn kuntien omistamien sote-kiinteistöjen tilanteesta. Vastauksia saatiin 157 kunnasta.
Turvallinen ja yhdenvertainen kunta on meidän jokaisen oikeus - Kuntaliitto tukee ylpeänä Prideä22.6.2026 10:18:47 EEST | Tiedote
Läpi kesän eri puolilla Suomen kuntia ja kaupunkeja juhlitaan yhdenvertaisuutta ja tasa-arvoa Pride-menoin paraateista konsertteihin. Pride muistuttaa meitä siitä, kuinka jokaisella meillä on oikeus olla oma itsemme – tulla nähdyksi, kuulluksi ja kohdatuksi arvokkaasti esimerkiksi taustasta, sukupuolesta tai seksuaalisesta suuntautumisesta riippumatta.
Rapport: Allt färre kommuner betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet17.6.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
En färsk rapport från Kommunförbundet visar att användningen av kommuntillägg till hemvårdsstödet har minskat i kommunerna under de senaste tio åren. År 2025 betalades kommuntillägg av ungefär en fjärdedel av de kommuner som besvarade Kommunförbundets enkät. Samtidigt varierar kommunernas lösningar för ordnande av småbarnspedagogik och vård av barn avsevärt på olika håll i Finland. Det beror bland annat på att servicebehovet och befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan kommunerna.
Selvitys: Yhä harvempi kunta maksaa kotihoidon tuen kuntalisää17.6.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton tuoreen selvityksen mukaan kotihoidon tuen kuntalisien käyttö on vähentynyt kunnissa viimeisen kymmenen vuoden aikana. Vuonna 2026 kuntalisää maksoi noin joka neljäs kyselyyn vastannut kunta. Samalla kuntien ratkaisut lasten hoidon ja varhaiskasvatuksen järjestämisessä vaihtelevat merkittävästi eri puolilla Suomea. Taustalla vaikuttavat muun muassa kuntien erilaiset palvelutarpeet ja väestökehitys. Selvityksestä löytyvät myös kuntakohtaiset tiedot. – Varhaiskasvatuksen tulevaisuutta muovaa ennen kaikkea väestönkehitys. Osa kunnista kasvaa edelleen, kun taas monissa kunnissa lapsimäärät pienenevät nopeasti. Tämä näkyy myös siinä, millaisia ratkaisuja palvelujen järjestämisessä tehdään. Yhdessä kunnassa pohditaan uusien päiväkotipaikkojen riittävyyttä, toisessa sitä, miten laadukkaat palvelut turvataan pieneneville ikäluokille, Kuntaliiton varhaiskasvatuksen kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen sanoo.
Kommunerna har effektiviserat planläggningen och behandlingen av bygglov – ökade skyldigheter i lagstiftningen väcker oro10.6.2026 14:35:20 EEST | Pressmeddelande
I sitt meddelanden 29 maj 2026 informerade branschorganisationen Kiinteistönomistajat ja rakennuttajat Rakli ry om en ny modell för uppföljning som synliggör behandlingstiderna inom detaljplanläggningen och bygglovsansökan i tio städer. Rakli bjöd in Kommunförbundet 2025 för att tillsammans med städerna medverka till utvecklingen av modellen. Utredningen visar att kommunerna framgångsrikt har utvecklat sin planläggnings- och bygglovsverksamhet, trots att lagstiftningen har medfört ökade krav på både innehåll och processer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

