Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas
6.5.2026 00:01:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila).
Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat.
– Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelheterna och yrkespersonernas kompetens stöder förändringen, säger specialforskare Kristiina Kuussaari vid THL.
– Framtiden för rusmedels- och beroendetjänsterna formas av välfärdsområdenas strukturer och resurser samt av mer omfattande samhälleliga förändringar, såsom den åldrande befolkningen och den ökade kulturella mångfalden. I och med förändringarna behövs också nya lösningar för att förebygga och minska skadeverkningar av rusmedel och beroenden, säger Kuussaari.
I rapporten presenteras för första gången en omfattande lägesbild av den offentliga sektorns missbrukarvård samt det förebyggande rusmedelsarbetet.
Samarbetsstrukturerna stöder ännu inte tillgången till övergripande hjälp
Problem kopplade till rusmedel och beroenden är ofta komplexa och berör samtidigt hälsan, ekonomin och den sociala välfärden. Trots detta är samordningen mellan social- och hälsovården på många håll fortfarande ostrukturerad.
– Behovet av samarbete är allmänt erkänt, men i praktiken saknas det på många håll strukturer för hur samarbetet ska genomföras, säger Maria Heiskanen, specialforskare vid THL.
Välfärdsområdena behöver utveckla strukturerna för tjänsterna och samarbetet så att klienterna får den hjälp de behöver på ett enkelt och samordnat sätt. Detta förutsätter gränsöverskridande ledarskap inom social- och hälsovården samt att både yrkespersoner och klienter involveras i utvecklingen av samarbetet.
Personer i arbetslivet behöver fungerande servicehelheter
En betydande del av de skador som är kopplade till missbruk och beroenden berör personer som är yrkesverksamma. Tidig identifiering och tidigt stöd är enligt forskning effektiva metoder för att förebygga att problemen förvärras, men servicesystemet erbjuder inte alltid tydliga och lättillgängliga servicehelheter för riskanvändare.
– För en del räcker det med att man tar upp användningen av rusmedel eller något annat beroende till diskussion. Andra behöver mer omfattande stöd, säger Kuussaari. När man ingriper i rusmedels- och beroendeproblem i ett tidigt skede gynnas både arbetstagarna och arbetsgivarna.
Primärvårdens och företagshälsovårdens roll i behandlingen av lindrigare problem bör stärkas.
Utöver missbruk utgörs det ökade servicebehovet särskilt av aktiviteter kopplade till den digitala världen, såsom spel om pengar.
Den personliga kontakten är kärnan rusmedels- och beroendetjänsterna
Tillgängliga tjänster är en central förutsättning för att få hjälp. Digitala lösningar kan stödja tjänsterna, men personlig kontakt är fortfarande nödvändig för många klienter.
De vardagliga stödtjänsterna för de mest utsatta personerna med rusmedels- eller beroendeproblematik är på många håll otillräckliga. Dålig tillgång till tjänster, höga trösklar och bristfällig tillgänglighet kan hindra människor från att söka hjälp i tid och öka upplevelser av utanförskap.
– En central fråga i utvecklingen av rusmedels- och beroendetjänsterna är om tjänsterna möter människornas vardag eller inte, sammanfattar Kuussaari.
Mer information:
Kristiina Kuussaari
specialforskare
tfn 029 524 7476
fornamn.efternamn@thl.fi
Maria Heiskanen
specialforskare
tfn 029 524 8112
fornamn.efternamn@thl.fi
Jenna Grundström
specialforskare
tfn 029 524 7696
fornamn.efternamn@thl.fi
Katariina Warpenius
specialforskare
tfn 029 524 7019
fornamn.efternamn@thl.fi
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum