Koulutuksen inkluusio on lapsen oikeus – ei säästökeino

Suomessa inkluusion toteuttaminen koulutuksessa ei ole onnistunut lapsen oikeuksia turvaavalla tavalla. Inkluusiota on paikoin käytetty säästökeinona, kun tukea tarvitsevia lapsia on sijoitettu yleisopetukseen ilman heidän tarvitsemiaan tukitoimia. Tämä vaarantaa lasten yhdenvertaiset oikeudet koulutukseen ja hyvinvointiin.

Lapsiasiavaltuutetun järjestämässä pyöreän pöydän keskustelussa asiantuntijat arvioivat inkluusion nykytilaa ja edellytyksiä suomalaisessa koulutusjärjestelmässä. Keskusteluun osallistui tutkijoita sekä järjestöjen, viranomaisten ja valtionhallinnon edustajia.

Koulutuksen inkluusio tarkoittaa sitä, että jokaisella lapsella on oikeus opiskella lähikoulussaan riippumatta hänen tuen tarpeistaan tai taustastaan. Suomi on sitoutunut edistämään inkluusiota osana kansainvälisiä ihmisoikeussopimuksia. Lapsiasiavaltuutettu painottaa, että inkluusio on keskeinen keino turvata jokaiselle lapselle oikeus laadukkaaseen koulutukseen ja osallisuuteen. Inkluusio ei tarkoita pelkästään kaikkien oppilaiden opiskelua samassa koulussa, vaan kokemusta kuulumisesta, turvallisuudesta ja tuesta omien tarpeiden mukaan.

– Lasten kokemusten perusteella inkluusiota vahvistavat erityisesti lasten näkemysten huomioiminen, kiusaamiseen puuttuminen, oikea-aikainen tuki ja tunne siitä, että kuuluu porukkaan, kertoo ylitarkastaja Katja Mettinen lapsiasiavaltuutetun toimistosta.

Onnistunut inkluusio vaatii rakenteita ja resursseja

Tutkimusten mukaan inkluusio ei synny yksittäisillä päätöksillä tai opettajien yksittäisillä toimilla. Keskeisiä tekijöitä ovat selkeä valtakunnallinen ohjaus, riittävä rahoitus sekä kouluyhteisöjen osaaminen, asenteet ja johtaminen.

– Inkluusio rakentuu rakenteiden, käytäntöjen ja ihmisten vuorovaikutuksessa. Se on moniulotteinen kokonaisuus, jota ei voi siirtää yksittäisen koulun tai opettajan vastuulle, toteaa tutkijatohtori Mirva Poikola Itä-Suomen yliopistosta.

Oppimisen tuki ja koulun sosiaalinen ilmapiiri kietoutuvat tiiviisti yhteen. Turvalliset vertaissuhteet ja myönteinen ilmapiiri ovat oppimisen edellytyksiä.

Oppimisen tuen uudistus on mahdollisuus – jos toimeenpano onnistuu

1.8.2025 voimaan tullut oppimisen tuen uudistus korostaa inkluusiota, samoin kuin päivitetyt varhaiskasvatuksen ja esi- ja perusopetuksen opetussuunnitelmien perusteet. Keskustelijat näkivät oppimisen tuen uudistuksen merkittävänä mahdollisuutena vahvistaa inkluusiota koulutuksessa, mutta korostivat onnistuneen toimeenpanon ratkaisevaa merkitystä. Uudistus on laaja ja sen toteuttaminen edellyttää kunnissa ja kouluissa aikaa ja osaamista. Pyöreän pöydän keskustelussa kannettiin huolta kuntien taloudellisen tilanteen vaikutuksista uudistuksen toteutukseen.

– Oppimisen tuen ratkaisuissa on aina lähdettävä lapsen oikeuksista, ei kuntatalouden säästöpaineista, painottaa lapsiasiavaltuutettu Elina Pekkarinen.

*******

I Finland har man inte lyckats förverkliga inklusion inom utbildningen på ett sätt som tryggar barnets rättigheter. Inklusion har ibland använts som en sparmetod, då barn som behöver stöd har placerats i den allmänna undervisningen utan de stödåtgärder de behöver. Detta äventyrar barnens likvärdiga rätt till utbildning och välbefinnande.

I ett rundabordssamtal som barnombudsmannen ordnat bedömde sakkunniga nuläget beträffande inklusion och vilka förutsättningar det finns för inklusion i det finländska utbildningssystemet. I samtalet deltog forskare samt representanter för organisationer, myndigheter och statsförvaltningen.

Inklusion inom utbildningen betyder att varje barn har rätt att studera i sin närskola oberoende av sitt behov av stöd eller sin bakgrund. Finland har förbundit sig att främja inklusion som en del av de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Barnombudsmannen betonar att inklusion är en viktig metod för att trygga varje barns rätt till högklassig utbildning och delaktighet. Inklusion betyder inte bara att alla elever studerar i samma skola, utan en känsla av tillhörighet, trygghet och stöd som motsvarar de egna behoven.

– Utifrån barnens erfarenheter stärks inklusion särskilt av att barnens åsikter beaktas, åtgärder vidtas för att sätta stopp för mobbning, barnen får stöd i rätt tid och upplever grupptillhörighet, berättar överinspektör Katja Mettinen vid barnombudsmannens byrå.

Lyckad inklusion kräver strukturer och resurser

Undersökningar visar att inklusion inte förverkligas genom enskilda beslut eller lärares enskilda åtgärder. Viktiga faktorer är klar styrning på riksnivå, tillräcklig finansiering samt skolgemenskapernas kompetens, attityder och ledning.

– Inklusion byggs upp i växelverkan mellan strukturer, förfaringssätt och människor. Det är en flerdimensionell helhet som inte kan överföras på en enskild skolas eller lärares ansvar, konstaterar forskardoktor Mirva Poikola vid Östra Finlands universitet.

Stöd för lärande och skolans sociala atmosfär är tätt sammanflätade. Trygga kamratrelationer och en positiv atmosfär är förutsättningar för inlärning.

Reformen av stödet för lärandet är en möjlighet – om den verkställs rätt

Revideringen av stöd för lärande som trädde i kraft den 1 augusti 2025 betonar inklusion i likhet med de uppdaterade grunderna för planen för småbarnspedagogik och grunderna för förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens läroplaner. Deltagarna i rundabordssamtalet såg revideringen av stöd för lärande som en betydande möjlighet att stärka inklusion inom utbildning, men de betonade att ett lyckat verkställande är av avgörande betydelse. Revideringen är omfattande och det krävs tid och kompetens i kommunerna och skolorna för att den ska kunna genomföras.  I rundabordssamtalet uttrycktes oro över hur kommunernas ekonomiska situation påverkar genomförandet av revideringen.

– Lösningarna som gäller stöd för lärande måste alltid utgå från barnets rättigheter, inte från trycket på sparåtgärder i den kommunala ekonomin, betonar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.