Simkunnighetsveckan lyfter fram utmaningarna med att ordna simundervisning – Kommunförbundet föreslår lösningar för att stärka simkunnigheten

Enligt de första resultaten från simkunnighetsundersökningen 2026 som publicerats av Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund (FSL) finns det en stark vilja i kommunerna att stärka barns och ungas simkunnighet, men de praktiska resurserna och förhållandena utmanar fortfarande ordnandet av simundervisningen.

Enligt Kommunförbundet kan det ändå inte vara enbart skolans ansvar att stärka simkunnigheten, utan träning behövs också på fritiden tillsammans med familjer, simföreningar och andra aktörer.

– Simkunnigheten utvecklas framför allt genom upprepning. Skolans simundervisning skapar en viktig grund, men färdigheten stärks också på fritiden: i simskolor, i simhallar, på stränder och under familjers gemensamma vattenaktiviteter. Kommunens uppgift är skapa möjligheter för detta i samarbete med olika aktörer, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig i motions-, idrotts- och ungdomsfrågor vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna att stärka samarbetet med simföreningar, organisationer och andra lokala aktörer, så att simning kan tränas också utanför skoldagen. Exempel på lösningar är simskolor vid stränder, pop up-simskolor, utlåning av simhallskort samt undervisning i vattensäkerhet i naturvatten.

– Träning i naturvatten är ett sätt att öka jämlika möjligheter att röra sig i vatten också i områden där det finns få bassänger. I Finland finns det redan många goda exempel som skulle vara bra att sprida i större utsträckning än för närvarande, säger Mantere.

Alla kommuner som svarat på FSL:s undersökning ordnar simundervisning för lågstadieelever. Däremot erbjuder 71 procent av kommunerna undervisning för förskolebarn och 80 procent för högstadieelever. I genomsnitt ordnas cirka 4–4,5 timmar simundervisning per läsår, men det finns stora variationer mellan kommunerna.

De begränsade antalet simbassänger, långa avstånd till simhallar, ekonomiska resurser samt att simundervisningen i första hand riktas till lågstadieskolor är centrala orsaker till att simundervisning i vissa kommuner inte ordnas för förskole- och högstadieelever.

– I kommunerna finns en stark vilja att stärka barns och ungas simkunnighet, men metoderna varierar mycket beroende på kommunernas förhållanden. Därför behövs lokala lösningar, regionalt samarbete och fungerande praxis för att trygga simundervisningen i hela Finland, säger Mantere.

Kommunerna stöder ungas deltagande i simundervisning

I den nationella undersökningen om simkunnighet undersöks i år för första gången också simkunnigheten hos niondeklassare. Tidigare undersökningar har fokuserat på yngre åldersgrupper, vilket har gjort att kunskapen om simkunnigheten bland högstadieelever har varit mer splittrad.

– Nya fakta om simkunnigheten hos unga i högstadieåldern ger möjlighet till en mer omfattande granskning av hur simkunnigheten utvecklas under hela den grundläggande utbildningen. Särskilt oroväckande är att allt fler högstadieelever uteblir från simundervisningen. Därför är det viktigt att få aktuell information om nivån av simkunnighet bland unga som går ut grundskolan och hur man kan förbättra den, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig inom grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Enligt undersökningen följer 85 procent av kommunerna aktivt upp frånvaro från simundervisningen och tar tag i den i enlighet med skolans praxis. Kommunerna strävar efter att stödja deltagandet bland annat genom tilläggsundervisning, avgiftsfria simskolor och differentiering av undervisningen.

– Man kan stärka de ungas deltagande inte bara genom att utreda frånvaro utan också genom att utveckla förutsättningarna för simundervisningen så att tröskeln för att delta blir så låg som möjligt. Avgörande kan till exempel vara att personlig integritet beaktas i omklädnings- och duschrum, särskilt för unga som skäms över sina kroppar. Även små förändringar kan göra simundervisningen tryggare och mer tillgänglig, säger Sjöström.

– Man kan inte heller förbise samarbetet mellan skolan och hemmet. Föräldrarnas stöd och uppmuntran behövs för att de unga ska uppleva att det är tryggt och viktigt att delta i simundervisningen, fortsätter Sjöström.

Kommunförbundet lyfter fram många lösningar på hur man kan stärka simkunnigheten. Det är bland annat fråga om att prioritera undervisning vid fördelningen av simhallstider, undanröja hinder för deltagande, differentiera undervisningen och inleda den tidigare. Kommunförbundet betonar också vikten av positiv kommunikation mellan hemmet och skolan.

Kommunförbundets utvecklingsidéer för att stärka simkunnigheten:

• Närmare samarbete mellan kommuner, simföreningar, organisationer och andra aktörer som sysslar med simning
• Prioritering av skolornas simundervisning vid fördelningen av simhallstider
• Lokalt och regionalt samarbete för att utnyttja bassängkapaciteten bättre
• Tidigare start för simundervisningen, särskilt i förskolan och de lägre årskurserna
• Bättre tillgänglighet för babysim och simskolor för barn
• Fler strandsimskolor och pop up-simskolor samt mer undervisning i vattensäkerhet i naturvatten
• Kostnadsfria eller subventionerade simskolor för utsatta barn och ungdomar
• Utlåning av simhallskort och andra lågtröskellösningar för att öka möjligheterna att simma på fritiden
• Undanröjning av hinder för att delta i simundervisning genom ändrad praxis i simhallarna och mer integritet i omklädnings- och duschrum
• Mer stöd för differentierad undervisning och stöd för elever med svag simkunnighet
• Närmare samarbete mellan hem och skola för att informera om vikten av simkunnighet och vattensäkerhet
• Positiv och uppmuntrande kommunikation med barn, ungdomar och familjer
• Mer fokus på vattenkompetens och vattensäkerhet, från småbarnspedagogiken till den grundläggande utbildningen
• Utveckling av transport- och andra logistiklösningar, särskilt i kommuner med långa avstånd
• Förbättring av färdigheterna i vattenräddning och första hjälpen som en del av kommunernas säkerhets- och välfärdsarbete

Mer information
Elsa Mantere, specialsakkunnig, motions-, idrotts- och ungdomsfrågor, tfn +358 50 565 0306
Mari Sjöström, specialsakkunnig, grundläggande utbildning, tfn +358 50 575 8622