Den nya bygglagen misslyckades med att underlätta byggandet – sätter press på byggnadstillsynen i kommunerna

Av svaren från kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter framgår att reformen har lett till större oklarhet, högre krav på kompetens, ökade kostnader och mer administrativt arbete. Bygglagen upplevs som svårbegriplig och öppen för tolkning.

– Kommunerna har fortsatt stort ansvar att göra sina egna tolkningar i en oklar situation: lagen har genomgått en första omarbetning redan innan den trädde i kraft, ytterligare ändringar har gjorts under lagens korta giltighetstid, det har saknats förordningar och rättspraxis är fortfarande under utveckling. Detta har ökat tolkningsskillnaderna mellan kommunerna och försämrat enhetligheten, säger Paula Mäenpää, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Ändringen av tillståndströskeln har som väntat lett till färre tillstånd när det gäller mindre byggprojekt, men samtidigt har byggnadstillsynens arbete blivit mer krävande. Behovet av rådgivning har ökat, tillståndsbehandlingen har komplicerats, och man har i större utsträckning än tidigare identifierat ett behov av omfattande efterhandstillsyn.

Enligt utredningen har kostnaderna för byggnadstillsynen ökat och avgiftsintäkterna minskat. Digitaliseringen är en av de mest synliga delarna av reformen, och kostnadsökningen märks särskilt tydligt i IT-utgifterna. Behovet av kompetens har också ökat: i svaren framhålls förutom kompetens inom informationsmodeller, även inom juridik, klimat- och koldioxidsnålhetskrav samt VVS-kompetens.

De ökade kostnaderna, digitaliseringskraven och kompetenskraven som bygglagen medför utgör utmaningar för ett stort antal kommuner. Särskilt utmanande är reformen för små kommuner.

Kommunernas oro har beaktats i reformen av byggnadstillsynen

Byggnadstillsynsreformen som bereds av Miljöministeriet kommer sannolikt att genomföras under denna regeringsperiod. Detta innebär bland annat att man utvecklar byggherreövervakningen. Något krav på större byggnadstillsynsenheter än i nuläget kommer inte att införas. 

– Med tanke på kommunernas lägesbild är det nu inte rätt tid för en byggnadstillsynsreform där man skulle gå in för att fastställa byggnadstillsynens storlek. I stället bör de nuvarande förfarandena och metoderna utvecklas. Det finns skäl att närmare utreda möjligheterna när det gäller samarbetet mellan kommunerna, användningen av privata tjänster samt utvecklingen av byggherreövervakningen. Det är bra att Kommunförbundets synpunkter nu har beaktats, säger Paula Mäenpää.

Byggnadstillsynsmyndigheterna förespråkar lättare, fallspecifika samarbetsavtal som skulle göra det möjligt att få hjälp från en annan kommun med tillståndsbehandlingen för ett enskilt krävande projekt, tillsyn under byggtiden eller bedömningar som kräver särskild expertis. 

I enkätsvaren betonas betydelsen av lokalkännedom. Byggnadstillsynen ses inte enbart som ett tekniskt tillståndsförfarande utan som en lokal myndighetstjänst, där kännedom om områdets förhållanden, planläggning, byggnadsbestånd, verksamhetsformer och kundservice har betydelse. 

Enligt Kommunförbundet får byggnadstillsynsreformen inte försämra den lokala servicen eller den kommunala självstyrelsen. Byggnadstillsynen är en betydande del av kommunernas samhällsutvecklingsprocess – från planläggning till infrastrukturbyggande, tomtöverlåtelse och tillstånd. En lokalt smidig process stöder kommunens livskraft och tillväxt.

– Byggnadstillsynsmyndigheterna efterlyser nu en tydligare reglering, mer enhetliga nationella riktlinjer, ett mer realistiskt förhållningssätt till kommunernas varierande kapacitet samt en förstärkning av sådana samarbetsmodeller som stöder både kompetensen och den lokala funktionsförmågan, sammanfattar Mäenpää.