Punktvis användning av artificiell intelligens ger ingen betydande effektiviseringsnytta inom statsförvaltningen

Statens revisionsverk granskade vilka förutsättningar statsförvaltningens organisationer och välfärdsområdena har att utnyttja artificiell intelligens på ett effektivt sätt. Enligt revisionen fördröjs övergången till ett brett utnyttjande av artificiell intelligens av avsaknaden av gemensamma verksamhetsmodeller samt av kompetens- och lagstiftningsutmaningar.

För att det ska vara möjligt att få betydande fördelar förutsätts att man förnyar hela processer med hjälp av artificiell intelligens och att artificiell intelligens beaktas i all verksamhetsutveckling. Inom förvaltningen saknas i nuläget en heltäckande lägesbild över i vilken utsträckning och på vilket sätt artificiell intelligens utnyttjas. Lägesbilden är tydligare i välfärdsområdena.

Koordineringen av utvecklingen av artificiell intelligens är fragmenterad och staten saknar en verksamhetsmodell som stödjer samutveckling av lösningar för artificiell intelligens.

"Myndigheterna har samarbetsvilja, men det saknas strukturer för samutveckling, produktifiering och spridning av lösningar. Detta leder till överlappande aktiviteter och långsamhet. Utan enhetligare tillvägagångssätt realiseras inte förväntningarna på utnyttjandet av artificiell intelligens och automatiseringen", säger ledande effektivitetsrevisor Toni Äikäs.

Lagstiftningsmässiga hinder bör undanröjas

Splittrad lagstiftning och osäkra tolkningar av vilka uppdrag och vilken information som får ges till artificiell intelligens fördröjer också och medför försiktighet i utvecklingen av artificiell intelligens. Enligt revisionen bör de lagstiftningsmässiga hindren undanröjas mer målinriktat än hittills. Detta skulle göra det möjligt att utnyttja produktivitetspotentialen för artificiell intelligens i större utsträckning.

Läs mer i publikationen: Utnyttjande av artificiell intelligens inom statsförvaltningen