Helsingfors stads vetenskapspris till akademiprofessor Minna Palmroth

Mottagaren av Helsingfors stads vetenskapspris 2026, Minna Palmroth, är akademiprofessor vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Hon är forskare inom rymdfysik och exceptionellt högt ansedd internationellt. Hennes arbete har bidragit väsentligt till förståelsen av jorden och vårt eget solsystem, rymdväder samt en hållbar användning av rymden.

Palmroths mest betydande genombrott är Vlasiator-simuleringen, världens första och mest exakta sexdimensionella hybrid-Vlasov-modell av jordens magnetfält, som används i stor utsträckning inom internationell rymdforskning.

Palmroth ledde Finlands Akademis Spetsforskningsenhet för hållbar rymdvetenskap och rymdteknik 2018–2025, vars forskning kombinerade vetenskaplig spetskompetens med samhällelig påverkan. Palmroth leder för närvarande Spetsforskningsenheten för rymdresiliens (2026–2033), som bedriver forskning för att förbättra samhällets resiliens mot den ständigt föränderliga rymdmiljön.

Palmroth är även en aktiv vetenskapskommunikatör och påverkare. Hon har bland annat inspirerat barn till vetenskap genom att tillsammans med Elina Hiltunen skriva den vetenskapliga sagoboken Prinsessa, leijona ja maailmankaikkeuden salaisuus. Palmroth har dessutom bidragit till att öka kännedomen om norrskensforskning.

– Att belöna vetenskap gör forskningen synlig för allmänheten och påminner folk om hur ny kunskap uppstår. Vetenskap är en investering: Allt som investeras i den ger inte nödvändigtvis resultat, men den del som gör det förändrar världen på ett oåterkalleligt sätt. Att belöna vetenskap är ett sätt att göra vetenskapen till en del av samhället. Samtidigt bjuder den in människor att delta i firandet av vetenskap och ny kunskap, säger Palmroth.

Helsingfors vetenskapspris delades ut av borgmästare Daniel Sazonov i samband med firandet av Helsingforsdagen den 12 juni.

Vetenskapspriset stärker Helsingfors som vetenskapsstad 

Helsingfors vetenskapspris har delats ut sedan 1996. Syftet med priset är att stärka Helsingfors som vetenskapsstad och göra staden mer välkänd inom området. Vetenskapspriset delas ut som erkänsla för ett betydande vetenskapligt arbete utfört av en helsingforsare eller i Helsingfors.

Mottagaren av vetenskapspriset utses av Helsingfors kanslichef på förslag av en expertgrupp som tillsatts av borgmästaren.

Forskningsanslag för stadsforskning 

Under Helsingforsdagen delade Helsingfors stad även ut forskningsstipendier till elva forskningsprojekt. Stipendiernas belopp uppgår till totalt 73 000 euro.  

Stipendierna är avsedda för forskare som avlagt högre högskolexamen, särskilt dem som skriver licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar. Även nydisputerade post doc-forskare stöds med stipendier.  

Som grunder för beviljandet av ett stipendium har Helsingfors stad bedömt forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och genomförbarhet samt forskningstemats betydelse för staden.   

Helsingfors stads forskningsstipendium beviljades till följande sökande och forskningsämnen: 

1. Wenfei Liao
   Climate-smart urban ponds linking macrophyte functional traits and water quality to greenhouse gas exchange
   
   
2. Morris Viitanen
   Socioeconomic position, age and first language as determinants of digital occupational health service use among public sector employees
   
   
3. Satu Mattila
   Yhdenvertaisuuden lupaus ja sen rajat - vähän koulutettujen maahanmuuttajien koulutukselliset mahdollisuudet aikuisten perusopetuksessa Helsingissä
   
   
4. Haikku Arosuo
   Kasvava kaupunki: nuorten arkiset lähipaikat ja muuttuvat maailmasuhteet luovan kanssatutkimuksen kohteena
   
   
5. Minerva Nordberg
   Lasten ylipaino ja lihavuus Helsingissä, alueellinen jakautuminen, sosioekonomisen aseman vaikutus sekä psyykkinen sairastuvuus lapsuusiällä
   
   
6. Sari Front
   Uimarannan humaaniperäisen jätevesisaastumisen jäljitysmenetelmät
   
   
7. Zong Xu
   Mapping Disability Support Needs among Children in Helsinki Using Machine Learning
   
   
8. Frans Saraste
   Helsingin lämmitysinfrastruktuurin kehitys ja kriisit 1870–1940-luvuilla
   
   
9. Petteri Niskanen
   Asiantuntijatyöpaikkojen yhteys lähiöiden elinvoimaan
   
   

Forskningsstipendium beviljades dessutom till två forskare som inte ville få sina namn offentliggjorda.