Långsiktiga kalkyler: Utsikterna för finansieringen av arbetspensionerna bättre än tidigare – aktieavkastningens betydelse ökar

Finansieringen av arbetspensionssystemet har utvecklats enligt förväntningarna de senaste åren. Placeringsavkastningen har varit hygglig, människor går senare i pension och sysselsättningen har ökat bland äldre personer.

Pensionsreformen som snart träder i kraft ändrar finansieringen av arbetspensionerna i synnerhet inom den privata sektorn. Till följd av reformen kan mer arbetspensionspengar placeras i aktier än tidigare, vilket höjer avkastningsförväntningarna.

Utifrån PSC:s nya långsiktiga kalkyl uppskattas det finansiella läget för arbetspensionerna vara bättre än vad som uppskattats tidigare. I framtiden spelar placeringsavkastningen en central roll, i synnerhet aktieplaceringarnas utveckling, som har en avgörande betydelse för arbetspensionsavgiftens nivå i ett långt tidsperspektiv. Kalkylen utgår från att invandringen är högre och nativiteten lägre än tidigare.

– Finansieringen av arbetspensionerna ser nu starkare ut än i föregående kalkyl. Att det nu inte syns något tryck att höja arbetspensionsavgifterna är en avsevärd förändring jämfört med tidigare baskalkyler. De starkare finansiella utsikterna för arbetspensionssystemet är i princip en mycket positiv sak också med tanke på de offentliga finanserna överlag, bedömer Pensionsskyddscentralens vd Mikko Kautto.

Det har avtalats om att den genomsnittliga pensionsavgiften för anställda inom privata sektorn är 24,4 procent av lönen ända till år 2030. Enligt PSC:s baskalkyl börjar avgiftsnivån sjunka efter det. Avgiften är som lägst på 2040-talet, då den är drygt 22 procent. I mitten av seklet börjar den stiga igen.

– För att avgifterna ska utvecklas enligt baskalkylen krävs att realavkastningen på pensionsplaceringarna är 3,2 procent till en början och 3,75 procent senare. Nominellt är motsvarande avkastning två procentenheter större på grund av inflationen, preciserar utvecklingschef Heikki Tikanmäki på PSC.

Arbetspensionsfonderna ökar till 1 300 miljarder

Pensionsreformen syns också som ökande arbetspensionsfonder. Vid årsskiftet uppgick arbetspensionsfonderna till 290 miljarder euro. Före sekelskiftet ökar de till 1 300 miljarder enligt dagens penningvärde i PSC:s baskalkyl. Tillgångarna ungefär fördubblas i förhållande till arbetspensionsutgiften före århundradets slut.

I Finland var arbetspensionsutgiften i förhållande till ekonomins arbetsinkomstsumma 33,1 procent år 2025. Vid mitten av seklet minskar detta förhållande till lite under 28 procent. Efter det börjar den öka och når 35 procent på 2080-talet.

Denna ökning på lång sikt är i synnerhet en följd av att befolkningen i arbetsför ålder minskar.

I och med att de stora årskullarna går bort minskar arbetspensionsutgifterna under de närmaste årtiondena, men den låga nativiteten och ökande livslängden ökar utgifterna i förhållande till arbetsinkomstsumman på lång sikt.

Medelpensionen minskar i förhållande till medelinkomsten

År 2025 var medelpensionen i Finland 2 138 euro i månaden. PSC uppskattar att pensionernas köpkraft ökar i framtiden. År 2100 är en genomsnittlig pension nästan 3 800 euro enligt baskalkylen.

Medelpensionen minskar dock i förhållande till medelinkomsten med ungefär en femtedel före sekelskiftet. Den viktigaste orsak till minskningen är livslängdskoefficienten.

Viktigt att beakta osäkerheten i långsiktiga kalkyler

I PSC:s nya långsiktiga kalkyler ingår förutom baskalkylen en stokastisk kalkyl. I en stokastisk kalkyl beaktas slumpmässighet och osäkerhet. Den preciserar bilden i synnerhet i fråga om effekterna av större placeringsrisk. I kalkylen är placeringsavkastningen och inkomst- och prisutvecklingen slumpmässiga.

I den stokastiska kalkylen varierar pensionsavgiften från och med nästa årtionde.

– Om vi ser på situationen om 30 år, är arbetspensionsavgiften i 95 procent av scenarierna mindre än 29 procent av lönen.Hälften av kalkylresultaten förutspår att avgiften är 18–26 procent. En fjärdedel av resultaten visar på en möjlighet att avgiften då är under 18 procent, konstaterar Heikki Tikanmäki.

Enligt Tikanmäki är det viktigt att beakta osäkerheten i långsiktiga kalkyler.

– Framtiden är alltid osäker. I stokastiska kalkyler blir den här osäkerheten synlig på ett naturligt sätt. Vem skulle vid tiden för OS i Helsingfors ha gissat hur världen ser ut idag? Tiden från nu till kalkylperiodens slut är lika lång.

Lagstadgad uppgift att göra kalkyler

Det hör till PSC:s lagstadgade uppgifter att göra uppskattningar och kalkyler om utvecklingen och finansieringen av pensionerna.

PSC publicerade de föregående långsiktiga kalkylerna i oktober 2022. Efter det har nativiteten lagt sig på en lägre nivå än förr, invandringen har ökat och det har avtalats om en pensionsreform i Finland.

Nytt innehåll i rapporten om de långsiktiga kalkylerna är stokastiska kalkyler, utvidgade finansieringskalkyler som omfattar alla de centrala pensionssystemen och kalkyler över ersättningsgraderna.

Kalkylerna har gjorts med PSC:s långsiktiga modell (PTS) och mikrosimuleringsmodellen ELSI.

Läs mer

Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikavälin laskelma 2026. Eläketurvakeskuksen raportteja 7/2026
Ennustelaskelmat (Etk.fi)

Verkställande direktör Mikko Kautto, tfn 029 411 2185, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Utvecklingschef Heikki Tikanmäki, tfn 029 411 2374, fornamn.efternamn(at)etk.fi