Finlands sjöar och grundvatten har i huvudsak god eller hög status – åarnas, älvarnas och kustvattnens status är svagare

Vattenstatusen har i huvudsak förblivit oförändrad jämfört med den tidigare statusbedömningen från 2019. Av sjöarna har 79 procent god eller hög ekologisk status. Statusen i kustvattnen, åarna och älvarna är sämre: endast sex procent av kustvattnen har god status, och av åarna och älvarna har 55 procent god eller hög status. Av grundvattenområdena har 97 procent god kemisk status. I grundvattnens kemiska status har det skett en liten försämring.

Endast små förändringar i ytvattnens status

I Tillstånds- och tillsynsverkets preliminära bedömning ingår sammanlagt nästan 7 000 ytvattenförekomster, såsom sjöar, åar, älvar och kustvatten. Statusklassificeringen bygger huvudsakligen på uppföljningsmaterial från 2017–2023.

Av antalet sjövattenförekomster har

• 79 procent god eller hög status
• 16 procent måttlig status
• 4 procent otillfredsställande status
• 0,7 procent dålig status.

Av antalet å- och älvvattenförekomster har

• 55 procent god eller hög status
• 32 procent måttlig status
• 12 procent otillfredsställande status
• 1 procent dålig status.

Av antalet kustvattenförekomster har

• 6 procent god status
• 62 procent måttlig status
• 28 procent otillfredsställande status
• 3 procent dålig status.

Ytvattnens ekologiska status har förändrats i 260 vattenförekomster (cirka fyra procent av alla förekomster). I ungefär hälften av dem har statusen förbättrats och i hälften har den försämrats. Dessutom har statusklassen ändrats i 1 780 vattenförekomster till följd av ändringar i klassificeringssystemet.

Till exempel har sjön Onkivesi i Norra Savolax uppnått god ekologisk status. Inom dess avrinningsområde har man långsiktigt arbetat för att minska belastningen, vilket också har minskat övergödningen i andra sjöar i området. I Södra Karelen har statusen i älven Hiitolanjoki förbättrats från måttlig till god tack vare rivningen av dammar och restaureringen av forsar, och de därmed ökade laxfiskyngeltätheterna.

Den ekologiska statusen i kustvattnen har hållits i stort sett oförändrad. God status har uppnåtts bland annat i Bottenhavets yttre kustvatten utanför Sastmola och Björneborg samt i Kvarken i Östra Gloppet. I Finska viken har de inre vikarna utanför Kymmene älvs mynning vid Pyttis och Kotka uppnått måttlig status, liksom Pojoviken och Hämmärösundet i Skärgårdshavet. Statusen i Bottenhavets kustvatten har sjunkit från god till måttlig.

Ytvattnens kemiska status är fortfarande dålig i alla vattendrag

Den kemiska statusen klassificeras som dålig om halterna av skadliga ämnen överskrider de gränsvärden som krävs. I alla vattendrag förekommer polybromerade difenyletrar (PBDE), som tidigare har använts som flamskyddsmedel till exempel i släckskum. PBDE-föreningar är mycket långlivade och skadliga ämnen som sprids över stora områden och ansamlas i näringskedjan.

Kvicksilverhalten i fisk överskrider också gränsvärdet i cirka hälften av vattendragen. I vissa vattendrag har man dessutom uppmätt halter av bland annat nickel, kadmium och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) som överskrider gränsvärdet.

Grundvattenområdenas status har till största delen förblivit god

I Finland finns det över 4 500 grundvattenområden, av vilka 97 procent har god status. Av grundvattenområdena är elva procent riskområden där mänsklig verksamhet utgör en risk för grundvattnets kvalitet.

Endast tre procent av grundvattenområdena har dålig kemisk status. Antalet områden med dålig kemisk status har ökat med 35 grundvattenområden. Ökningen beror huvudsakligen på en ändring av klassificeringssystemet. En betydande faktor som försämrar grundvattnens status är de höga kloridhalterna till följd av vägsaltning.

Genom vattenvårdsåtgärder har man lyckats förbättra statusen i flera grundvattenområden. Till exempel har enskilda grundvattenområden i Birkaland och Norra Karelen uppnått god status till följd av att halterna av växtskyddsmedel har sjunkit. I Nyland har fyra grundvattenområden uppnått god status genom riskhanteringsåtgärder inom väghållningen. I Kymmenedalen har man i ett grundvattenområde fått halterna av lösningsmedel att minska tack vare saneringsåtgärder.

Den kvantitativa statusen är god i alla grundvattenområden med ett enda undantag.

Målet är god status

Målet med vattenvården är att uppnå och upprätthålla minst god status i vattnen och havet. Klassificeringen hjälper att identifiera de vattendrag där åtgärder behövs för att målen ska nås.

Det klassificeringsresultat som nu har offentliggjorts är preliminärt. Bedömningen av vattenstatusen ingår i de regionala förvaltningsplanerna för 2028–2033. I planerna presenteras bland annat konkreta åtgärder för att förbättra vattenstatusen. Respons på förslagen till förvaltningsplaner samlas in under remisstiden den 1 december 2026–31 maj 2027. Statsrådet fattar beslut om förvaltningsplanerna i december 2027.