Klient- och patientsäkerhetscentrets påverkansmål inför riksdagsvalet 2027

1. Klienterna får säkra social- och hälsovårdstjänster vid rätt tidpunkt

Var och en har rätt till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Till exempel enligt en utredning från äldreombudsmannen blir allt fler äldre tvungna att bo kvar hemma utan tillräckliga tjänster, trots att de behöver mycket hjälp. Det ökar risken för olycksfall i hemmet. Befolkningens förtroende för social- och hälsovården försvagas.

Lidande och kostnader uppkommer på många sätt, till exempel på grund av avvikelser vid läkemedelsbehandling, fördröjd tillgång till adekvata tjänster, komplikationer vid behandling, vårdrelaterade infektioner, patientskador, trycksår och fallolyckor bland äldre. Alla dessa kan förebyggas bättre än för tillfället. Uppskattningsvis varannan skada skulle kunna undvikas genom att förebygga eller skydda sig mot risker.

När resurserna inte behöver användas till att korrigera fel kan de användas till att producera tjänster på ett smidigare sätt och vid rätt tidpunkt. Vi måste satsa på kompetens, ledarskap och säkra arbetsförhållanden samt på en lagstiftning som garanterar säker verksamhet under alla omständigheter.  

Vård eller service vid rätt tidpunkt minskar skadorna och kostnaderna

Alla har rätt att få tjänster vid rätt tidpunkt. Sjukdomar kan stoppas i tid och vi kan förhindra att problemen förvärras, varmed behovet av tunga behandlingar och tjänster minskar och kostnaderna sjunker. Bestämmelserna om tidsfrister för vård och bedömningen av behovet av icke-brådskande vård bör garantera tillgången till vård vid rätt tidpunkt och utan tröskel.

Enligt Patientförsäkringscentralen är fördröjda diagnoser en av de vanligaste patientskador som ersätts. Fördröjningen kan ge patienten tillfälliga men, såsom förvärrade smärtor och symptom eller längre konvalescenstid. En del fördröjningar medför allvarliga olägenheter, såsom tunga tilläggsbehandlingar, bestående men eller till och med dödsfall. Till exempel vid cancersjukdomar kan sjukdomsprognosen försämras betydligt om symptomen inte identifieras i ett tidigt skede och fortsatta utredningar fördröjs, vilket samtidigt leder till dyrare behandlingsformer.

2. Stark yrkeskompetens utgör grunden för social- och hälsovården

Den åldrande befolkningen, digitaliseringen och överföringen av allt fler tjänster till hemmet ställer helt nya krav på kompetensen hos de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården. I synnerhet hanteringen av sektorsövergripande servicekedjor och en säker användning av teknologi är centrala utmaningar i framtiden. Också integreringen av personal med utländsk bakgrund i den finländska säkerhetskulturen bör säkerställas, liksom att dessa har tillräckliga språkkunskaper.

Kontinuerligt lärande garanterar säkerheten

Utbildningen inom social- och hälsovård bör garantera en starkt klient- och patientsäkerhetskompetens under hela arbetskarriären. För det krävs en evidensbaserad och aktuell examensutbildning, högklassig introduktion i arbetslivet och systematisk fortbildning. Vid reformen av lagstiftningen om yrkesutbildade personer bör man säkerställa att alla yrkesgrupper tillägnar sig och upprätthåller den kompetens som krävs för en klient- och patientsäker verksamhet.

Ett starkt kunskapsunderlag förstärker personalens funktionsförmåga och resiliens såväl vid förändringar i vardagen som vid störningssituationer och undantagstillstånd. Därtill behövs specialkompetenser som ger en mer ingående klient- och patientsäkerhetskunskap som motsvarar framtidens krav inom planerings- utvecklings- och forskningsuppdrag.

Kompetens skapas via samarbete

Utvecklingen av kompetensen styrs av den nya nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin för åren 2027–2031. Ett av målen i strategin är att grunda virtuella och dynamiska kompetenscenter för klient- och patientsäkerhet i välfärdsområdenas samarbetsområden. Inom dem kan välfärdsområdena och utbildningsorganisationerna tillsammans producera utbildning som motsvarar de föränderliga kraven i arbetslivet.

Genom att samarbeta uppnår vi bättre kvalitet och mer enhetligt innehåll. Det är också viktigt att kontinuerligt förbättra säkerhetskulturen. Samutveckling kan främjas också via bestämmelser som styr samarbetet.

3. Bestämmelserna om klient- och patientsäkerhet bör samlas i en tydlig helhet

Genom en enhetlig klient- och patientsäkerhetslagstiftning kan vi säkerställa att skyddsnätet inte brister för en enda person. Säkra tjänster ska genomföras under alla omständigheter, också i störnings- och undantagssituationer.

Den nuvarande lagstiftningen är oenhetlig och ger otydliga svar om ansvar, skyldigheter och rättigheter.

Genom att förnya lagstiftningen om klient- och patientsäkerhet kan man förtydliga och sammanställa

1. tjänstetillhandahållarnas ansvar
2. social- och hälsovårdspersonalens skyldigheter
3. klienternas och patienternas rätt till en säker vård och service vid rätt tidpunkt.

Dessutom behövs tydliga bestämmelser om hur negativa händelser och farliga situationer ska anmälas, hur allvarliga avvikelser ska behandlas och hur vi ska lära oss av dem för att förbättra klient- och patientsäkerheten.

Via författningsstyrning kan man förstärka användningen av nationella klient- och patientsäkerhetsdata inom välfärdsområdenas styrning, tillsyn och samutveckling, minska antalet parallella system och bristande informationsdelning mellan olika myndigheter samt säkerställa en öppen nationell lägesbild och rapportering.

4. Högkvalitativa klient- och patientsäkerhetsdata hjälper oss att rikta resurserna rätt

I Finland är klient- och patientsäkerhetsdata utspridda och underrapporterade, och det finns ännu inte något nationellt system för uppföljning och utvärdering av negativa händelser och farliga situationer. Därför sker det nationella beslutfattandet om social- och hälsovården utifrån en ofullständig lägesbild. Med bättre kunskap kan vi förebygga skador, minska det mänskliga lidandet och undvika onödiga kostnader.

När vi utvecklar ett enhetligt anmälnings- och uppföljningssystem för negativa händelser, farliga situationer och tillbud som äventyrar klient- och patientsäkerheten, kan vi samla in heltäckande och jämförbara data. Då kan resurser, utvecklingsåtgärder och lösningar som förbättrar säkerheten inriktas effektivt när utvecklingstrenderna synliggörs.

Data insamlas om till exempel komplikationer i samband med åtgärder, tillbud gällande medicintekniska produkter, biverkningar vid läkemedelsbehandling, fallolyckor och vårdrelaterade infektioner.

Aktuella data och en enhetlig lägesbild av klient- och patientsäkerheten möjliggör en effektiv kunskapsbaserad ledning inom välfärdsområdena. Högkvalitativ kunskap förstärker också egenkontrollen och sätter fart på forskning och innovationer. Via öppna data och transparent verksamhet kan vi också öka invånarnas förtroende för social- och hälsovårdstjänsterna.