Algläget i insjöarna är lugnare än normalt för tidpunkten

Den 29 juli var vattentemperaturerna i sjöarna i landets södra och mellersta delar i huvudsak 17–20 °C och i norra Finland 15–18 °C. Vid de flesta observationsplatserna var vattentemperaturen lägre än genomsnittet för tidpunkten. Yttemperaturen i havsvattnet på morgonen den 30 juli varierade från 15,2 till 17,8 °C och är på typisk nivå för sommarperioden.  De varierande väderförhållandena i juli och vattentemperaturerna har påverkat hur algläget har utvecklats. 

I den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier erhölls observationer från totalt 209 observationsplatser i insjövattnen. Cyanobakterier observerades vid 32 observationsplatser. Observationerna av cyanobakterier var lite fler än under de föregående veckorna, men situationen är fortfarande lugnare än normalt för tidpunkten.

Rikligt med cyanobakterier observerades på sju observationsplatser: Rokuanjärvi i Vaala, Liekovesi i Sastamala, Savijärvi i Sibbo, Järvelä badstrand i Salo, Kirkkojärvi i Rimito i Nådendal, Enäjärvi i Vichtis och Haapajärvi i Villmanstrand. Lite cyanobakterier har observerats vid 25 observationsplatser i olika delar av landet. De nordligaste observationerna av cyanobakterier gjordes i Norra Österbotten och i Kajanaland. Mycket rikliga observationer av cyanobakterier gjordes inte.

I uppföljningen av cyanobakterier i kustvattnen erhölls observationer från totalt 57 observationsplatser. Cyanobakterier observerades vid 18 observationsplatser. Längs kusten har det under den här veckan observerats mer cyanobakterier än under föregående veckor. Nuläget motsvarar det normala för tidpunkten.

Mycket rikliga mängder cyanobakterier observerades i Pemarviken i S:t Karins.  Rikligt med cyanobakterier observerades på fyra observationsplatser: I Esboviken, vid Jänislot i Pargas, i Finska viken utanför Kotka samt i Kärmäläinen i Nådendal. Lite cyanobakterier förekom vid 13 observationsplatser i huvudsak i Finska viken och i Skärgårdshavet, men också utanför Jakobstad i Bottenviken.

Jämförelsen av algläget mellan olika år är dock riktgivande, eftersom observationsplatsernas antal och läge har varierat från år till år.

Observationer som görs av medborgare och andra aktörer utanför den officiella uppföljningen kompletterar uppföljningen av algläget. Under denna vecka lämnades totalt 157 observationer in av medborgare via Järvi-meriwiki och vatten.fi. I 94 av dem observerades cyanobakterier. Observationer gjordes på olika håll i landet, men största delen av algobservationerna gjordes i sydvästra och södra Finland. Också i Enonkoski har flera observationer om riklig algblomning i Kolvosenjärvi meddelats.

I Järvi-meriwiki, Vatten.fi och Tarkka-tjänsten kan man bekanta sig med algobservationerna från den riksomfattande uppföljningen och medborgarnas observationer:

• Uppföljningens algläge i Järvi-meriwiki
• Algläget i vatten.fi
• Kartsökning - Tarkka

Situationen ute på öppet hav bedöms med hjälp av satellitobservationer

På basis av satellitobservationer från den här veckan har cyanobakterier i Bottenhavet i huvudsak förekommit blandade i vattnet. Även i de norra delarna av Egentliga Östersjön och i västra delen av Finska viken har det förekommit cyanobakterier blandade i vattnet.  I Ålands hav har det ställvis observerats ytförekomster, men i östra Finska viken har ytförekomsterna sträckt sig över vidare områden.

Algläget ute på öppet hav kan också följas upp med cyanobakteriebarometrar som grundar sig på satellitmaterial. Barometrarna beskriver sannolikheten för att det ska förekomma cyanobakterier i Finlands närliggande havsområden och gör det möjligt att jämföra årets situation med tidigare år. Barometrarna publiceras för de sex närliggande havsområdena i Finlands miljöcentrals Tarkka-tjänst.

Cyanobakteriebarometrarna finns i den nedre delen på ingångssidan i Tarkka-tjänsten.

På sommaren följer Tillstånds- och tillsynsverket upp förekomsten av cyanobakterier, dvs. blågröna alger, som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd

Den riksomfattande alguppföljningen genomförs i samarbete med kommunernas miljö- och hälsovårdsmyndigheter och Finlands miljöcentral (SYKE). Även rotary i Finland och utbildade privatpersoner deltar aktivt i alguppföljningen. Algläget följs upp varje vecka på cirka 300 observationsplatser. Uppföljningen pågår fram till slutet av september.

Tillstånds- och tillsynsverket informerar om algläget med två veckors mellanrum från mitten av juni till mitten av augusti. Algöversikterna finns också i webbtjänsten lvv.fi.  

Vad är cyanobakterier

Cyanobakterier eller så kallade blågröna alger hör till de äldsta organismerna på jordklotet och de är en naturlig del av vattendragens ekosystem.  Till skillnad från andra bakterier kan de assimilera och producera syre, och därför påminner de till sina egenskaper om planktonalger. I vissa förhållanden, till exempel i varmt vatten och när näringsämnena ökar, kan cyanobakterierna snabbt förökas. Rikliga massförekomster tyder ofta på att det finns en ekologisk obalans i vattendraget.

Rikliga massförekomster kan försämra vattenkvaliteten. De kan göra vattnet grumligt, minska syrehalten i vattnet då de bryts ned och störa tillväxten för övrig vattenvegetation. Dessutom utgör cyanobakterierna för många djurplanktonarter en näring av låg kvalitet, vilket kan återspeglas i näringsväven i hela vattendraget.

Anvisningar om hur du identifierar cyanobakterier

Små mängder cyanobakterier syns ofta som gröna, blågröna eller gulaktiga korn i vattnet och smala algstrimmor kan driva in mot stranden. Det kan dock ibland vara svårt att med bara ögat observera cyanobakterier, eftersom de också kan förekomma väl blandade med vattnet utan tydliga ansamlingar på vattenytan. I lugnt väder bildar rikligt med alger grönaktiga eller gulaktiga flak och som också kan samlas vid stranden.

Cyanobakterier kan identifieras med enkla test. Man kan pröva med en sticka och då upplöses algerna i vattnet som små partiklar. Om alger hänger kvar på en käpp, är det vanligtvis frågan om en annan typ av alg. I ett kärl med vatten stiger de blågröna algerna upp till ytan inom cirka en timme på grund av sina gasblåsor.

Mer information:

• Hur känner jag igen blågröna alger? | Vatten.fi
• Frågor och svar om blågrönalger | Vatten.fi
• Sanitära olägenheter av blågröna alger | HUS  
• Vattenkvaliteten på badstränder