Enkät: Småbarnspedagogiken gratis för mer än hälften – förändringen syns redan i kommunernas vardag

Mer än hälften av kunderna inom småbarnspedagogiken betalar inte längre någon avgift på basis av sina inkomster. Enligt en färsk enkät av Kommunförbundet beror förändringen på de senaste årens ändringar i klientavgiftslagen och de höjda inkomstgränserna. Samtidigt har kommunernas egen avgiftspraxis hållits nästan oförändrad.

Enligt Utbildningsstyrelsens informationstjänst Vipunen togs år 2025 ingen avgift ut av 54 procent av kunderna inom småbarnspedagogiken på basis av deras inkomster. År 2022 var motsvarande andel omkring 39 procent.

Det finns dock stora skillnader mellan landskapen. I Södra Savolax togs ingen avgift ut av 67,3 procent av kunderna på basis av deras inkomster, medan motsvarande andel i Nyland var 47,4 procent.

– Mer än hälften av kunderna betalar ingen avgift för småbarnspedagogik på basis av sina inkomster. Det visar hur mycket ändringarna i klientavgiftslagen och höjningen av inkomstgränserna totalt sett har påverkat avgifterna inom småbarnspedagogiken under de senaste åren. Samtidigt har det inte skett några stora förändringar i kommunernas egen klientavgiftspraxis sedan den förra utredningen, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef för småbarnspedagogiken vid Kommunförbundet.

Enligt enkäten erbjuder nästan lika många kommuner som år 2024 fortfarande helt avgiftsfri småbarnspedagogik. Avgiftsfri småbarnspedagogik är fortfarande vanligast i små kommuner, även om frågan diskuteras också i många andra kommuner. I de stora städerna är situationen en annan. Det är många barn som deltar i småbarnspedagogiken och den ekonomiska pressen på tillhandahållandet av tjänsterna är stor, vilket också syns i klientavgifterna som helhet.

Avgiftsfriheten syns också i användningen av tjänsterna

Enligt kommunernas erfarenheter har ändringarna i klientavgifterna också påverkat användningen av småbarnspedagogiska tjänster. Familjerna bokar oftare en heldagsplats och meddelar inte lika ofta som tidigare om frånvaro eller den dagliga användningen. Samtidigt deltar barn under tre år i större utsträckning än tidigare i småbarnspedagogiken.

– När avgiften inte styr användningen av tjänsterna på samma sätt som tidigare, förändras också kommunernas verksamhetsbetingelser. Daghemspersonalen dimensioneras utifrån barnens förväntade närvaro, och därför är det allt viktigare för kommunerna att kunna förutse användningen av tjänsterna. Samtidigt är det skäl att bedöma vilka effekter höjningen av inkomstgränserna har haft på familjernas användning av tjänsterna, säger Lahtinen.

Förändringarna syns också inom den privata småbarnspedagogiken. Kommunerna har varit tvungna att bedöma till exempel värdet på servicesedlar och kommunens tillägg till stödet för privat vård, för att familjernas självrisker ska hållas rimliga.

Avgiftsintäkterna har minskat mindre än väntat

Intäkterna från avgifterna för småbarnspedagogik har fortsatt att minska, men enligt budgetarna för 2026 håller utvecklingen på att plana ut. Nationellt är kommunernas uppskattningar av avgiftsintäkterna nästan på samma nivå som avgiftsintäkterna år 2025. Det är bara i kommuner med mer än 100 000 invånare som avgiftsintäkterna uppskattas öka. I kommuner i andra storleksklasser uppskattas intäkterna minska något.

Kostnaderna för att ordna småbarnspedagogik ökade kraftigt särskilt under 2022–2023. Under de senaste åren har kostnadsökningen varit måttligare. Småbarnspedagogiken står ändå för nästan en femtedel av kommunernas driftsutgifter, så vid utveckling av tjänsterna måste man också beakta realiteterna i kommunekonomin. Ur det perspektivet är avgiftsintäkterna fortfarande en betydande inkomstkälla för kommunerna.

– Intäkterna från klientavgifterna har fortsatt att minska, men utvecklingen har varit mer måttlig än väntat. Kommunerna har redan i stor utsträckning anpassat sig till konsekvenserna av tidigare lagändringar, men samtidigt är det viktigt att bedöma hur det nuvarande avgiftssystemet stöder både familjernas behov och en ändamålsenlig organisering av tjänsterna, säger Lahtinen.

Diskussionerna borde fokusera mer på barnens vardag

Enligt Kommunförbundet väcker ändringarna i avgifterna för småbarnspedagogik också en bredare fråga om hur deltagandet i småbarnspedagogik och dess verkningsfullhet borde bedömas i framtiden. I takt med att allt fler familjer får tillgång till avgiftsfri småbarnspedagogik har kommunernas möjligheter att styra användningen av tjänsterna genom avgiftsprinciper minskat.

Det blir allt svårare att ordna småbarnspedagogik om föräldrarna reserverar en heldagsplats, men inte i förväg meddelar om barnets faktiska närvaro eller frånvaro. Regelbunden närvaro är ändå viktig både för planeringen av tjänsterna och för att målen för småbarnspedagogiken ska uppnås.

Enligt enkäten erbjuder 34 kommuner helt avgiftsfri småbarnspedagogik, och antalet har inte förändrats sedan den föregående utredningen. Om man i framtiden vill utvidga avgiftsfriheten, måste man samtidigt bedöma vilken modell som bäst skulle tjäna barnen, familjerna och kommunerna. I Sverige erbjuds till exempel alla barn över tre år 15 timmar gratis förskola (småbarnspedagogik) i veckan, och för ytterligare timmar tas en avgift ut.

– Den finländska småbarnspedagogiken är en tjänst som fått erkännande även internationellt. Det är nu dags att bedöma hur avgiftssystemet stöder det viktigaste målet, nämligen att så många barn som möjligt regelbundet deltar i småbarnspedagogik av hög kvalitet som ger dem bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och lära sig. Samtidigt måste vi tillsammans fundera på hur vi kan uppmuntra familjerna till regelbundet deltagande, hur vi bättre kan förutse användningen av tjänsterna och vilket avgiftssystem som bäst stöder både familjerna och kommunerna i framtiden, säger Lahtinen.

Information om enkäten:

Kommunförbundet genomförde enkäten om klientavgifter inom småbarnspedagogiken i april–maj 2026. Enkäten skickades till alla kommuner på fastlandet och besvarades av ledande tjänsteinnehavare som ansvarar för småbarnspedagogiken.

Enkäten besvarades av 219 kommuner, vilket är 75 procent av kommunerna på fastlandet. Genom enkäten kartlades kommunernas principer för klientavgifter, gottgörelser, avgiftsintäkter och hur klientavgiftslagen påverkar ordnandet av småbarnspedagogik.

Mer information 
Jarkko Lahtinen
utvecklingschef
tel. +358 50 361 4526
jarkko.lahtinen@kommunforbundet.fi